Narkotikaklassade droger

Förbjudna hallucinogener

Observera att denna listan endast listar hallucinogener som är narkotikaklassade, inte är 100% up-to-date och kan innehålla fel. Observera även att flera närliggande molekyler är klassade som hälsofarliga varor.

Källa: Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika[1]

Förbjudna växter och svampar

Som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall även anses de ovanjordiska delarna av växten kat (Catha edulis) samt svamparna Psilocybe semilanceata (toppslätskivling) och Psilocybe cubensis. Detsamma skall gälla andra svampar som innehåller ämnena psilocybin eller psilocin, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts.

Med cannabis förstås de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön), från vilka hartset inte extraherats och oavsett under vilka benämningar de förekommer. Med cannabis ska dock inte förstås hampa som

1. är av en sort som kan berättiga till stöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, och

2. odlas efter det att ansökan om direktstöd för sådan odling enligt rådets förordning (EG) nr 1307/2013 eller rådets förordning (EG) nr 73/2009 getts in till behörig myndighet. (2015:4)
— Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika[2] och Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika[1]

Sammanfattning: Cannabis, Catha edulis, Psilocybe semilanceata och Psilocybe cubensis är förbjudna. Andra växtdelar som också är förbjudna är kokablad och vallmohalm.

Man kan notera att växter som inte är upptagna på listan därmed inte är olagliga, även om de innehåller narkotikaklassade droger. Det beror på att FN:s narkotikakonvention inte förbjuder växter med narkotiska ämnen[3], förutom i vissa specifika fall (några av arterna som nämns här ovan).

Ett intressant fall som belyser detta är att en person friades av högsta domstolen för överlåtelse av Psilocybe semilanceata 1995[4]. Detta ledde senare till att arten specifikt blev omnämnd i klassificeringslistan.

Det finns även ett ärende där en person som fört in rotbarkpulver av Mimosa hostilis innehållandes DMT friades av hovrätten och högsta domstolen.

Först beslutet från hovrätten:

Läkemedelsverket har i ett utlåtande uttalat att enbart separering av rotbark från växten Mimosa hostilis inte är en tillräcklig bearbetning för att den erhållna varan ska anses som narkotika (dnr 359:2012/511137). Svea hovrätt har i dom den 22 mars 2013, B 7067-12, ogillat ett åtal för narkotikabrott angående innehav av nermald rotbark innehållande DMT utifrån att växten som sådan inte utgör narkotika. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen och i första hand gjort gällande att det nermalda pulvret inte längre är att betrakta som en växt utan som vilket pulver som helst och i andra hand, i enlighet med yttranden från Läkemedelsverket, att pulvret är en beredning som utgör narkotika enligt 1971 års FN konvention om psykotropa ämnen och därmed även enligt 8 § narkotikastrafflagen.
— RättsPM 2013:2[5]

Åklagaren som tyckte att man kunde säga att 828 gram M. hostilis var detsamma som 828g DMT överklagade till Högsta domstolen[6] och här följer några citat från domen som kom 2014:

Kan delar av en växt vara narkotika för att de innehåller en substans som är narkotika?

8. I rättsfallet NJA 1995 s. 219 prövade Högsta domstolen om överlåtelse av svamp var att bedöma som narkotikabrott. Svampen innehöll ämnena psilocybin och psilocin, som är narkotika genom att ämnena tas upp i psykotropkonventionen. Genom avgörandet är det klarlagt att ett växtmaterial inte är att anse som narkotika bara för att det innehåller ett ämne som är klassificerat som narkotika. Detta gäller även om det inte behövs någon ytterligare åtgärd för att narkotikan ska kunna verka. Avgörandet medförde ett tillägg till förordningen om kontroll av narkotika, så att svampar innehållande nämnda ämnen numera är att anse som narkotika.

