Ketamin

Innehåll 1 Generell information 2 Användning 3 Kemi 4 Externa länkar

Generell information

Ketamin syntetiserades i syfte att hitta ett alternativ till PCP med färre biverkningar. John Lilly gjorde ketamin populärt bland användare av psykedelia på 1960 - 1970-talet efter att ha skrivit böcker om sina experiment med ketamin i kombination med LSD och flyttankar. Ketamin användes också ett tag i USA som terapihjälpmedel för exempelvis soldater i Vietnam. Under slutet av 1990-talet tills början av 2000-talet blev ketamin populärt igen men det upphörde 1 juli 2005 då den narkotikaklassades i Sverige.

Idag används ketamin som narkosmedel inom veterinärmedicin, akutmedicin och ibland inom pediatri (vid ytterst svåra brännskador t ex, barn verkar påverkas mindre av dess psykedeliska effekter).

Ketamin används i sverige av veterinärer när de sätter djur i narkos förpackningar finns på 50 mg/ml.

Ketamin hör till gruppen Dissociativa droger.

Användning

Ketamin kan rökas, sniffas tas oralt eller injeceras intramuskulärt och intravenöst.

Kemi

Halveringstid i kroppen: 2.5 timmar

Ketamin har många strukturella likheter med PCP. Den är en kiral molekyl, vars två enantiomerer uppvisar radikalt olika farmakologi. (S)-enantiomeren är smärtstillande, medan (R)-enantiomeren är hallucinogen. De racemiska blandningarna som är enklast att syntetisera uppvisar alltså bägge effekterna. Ren (R)-enantiomer är väldigt sällsynt.

LD50 är 229±5 mg/kg hos råttor.

	Systematiskt namn	2-(2-klorofenyl)-2-(metylamino)-cyclohexanon
	Trivialnamn	Ketamin
	Kemisk formel	C13H16ClNO
	Smältpunkt	262-263° C (HCl)
	Kokpunkt
	Molmassa	237.7 g/mol
	Densitet
	Löslighet	Läs under extrahering

Externa länkar

ketamine Wikipedia (en)

Ketamin narkotikaklassat Läkemedelsverket

Erowid Ketamine Vault