9. Högsta domstolen uttalade i 1995 års rättsfall att försiktighet är påkallad när det gäller att bestämma vad som utgör narkotika mot bakgrund av den teknik som har valts för bestämningen. Växtmaterialet i förevarande fall är inte angett i någon förteckning över narkotika (se p. 7). Det ska därför inte anses utgöra narkotika enbart på den grunden att det innehåller det som narkotika klassificerade ämnet DMT.

...

Riksåklagaren har framhållit att förevarande fall skiljer sig från 1995 års fall därigenom att växten har bearbetats på så sätt att blad avlägsnats, bark avskilts och rotbarken malts ned till ett pulver, varför det inte längre skulle vara fråga om en växt utan om narkotika.

...

Det följer inte utan vidare av det nuvarande systemet med narkotikaklassning att ett sådant förfarande med en växt som är aktuellt i målet kan förstås som att det har uppstått ett narkotikaklassat ämne. Det pulver som G Y har innehaft kan därför inte av detta skäl anses vara narkotika.

Riksåklagaren har slutligen gjort gällande att det nermalda växtmaterialet i vart fall är att anse som en beredning enligt psykotropkonventionen.

...

Det ämne som är aktuellt i detta fall utgörs av nermalt växtmaterial från Mimosa hostilis. Det är inte fråga om vare sig en lösning eller en blandning. Materialet har enligt vad som framgår av utredningen förvarats i två påsar. Det är således inte avdelat i doser. Materialet kan mot denna bakgrund inte anses utgöra en beredning i den mening som avses i artikel 1 f) i konventionen. (Jfr NJA 1995 s. 219.)
— Mål nr B1062-13[7]

Det finns även ett intressant ärende med en person som importerade ett kilo mald kaktus. Åklagaren tyckte att det rörde sig om grovt (!) narkotikabrott och häktade personen. Senare upphävdes häktningen, varpå åklagaren överklagade till hovrätten som berättade att handlingen/innehavet inte var ett brott. Åklagaren överklagade ändå till högsta domstolen men tvingades lägga ner åtalet efter att domen i mimosa-fallet kom[8].

Straffsatser

Straffet för bl.a innehav av svamp har sänkts under den senaste tiden:

Arbetsgruppen för narkotikapraxis vid Hovrätten över Skåne och Blekinge har i november 2012 tagit fram en tabell för straffvärden utifrån enbart narkotikans art och mängd. Tabellen tas in som bilaga 3. Tabellen torde väl överensstämma med vad som kan anses gälla utifrån Högsta domstolens nya praxis. Beträffande svamp synes dock tabellen behöva omarbetas utifrån den straffsänkning som skett beträffande ecstasy, som numera i farlighetshänseende jämställs med amfetamin, eftersom aktuella svampar torde tillhöra samma farlighetsklass.

Justitierådet Martin Borgeke har i en artikel i Svensk Juristtidning (SvJT 2013 s. 1) anmärkt att angiven tabell för att vara konsistent i fråga om bedömningen av preparatens relativa farlighet bör justeras beträffande heroin, kokain, opium, subutex och svamp i intervallet fängelse 14 dagar till fängelse 4 månader enligt en av honom framtagen justerad tabell. Tabellen tas in som bilaga 4.
— RättsPM 2013:2[5]

Se tabellerna här:

Externa länkar

  1. 1,0 1,1 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika Klicka på Konsoliderad LVFS 2011:10
  2. Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika
  3. Fax från FN:s International Narcotics Control Board
  4. NJA 1995 s. 219: Högsta Domstolen 1995-04-10 Mål nr B3970-93
  5. 5,0 5,1 Narkotika – Preparatbeskrivning. RättsPM 2013:2 (ersätter 2011:10)
  6. ÅM 2013/1007: Överklagande av en hovrättsdom – narkotikabrott
  7. Högsta Domstolen 2014-04-08: Mål nr B1062-13
  8. Samiske shamanen Jungle Svonni riskerar fängelse för san pedro, Samt diskussion om nedmalda växter är narkotika

Sidan ändrades senast 27 januari 2016 klockan 14.38.
Den här sidan har visats 20 452 gånger.

Translate this page: