Medicinska användningsområden för psykedeliska droger

Psykedeliska droger mot dödsångest

I en dubbelblind, placebokontrollerad studie från 2011 gav amerikanska forskare psilocybin till cancerpatienter vars sjukdom oundvikligen skulle resultera i döden. Att som människa veta att man bara har några månader/år kvar att leva leder som bekant ofta till stark ångest. Efter behandlingen kunde man se en minskning av ångesten som varade i flera månader.

Förhandsresultatet från en psilocybinstudie som genomfördes 2015 visar också positiva resultat när cancerpatienter fått psilocybin:

“

...At the 5-week follow-up the high dose group showed significantly lower anxiety (STAI Trait Anxiety, HAM-A) and depression (BDI, HAM-D) compared to the low dose group (effect size mean and range 0.98, 0.60-1.30). The participants attributed significantly greater positive changes in attitudes about life/self, positive social effects, and positive behavior changes to the experience, and a higher percentage reported the experience to be among the 5 most personally meaningful of their lives (54% vs. 16%). Total mystical experience scores at the end of the session showed significant negative correlations with the above measures of anxiety and depression at 5 weeks. Partial correlation analysis showed this relationship remained significant after controlling for ratings of intensity of drug effect. The decreases in anxiety and depression were sustained at 6 month follow-up. Conclusions: A single moderate-high dose of psilocybin, when administered under supportive conditions to carefully screened and prepared participants, can produce substantial and enduring decreases in anxiety and depression in patients with a life-threatening cancer diagnosis. — Griffiths (2015)

”

Studien publicerades 2016:

“

The data show that psilocybin produced large and significant decreases in clinician-rated and self-rated measures of depression, anxiety or mood disturbance, and increases in measures of quality of life, life meaning, death acceptance, and optimism. These effects were sustained at 6 months — Griffiths et al. (2016)

”

I samma nummer av Journal of Psychopharmacology publicerades även en annan studie om psilocybins effekt på cancerpatienter med depressioner, oberoende från den första studien. Samma goda resultat uppvisas och effekten höll i sig upp till 8 månader. Även SVT uppmärksammade studiernas resultat.

2020 publicerades en uppföljning som visar att patienterna 4.5 år efter behandlingen:

“

Reductions in anxiety, depression, hopelessness, demoralization, and death anxiety were sustained at the first and second follow-ups. Within-group effect sizes were large. At the second (4.5 year) follow-up approximately 60-80% of participants met criteria for clinically significant antidepressant or anxiolytic responses. Participants overwhelmingly (71-100%) attributed positive life changes to the psilocybin-assisted therapy experience and rated it among the most personally meaningful and spiritually significant experiences of their lives. — Agin-Liebes (2020)

”

LSD mot dödsångest började studeras under 1960-talet och visade också goda resultat.

Mellan 2008 och 2011 genomfördes en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie i Schweiz där patienter som befann sig i slutskedet av livet till följd av svåra sjukdomar behandlades med LSD. Studien publicerades 2014 och var den första på 40 år som undersökte LSD:s potentiella medicinska egenskaper. Forskaren Peter Gasser berättar att inga komplikationer uppstod, alla som behandlades upplevde förbättringar och effekten kvarstod efter 12 månader. En uppföljningsstudie visar att patienterna som tagit LSD fått en kraftigt ökad livskvalitet när ångesten släppt:

“

None of the participants reported lasting adverse reactions. The significant benefits as measured with the STAI were sustained over a 12-month period. In the QCA participants consistently reported insightful, cathartic and interpersonal experiences, accompanied by a reduction in anxiety (77.8%) and a rise in quality of life (66.7%). Evaluations of subjective experiences suggest facilitated access to emotions, confrontation of previously unknown anxieties, worries, resources and intense emotional peak experiences à la Maslow as major psychological working mechanisms. The experiences created led to a restructuring of the person’s emotional trust, situational understanding, habits and world view. — Gasser et al. (2014)

”

Cancer Patients Go on a Psychedelic Trip

Psilocybin and Cancer Anxiety - Part 1 of 2

Psilocybin and Cancer Anxiety - Part 2 of 2

Se även:

Youtube: LSD-Assisted Psychotherapy for Anxiety Secondary to Life Threatening Illness - Peter Gasser

MAPS: LSD & Psilocybin-Assisted Therapy for Anxiety

Dagens medicin 2010-09-06: Hallucinogent ämne lindrade ångest hos svårt cancersjuka

New York Times 2012-04-22: How Psychedelic Drugs Can Help Patients Face Death

Daily Mail 2015-12-14: How magic mushrooms can HELP cancer patients: Active ingredient 'reduces anxiety and depression'

Psykedeliska droger mot klusterhuvudvärk

Klusterhuvudvärk, även kallad Hortons huvudvärk är anfall av kraftig huvudvärk som uppträder periodvis i samlade kluster. Man får anfall flera gånger på raken under flera dagar eller veckor, sedan följer en period utan anfall innan nästa kluster kommer. Smärtan beskrivs vara i klass med ett njurstensanfall i intensitet och uppstår mycket snabbt från ett normaltillstånd.

Till skillnad från konventionella droger som används som en akut medicinering när migränanfallen uppkommer så kan psykedeliska droger förebygga och avbryta perioderna helt.

Intervjuer med patienter pekar på att flera olika psykedeliska droger kan användas som medicin mot klusterhuvudvärk:

“

The authors interviewed 53 cluster headache patients who had used psilocybin or lysergic acid diethylamide (LSD) to treat their condition. Twenty-two of 26 psilocybin users reported that psilocybin aborted attacks; 25 of 48 psilocybin users and 7 of 8 LSD users reported cluster period termination; 18 of 19 psilocybin users and 4 of 5 LSD users reported remission period extension. — Sewell (2006)

”

Psilocybin mot klusterhuvudvärk

Psilocybin har visat sig hjälpa när traditionella läkemedel inte har någon effekt. En artikel från 2005 beskriver hur en man med kronisk klusterhuvudvärk fick sumatriptan, indometacin, amitriptylin, verapamil, natriumvalproat, litium, ergotamin, methysergid och prednisolon i olika doser och kombinationer med liten eller ingen verkan. Verapamil i höga doser fungerade, men gav bieffekter. När han till slut testade 1g psilocybinsvamp så blev han smärtfri i en månad. Efter det så började han använda svamp någon enstaka gång i månaden tillsammans med lägre doser verapamil och fick endast 1-2 anfall i månaden.

Ca 1 gram torkad Psilocybe cubensis beskrivs även ha en god effekt mot klusterhuvudvärk enligt patientföreningen Cluster Busters . Det kan behövas tre doser utspridda över några dagar för att avbryta en längre period med anfall:

“

None of the 75 medications he tried gave him lasting relief. During a particularly painful episode in which he began to consider a radical, and mostly unproven, surgical treatment that would have involved severing his trigeminal nerves and killing all sensation in his face, Wold came across an online discussion about using LSD or psilocybin to treat cluster headaches. He was hesitant, but 45 minutes after his first dose of psilocybin, he could tell that something remarkable was happening: "My head was clearer than it had felt in 20 years." ... In the six years since he founded Cluster Busters, Wold has collected a cache of survey-based data on cluster headache sufferers who have tried LSD or psilocybin. A normal approach to the novel treatment involves taking one to three doses of either substance (Wold says LSD usually works as a single dose, whereas psilocybin often requires three doses spread over a few days) to abort a cluster headache episode that has already started, and twice-yearly maintenance doses to prevent new episodes from coming. — Newsweek 2009-10-14

”

I en studie från 2022 upplevde deltagarna en genomsnittlig reducering av anfallsfrekvensen med 30% och intensitet med 13%. En deltagare blev helt fri från anfall i 21 veckor.

LSA mot klusterhuvudvärk

367 patienter fick i en studie självadministrera frön som innehöll LSA. 38% angav att fröna var effektiva för att avbryta akuta anfall. 43% upplevde att en perioden med anfall avslutades och 29% upplevde en partiell effekt. Personer som använde LSA mellan perioderna med anfall märkte att nästa period uteblev.

93% av patienterna använde en så låg dos att den inte var psykoaktiv.

LSD mot klusterhuvudvärk

När Albert Hofmann syntetiserade LSD så var det en av flera molekyler som skulle utvärderas i jakten på en effektivare huvudvärksmediciner än ergotamin. Just LSD visade sig långt senare ha den farmakologiska effekten, men var verksam mot en mycket ovanlig form av huvudvärk...

Det förekommer rapporter om att patienter föredrar LSD före psilocybinsvampar:

“

Bob Wold doesn't seem like your typical acid tripper. A happily married 56-year-old contractor with four kids who lives the suburbs of Chicago, he had never considered taking psychedelic drugs until about 10 years ago. At the time, he was suffering from cluster headaches—known as “suicide” headaches because they’re so painful—for 12 hours a day, and he was spending more than $20,000 a year on medication. Then he read a post on a support-group Web site from someone who said they’d found a miracle cure for their own cluster headaches: LSD. Wold decided to try it. "Compared to brain surgery,” he says, “taking a couple hits of LSD looked a lot more attractive.” But ever since a bust of the country’s biggest LSD lab nine years ago, the drug has become much harder to find. So Wold got his hands on the closest equivalent he could think of: psilocybin “magic” mushrooms (though he has since switched to LSD, which he says works better). The psychedelics arrived in a brown box at his doorstep from a long-distance dealer. He took one dose: about 1.5 grams. "In 15 minutes I could feel the difference,” he says. “My head was clearer than it had probably been in the past 20 years. Other medications felt like they were just covering it up.” But on acid, “All the pressure was gone." — Newsweek 2009-10-13

”

Även flera andra ergotalkaloider är effektiva mot migrän

BOL-148 mot klusterhuvudvärk

I en studie från 2009 från Harvard University i USA visar forskare att tre doser av ergotalkaloiden BOL-148 under 10 dagar kan avbryta en period med klusterhuvudvärk, förlänga tiden mellan anfallen eller minska intensiteten.

Se även:

Föredrag med Dr. Torsten Passie: The Use of LSD, Psilocybin, and Bromo-LSD for the Treatment of Cluster Headaches

Psykedeliska droger mot drogberoende

Forskare som analyserat svarsformulär från 44000 opiatanvändare har konstaterat att bruk av klassiska psykedeliska droger (LSD, psilocybin, DMT, Ayahuasca, Meskalin) samt Cannabis leder till mycket mindre risk för att man skall ha använt opiater det senaste året. Effekten är mycket större än den man ser från många socioekonomiska faktorer.

“

RESULTS: Among respondents with a history of illicit opioid use, psychedelic drug use is associated with 27% reduced risk of past year opioid dependence (weighted risk ratio 0.73 (0.60-0.89) p 0.002) and 40% reduced risk of past year opioid abuse (weighted risk ratio 0.60 (0.41-0.86) p 0.006). Other than marijuana use, which was associated with 55% reduced risk of past year opioid abuse (weighted risk ratio 0.45 (0.30-0.66) p < 0.001), no other illicit drug was associated with reduced risk of past year opioid dependence or abuse. CONCLUSION: Experience with psychedelic drugs is associated with decreased risk of opioid abuse and dependence. Conversely, other illicit drug use history is largely associated with increased risk of opioid abuse and dependence. These findings suggest that psychedelics are associated with positive psychological characteristics and are consistent with prior reports suggesting efficacy in treatment of substance use disorders. — Pisano (2017)

”

Man har även sett att risken för drogbruk är nästan halverad för personer som hamnat under rättsliga åtgärder (social utredning/straff utan fängelse) om de har använt hallucinogener

En studie från 2019 som baseras på formulär som anonyma deltagare fyllt i på internet visar att självmedicinering med psykedeliska droger leder till minskat alkoholmissbruk:

“

Results: 343 respondents, mostly White (89%), males (78%), in the USA (60%) completed the survey. Participants reported seven years of problematic alcohol use on average before the psychedelic experience to which they attributed reduced alcohol consumption, with 72% meeting retrospective criteria for severe AUD. Most reported taking a moderate or high dose of LSD (38%) or psilocybin (36%), followed by significant reduction in alcohol consumption. After the psychedelic experience 83% no longer met AUD criteria. Participants rated their psychedelic experience as highly meaningful and insightful, with 28% endorsing psychedelic-associated changes in life priorities or values as facilitating reduced alcohol misuse. Greater psychedelic dose, insight, mystical-type effects, and personal meaning of experiences were associated with a greater reduction in alcohol consumption, controlling for prior alcohol consumption and related distress. Conclusions: Although results cannot demonstrate causality, they suggest that naturalistic psychedelic use may lead to cessation or reduction in problematic alcohol use, supporting further investigation of psychedelic-assisted treatment for AUD. — Garcia-Romeu (2019)

”

Den självrapporterade mängden alkohol de drack minskade från i snitt 25.5 drinkar per vecka till 4.3 drinkar per vecka. Endast 10% uppgav att de hade hoppats på att den psykedeliska drogen skulle påverka deras alkoholkonsumtion. Hälften rapporterade att de hade upplevt någon typ av abstinens från alkoholen, men att den varit mycket mindre påtaglig än tidigare försök att sluta dricka.

I en uppföljande studie, också den baserad på formulär som 444 anonyma deltagare fyllde i, bedömmer man att andelen som kunde diagnostiseras med substance use disorder (missbruk) minskade från 96% till 27% efter en dos psykedelia.

En studie från Kanada 2022 visar att risken för daglig opiatanvändning halveras om man tagit en psykedelisk drog någon gång under de senaste 6 månaderna.

Forskare har även jämfört hur stor andel av personer som någon gång använt psykedeliska droger är beroende av nikotin i förhållande till resten av befolkningen. I en studie från 2022 kunde bl.a psilocybin och meskalin associeras med lägre odds för nikotinberoende.

Harmin/Harmalin (alkohol, opiater)

Harmelalkaloider har i flera studier och djurförsök visat sig besitta förmågan att minska abstinensen från b.la alkohol och morfin

Howard Lotsof patenterade tidigt metoden och beskriver i sin patentansökan några fall där människor med framgång använt höga doser harmelalkaloider för att avsluta ett opiatberoende.

Det har dokumenterats att användare av ayahuasca (där harmin ingår) ofta upphör eller minskar sitt bruk av andra droger, exempelvis opiater, kokain och alkohol. En studie från 2013 visade att deltagarna som fick genomgå ayahuascacermonier drack mindre alkohol och använde mindre kokain och tobak.

Den exakta farmakologiska förklaringen är inte fullt utredd, det finns flera teorier

MAO-hämmare i allmänhet har positiva effekter när det gäller alkoholberoende och alkoholrelaterade skador då alkoholen ökar monoaminooxidas (MAO) i hjärnan vilket leder till oxidativ stress, minskade nivåer av signalsubstanser som serotonin, dopamin m.m. vilket en MAO-hämmare motverkar.

Se även tråden på MM:s forum om harmelalkaloidernas effekter mot drogberoende/abstinens.

Ibogain (alkohol, opiater, centralstimulerande, nikotin, benzo)

Ibogain har en dokumenterad effekt mot opiatberoende. Den minskar eller avbryter drogsuget samt abstinenssymptomen från opiater såsom heroin, metadon, subutex, morfin. Djurstudier och framgångsrika behandlingar av människor indikerar även att ibogain är verksamt mot beroende av kokain, metamfetamin, alkohol, nikotin och benzodiazepiner. Ibogain behöver endast användas 1-3 gånger mot heroinberoende till skillnad från den konventionella medicineringen med ersättningsopiater (metadon, subutex) som enbart är beroendeframkallande ersättningsdroger.

Ibogain interagerar med en stor mängd receptorer i hjärnan bl.a mu-, delta- och kappa-opiatreceptorer, 5HT-2, 5HT-3 serotoninreceptorer, NMDA-receptorer, muskarinerga acetylkolinreceptorer typ 1 och 2, samt dopamin, noradrenalin och serotoninåterupptagsproteiner och har även affinitet för sigma-2 receptorer . Noribogain som är den verksamma metaboliten av ibogain har en mycket lång halveringstid i kroppen vilket kan förklara den effektiva lindringen av opiatberoende.

Det finns många forskningsrapporter om ibogains antiaddiktiva egenskaper på djur men tidigare har det funnits få studier på människor som möter etablissemangets krav. Det man dock kan konstatera är att flera tusen behandlingar har genomförts i kliniker runt om i världen och konsensus är att ibogain är mycket effektivt.

Vid tidigare långtidsuppföljningar av opiatmissbrukare (främst heroin som huvudsaklig drog) som behandlades med ibogain 1 - 3 gånger blev 2/3 drogfria och den resterande 1/3 lyckades minska sin drogkonsumtion. De flesta av dessa upplevde också en bestående psykoterapeutisk effekt med mindre depression och ångest, bättre relationer, bättre fysisk hälsa och högre livskvalitet efter behandlingen som inte enbart var relaterad till det minskade drogintaget. Upprepade ibogainbehandlingar gav ett bättre resultat än en enstaka behandling. Ibogainhydroklorid hade en tendens till bättre effekt än det mindre koncentrerade Ibogaextraktet.

2017 och 2018 har det publicerats flera nya studier om ibogain på människor:

30 personer som var beroende av opiater behandlades med ibogain och forskarna följde upp patienterna efter en månad och sedan var tredje månad fram till ett år efter behandlingen. Efter en månad hade 50% kunnat hålla sig drogfria. Efter 3 månader var det 33%. Bland de som hade sämre resultat kunde man notera att fler hade använt/använde metadon och benzodiazepiner.

I en annan studie fick 88 patienter som fått behandling i Mexiko mellan 2012-2015 fylla i formulär som forskarna sedan använde för att få fram statistik kring behandlingen. Av de 88 deltagarna var större delen (72%) beroende av opiater. 80% rapporterade att ibogain tog bort abstinensen. 50% rapporterade att ibogain minskade suget efter opiater, 25% upplevde en reduktion av suget som varade minst 3 månader. 30% rapporterade att dom aldrig använt opiater igen efter ibogainbehandlingen. 54% av de som slutat med opiaterna hade varit drogfria i minst ett år efter behandlingen, 31% av dessa har varit det i två år. Även om hela 70% av alla studiedeltagarna upplevde återfall så hade 48% minskat sitt bruk och ytterligare 11% hade helt kunnat avsluta det. Man såg även minskad depression och ökad livsglädje hos deltagarna.

2018 publicerades en studie med 191 deltagare. Forskarna studerade patientsäkerheten och effektiviteten mot abstinens från opiater. Man bedömer säkerhetsaspekterna som goda och att ibogain (10-12mg/kg) har hög effektivitet.

2018 publicerades även en studie från Nya Zeeland med 14 deltagare. 71% gick på metadon vid behandlingen. Behandlingen var lyckad för majoriteten av deltagarna, endast ett par personer vid varje uppföljningstillfälle gav positiva urinprov för opiater. Förutom detta så rapporterade deltagarna även förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt att 55% även hade reducerat användningen av andra droger och alkohol (36%).

Det har även publicerats en fallrapport där ibogain kombineras med 5-MeO-DMT för extra effektivitet

Se även:

Artikeln i Magiska Molekylers Wiki om Ibogain

Ibogain.se Svensk sida om ibogain

MAPS: Ibogaine Therapy for Drug Addiction

Behandling med ibogain vid substansberoende kompletterande litteraturöversikt inklusive referenser

Ibogain - hopp för unga narkomaner Svensk psykiatri (4/2006)

The Ibogaine Dossier

Ibogaine: A Novel Anti-Addictive Compound - A Comprehensive Literature Review

Dokumentär: Drevet om ibogain (TV4, 2007) (videoklipp)

A Dokumentär: Detox or Die - BBC Documentary (2007) (videoklipp)

Dokumentär: Ibogaine - Rite of passage (2004) (videoklipp)

Ketamin (alkohol)

En rysk artikel från 1997 sammanställde 10 års forskning om ketamin som behandling för alkoholberoende. Man kunde observera total avhållsamhet i mer än ett år hos 73 av 111 (65.8%) alkoholister i gruppen som fick ketamin jämfört med 24% (24 av 100 alkoholister) som fick konventionell behandling.

LSD (alkohol)

2012 publicerade den ansedda tidskriften "British Journal of Psychopharmacology" en artikel av forskarna Teri S Krebs och Pål Ørjan Johansen från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) som väckte mycket uppmärksamhet. Forskarna hade gjort en litteraturgenomgång av studier från 1950, 60- och 70-talet som handlade om att använda LSD för att behandla alkoholister. Man fann 6 stycken studier från USA och Kanada mellan 1966 och 1970 som uppfyllde vetenskapliga krav, sammanlagt handlade det om 536 patienter. Resultatet av genomgången var att LSD fungerar och att en dos LSD ger en effekt som är likvärdig med dagens konventionella läkemedel / metoder. LSD-dosen motiverade deltagarna att vara nyktra i upp till sex månader. 59% av studiernas deltagare slutade antingen att dricka helt eller drack mindre än tidigare.

“

– Det har lenge vært behov for bedre behandlingsprogram for avhengighet. Vi synes det nå er på tide å se på bruk av psykedelika i behandling av ulike tilstander, sier forskerparet. — Krebs & Johansen till Forskning.no 2013-03-09

”

2018 publicerades en studie på möss som visar att en dos LSD minskar benägenheten att dricka alkohol.

LSD for alcoholism (BBC World News TV Interview)

Se även:

SvD 2012-03-09: Forskare vill prova LSD mot alkoholism

Nature 2012-03-09:: LSD helps to treat alcoholism

BBC 2012-03-09: LSD 'helps alcoholics to give up drinking'

VG 2012-03-09: Vil behandle alkoholisme med LSD

The Second International Conference on the Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism (bok av Harold A. Abramson)

Psilocybin (Nikotin, alkohol)

Effekter mot nikotinberoende

En studie från 2014 med 10 män och 5 kvinnor som i rökt i snitt 19 cigaretter om dagen i 31 år, fick under några veckor genomgå 3 sessioner med svampterapi i kombination med kognitiv beteendeterapi. Resultatet av en uppföljning efter 6 månader visade att 80% i princip helt hade slutat röka. Detta är snudd på sensationellt eftersom det är mycket bättre än vad konventionella läkemedel mot nikotinberoende och beteendeterapi presterar:

“

Johns Hopkins researchers report that a small number of longtime smokers who had failed many attempts to drop the habit did so after a carefully controlled and monitored use of psilocybin—the active hallucinogenic agent in so-called "magic mushrooms"—in the context of a cognitive behavioral therapy treatment program. The abstinence rate for study participants was 80 percent after six months, much higher than typical success rates in smoking cessation trials, says Matthew W. Johnson, an associate professor of psychiatry and behavioral sciences at the Johns Hopkins University School of Medicine, and the corresponding author on the study. Approximately 35 percent experience six-month success rates when taking varenicline, which is widely considered to be the most effective smoking cessation drug. Other treatments, including nicotine replacement and behavioral therapies, have success rates that are typically less than 30 percent, Johnson adds. — John Hopkins University 2014-09-11

”

Det verkar även som att de som upplever starkare "mysticism" i tripparna får bättre resultat.

I en uppföljande artikel från 2017 så var 9 av de 12 deltagarna som slutade röka fortfarande rökfria. 2018 publicerades en till uppföljning och då anges att 10/12 var rökfria. Av dessa hade 7 aldrig upplevt något återfall. Artikeln bjuder även på många citat från deltagarna och man ser en trend i att det förmodligen är psykologiska effekter från psilocybinet som bidragit mest till att de slutat röka, men flera deltagare nämner även frånvaron av fysisk abstinens från nikotinet.

Effekter mot alkoholberoende

En studie från 2015 indikerar att psilocybin kan ge positiva effekter för alkoholister som försöker sluta dricka. 10 alkoholiserade studiedeltagare fick genomgå kontiuerlig motiveringsökande terapi. Efter fyra veckor gavs den första psilocybindosen och först då kunde man se ökad avhållsamhet och minskade abstinenssymptom. Effekten kunde fortfarande påvisas i en uppföljning efter 36 veckor.

Forskarteamet har även utvecklat en modell för hur psilocybinbehandling av alkoholister skall gå till och publicerat fler analyser av datan från studien och sedan 2014 pågår en ny fas 2-studie med 180 deltagare som kan bli klar under 2020

Dr. Elizabeth Nielson (psykolog vid New York University School of Medicine och medlem i forskarteamet) besökte Sverige 2019 och höll en föreläsning om psilocybins effekt mot alkoholberoende:

Psilocybin-assisterad behandling av alkoholbruksyndrom

En studie från 2021 ger nya insikter om verkningsmekanismen. Psilocybin återställer mGluR2-receptorerna i hjärnan, vilket kan ge minskad alkoholabstinens och ökad självkontroll.

En studie från 2022 följde 93 alkoholister som drack i genomsnitt 7.1 drinkar per dag, 52.7% av dagarna med hög konsumtion. Under 12 veckor fick alla deltagare behandling med motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi. Detta kombinerades med två doser av antingen psilocybin eller placebo (difenhydramin). 32 veckor senare gjorde man uppföljningar och såg att andelen som drack mycket alkohol hade minskat hos båda grupperna, men dubbelt så mycket hos gruppen som fick psilocybin jämfört med gruppen som fick placebo. Man kunde även se samma grad av skillnad när man åtta månader efter den första dosen jämförde andelen av deltagarna som hade slutat dricka alkohol helt och hållet. Den var 48% i psilocybingruppen, men bara 24% i placebogruppen.

Psykedeliska droger mot depression

Traditionella läkemedel som behandlar depressioner riktar in sig på serotoninreceptorer av subtypen 5-HT1A. Men forskare menar att man på grund av resultaten från bl.a studierna som presenteras i detta kapitlet nu måste titta på det ur en ny synvinkel där även 5-HT2A kan vara en viktig faktor för en gott resultat, speciellt för svårbehandlade patienter.

“

According to the researchers, the 1A and 2A pathways form part of a two-pronged approach which may have evolved to help us adapt to adversity. By triggering the 1A pathway, serotonin can make situations less stressful, helping us to become more resilient. However, they argue that this approach may not always be enough, and that in extreme crises, the 2A pathway may kick in to rapidly open a window of plasticity in which fundamental changes in outlook and behaviour can occur. Growing evidence shows that in conditions such as treatment-resistant depression, obsessive compulsive disorder and addiction, certain brain circuitry may become 'stamped in' and resistant to change. The researchers suggest that in such cases, activating the 2A pathway -- such as through psychedelics -- could potentially offer a way to break the cycle, helping patients to change negative behaviours and thought patterns which have become entrenched. By enabling the brain to enter into a more adaptive or 'plastic' state and providing patients with a suitably enriched clinical environment when they receive a drug treatment, clinicians could create a window for therapy, effectively making patients more receptive to psychotherapy. — ScienceDaily 2017-10-04

”

Ayahuasca mot depression

En brasiliansk studie från 2015 visar att deprimerade personer som tagit ayahuasca upplever ångestdämpande och antidepressiva effekter från en enda dos. Effekter vara i flera dagar.

“

The results of the present investigation demonstrate that AYA has significant and quite impressive acute antidepressive effects. Score reductions were observed in both the HAM-D and MADRS scales on D1 and D7, and these effects lasted for several days. It is noteworthy that these changes showed a profile that was very similar across volunteers, regardless of the prior level of depression, i.e., the severity of the current depressive episode. The antidepressant potential of AYA was previously demonstrated in a study that reported a decrease in hopelessness symptoms after acute AYA intake. The average time necessary for the onset of therapeutic action of commercially available antidepressants is 2 weeks. Considering currently available medications, the fast antidepressant action of AYA is promising, as it may provide faster reductions in depressive symptoms. Moreover, the antidepressant effects of AYA alkaloids may inspire a new area of depression research. — Osório et. al, 2015

”

Kinesiska forskare visar i en studie från 2017 att harmin (från bl.a Banisteriopsis caapi som är en ingrediens i ayahuasca) både förebygger och botar depressioner hos möss som orsakats av oförutsägbar kronisk stress, genom att återställa BDNF och astrocytfunktionen. Astrocyter är stjärnformade gliaceller som finns i hjärnan och ryggmärgen. Inom depressionsforskningen har man bl.a sett en nedreglering av astrocyter hos patienter med depressioner. Även DMT har i en studie från 2018 visat sig ha ångest och depressionsdämpande egenskaper hos råttor.

En studie på människor från 2017 baserad på onlineformulär som 96901 deltagare fyllt i visar att personer som använt ayahuasca det senaste året upplevde högre grad av välmående än både icke-användare och personer som istället hade använt LSD eller svamp, detta trots att ayahuascaanvändarna hade en högre grad av tidigare psykisk ohälsa än de andra grupperna. En studie från 2020 såg man att ayahuasca minskade graden av neuroticism (emotionell instabilitet) med 19% (16% efter 6 månader) och ökade graden av vänlighet med 9% (4% efter 6 månader) och öppenhet med 5% i gruppen av deltagare som bl.a led av depression, ångest och PTSD.

I en dubbelblind, randomiserad studie med 29 deltagare från 2019 var Ayahuasca effektivare än placebo att bota behandlingsresistenta depressioner. Den antidepressiva effekten infann sig efter drygt en timma och fanns kvar efter att trippen var slut. Den var fortfarande lika stark vid en uppföljning en vecka senare.

I en studie från 2020 uppnådde 45% av deltagarna kritererna för någon psykisk sjukdom. En månad efter de använt ayahuasca så uppfyllde 61% inte längre kriterierna. Kliniska förbättringar kunde fortfarande ses hos drygt 80% av deltagarna efter 6 månader.

“

Remarkably, at the 1-month follow-up, 61% of participants who initially met the diagnostic criteria no longer met the criteria for any psychiatric disorder. Additionally, 22.2% of participants showed a decrease in the number of psychiatric disorders for which they met the diagnostic criteria, reducing the high prevalence of comorbidity at baseline (50%) to 0% at the 1-month follow-up. Overall, 83.2% of participants reported a clinical improvement. This improvement lasted until the 6-months follow-up. — Jiménez-Garrido (2020)

”

En studie som publicerades 2021 och baserades på användarformulär från Global Ayahuasca Project (GAP) visar att en väldigt hög andel av användarna upplever att deras depressioner och ångest förbättrats.

“

Of participants reporting depression (n 1571) or anxiety (n 1125) at the time of consuming Ayahuasca, 78% reported that their depression was either ‘very much’ improved (46%), or ‘completely resolved’ (32%); while 70% of those with anxiety reported that their symptoms were ‘very much’ improved (54%), or ‘completely resolved’ (16%). A range of factors were associated with greater reported affective symptoms improvement, including subjective mystical experience, number of Ayahuasca sessions, and number of personal psychological insights experienced. 2.7% and 4.5% of drinkers with depression or anxiety, respectively, reported worsening of symptoms. — Sarris, (2021)

”

Positiva effekter har även setts när enbart DMT använts, exempelvis i en studie från 2022 för behandlingsresistent depression.

Ketamin mot depression

Ketamin verkar som NMDA-antagonist men i sin farmakologiska verkan sker även en förstärkning av AMPA. Ketamin ökar nivåerna av glutamat i synapsgapen, glutamat binder sig sedan till AMPA-receptorer istället för NMDA-receptorer då de sistnämnda är blockerade av NMDA-antagonisten (ketamin). Det är med andra ord en ökad aktivering av AMPA-receptorer som tros ge den antidepressiva effekten.. En studie från 2016 visar att den antidepressiva effekten kommer från metaboliten (2S,6S;2R,6R)-hydroxynorketamine

En randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind och korsad studie ledd av Carlos Zarate genomfördes under 2004-2005 på 18 patienter med djup depression som inte reagerade på konventionella behandlingar. En enda dos av ketamin gav en tydlig antidepressiv effekt redan efter 110 minuter. Man såg en minskning med 10 poäng enligt Montgomery-Asbergs depressionsskala (från 25 till 15). Skillnaden var ännu tydligare dagen efteråt. 71% av de som fick ketamin reagerade positivt på behandlingen och man kunde påvisa den positiva effekten i 7 dagar.

En andra randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind och korsad studie genomfördes under 2006-2009 på 18 patienter vars bipolära depressioner inte heller påverkades av konventionella behandlingar. Jämfört med den tidigare studien så visade man att ketamin började verka redan efter 40 minuter. 71% av de som fick ketamin upplevde en förbättring under studiens gång, men bara 6% för placebo. Effekten rapporterades dock nå sin peak i effektivitet snabbare och hade ebbat ut redan efter 3 dagar..

Resultatet replikerades åter i en ny randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind och korsad studie från 2012. 79% upplevde en positiv effekt av ketamin jämfört med 0% för placebo.

I en randomiserad och placebokontrollerad studie från 2014 där man använde intranasal spray med låga doser ketamin såg forskarna liknande resultat och man noterade inte några negativa effekter.

Andra forskare påvisar den antidepressiva effekten i en studie från 2011. Studien gick ut på att låta möss simma i en vattenbehållare som de inte kan fly från. Tidigare forskning har visat att möss som fått antidepressiva droger simmar längre tid innan de ger upp. Den effekten kunde forskarna se redan efter en halvtimma med ketamin, jämfört med veckorna eller månaderna det tar innan man ser samma effekt med konventionella mediciner.

Flera andra studier och forskningsresultat tas upp i en metaanalys från 2015 av bla. Dr. Carlos Zerate och en metaanalys från 2018

2012 meddelade Psykiatri Skåne och Kliniken för intensivvård och perioperativ medicin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö att man planerade att genomföra en klinisk studie som skulle påbörjas 2013. Den verkar ha blivit försenad, men 2015 meddelade forskare vid Lunds universitet att man nu är på gång med studien där 100 personer skall behandlas med ketamin i droppform. Under 2018-2019 genomförs det även en studie i Stockholm

Man har även gjort ett flertal studier på hur självmordsbenägna reagerar på ketamin och även där ser man positiva effekter i form av färre självmordstankar. Så även i en metastudie från 2017 som granskade resultaten från 10 andra studier.

“

Among the group of patients who achieved a resolution of suicidal ideation (as measured by clinician-administered measures) by 24 hours after infusion, the effect of ketamine on reduced suicidal ideation persisted for up to 1 week in 86.0% of patients, compared with 52.9% of patients who received control treatments. Using self-report outcomes, the effect of ketamine on reduced suicidal ideation persisted for up to 1 week in 89.2% of patients in the ketamine group, compared with 42.9% who received control treatments. ... We found that ketamine significantly reduced suicidal ideation, with moderate to large effect sizes observed within 1 day that extended 1 week after ketamine administration. We also found that patients treated with ketamine were significantly more likely to be free of suicidal ideation at all postinfusion time points (except day 7 as assessed by self-report outcome measures). Change in severity of depressive symptoms was strongly correlated with change in suicidal ideation and accounted for 10% - 46% of the variance in change in suicidal ideation. Notably, after controlling for improvement in severity of depressive symptoms, ketamine’s effects on suicidal ideation remained significant. This suggests that ketamine has a specific effect on suicidal ideation that depends only partly on change in overall severity of depressive symptoms. — Wilkinson (2017)

”

2019 så godkändes läkemedlet "Spravato" som innehåller esketamin (dvs (S)-ketamin) för användning i EU. Det är en nässpray som skall användas för att behandla depression. Spravato uppmärksammades av SVT i ett antal artiklar 2020 där bl.a en patient berättar om hur drogen hjälpte henne bli fri från självmordstankar, och en kritisk artikel där ett par psykiatriker hävdar att det bara finns en studie som visar att det har positiv effekt och underlaget är "anmärkningsvärt dåligt" och bara något bättre än placebo...

Se även:

Läsvärd Artikel: CNN 2018-08-04: Ketamine offers lifeline for people with severe depression, suicidal thoughts

Dr. Carlos Zerate och en patients berättelse. Gå till 3:30

Ronald Duman, Professor i Psykiatri och Farmakologi vid Yale University föreläser om de senaste årens forskning och förklarar hur drogen fungerar. Han är själv mycket imponerad av effekten och kallar rönen för en av de mest signifikanta upptäckterna inom depressionsforskningen under de senaste 50 åren:

New Mechanisms Elicited with Ketamine in Treatment-Resistant Depression

För att läsa de senaste nyheterna om ketamin som behandling för depressioner, se diskussionstråden i MM:s forum.

MDMA mot depression

Preliminära resultat från en studie indikerar att MDMA kan bota eller lindra depressioner:

“

Our imaging study is still incomplete, but preliminary results provide fascinating insights. After taking MDMA, positive memories were experienced as more vivid than after placebo. Correlating with this subjective experience, MDMA evoked an increased activation of the visual cortex compared with placebo. By contrast, during recollection of negative memories, the brain scans showed a decreased activation under MDMA compared with placebo. Our finding suggests that MDMA may enable PTSD patients to access negative memories without a feeling of overwhelming threat, which could enable subjects to better confront and wash out their traumatic experiences. The scans have also shown that MDMA reduces the connectivity – that is, the degree of synchronisation – between two important "connector hubs" in the brain that show elevated connectivity in depression. The finding suggests that, like psilocybin, MDMA could be valuable in the treatment of depression, by breaking over-rigid, introspective thinking patterns. — Amanda Fielding (2012)

”

Se även: The Guardian 2012-09-16: Can MDMA help to cure depression?

Psilocybin mot depression

En randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie från 2014 visar att personer som tagit en låg dos (0.16mg/kg) psilocybin upplever försvagade reaktioner på negativ stimuli som orsakas av minskad aktivitet i amygdala när känslor processas. Hyperaktiv amygdala återfinns hos patienter med djupa depressioner. Nu vill forskarna studera hur personer med depressioner reagerar på Psilocybin, man har nämligen en hypotes om att drogen kan hjälpa deprimerade att må bättre:

“

Psilocybin positively influences mood in healthy individuals. In the brain, this substance stimulates specific docking sites for the messenger serotonin. The scientists therefore assumed that psilocybin exerts its mood-brightening effect via a change in the serotonin system in the limbic brain regions. This could, in fact, be demonstrated using functional magnetic resonance imaging (fMRI). "Even a moderate dose of psilocybin weakens the processing of negative stimuli by modifying amygdala activity in the limbic system as well as in other associated brain regions", continues Krähenmann. The study clearly shows that the modulation of amygdalaactivity is directly linked to the experience of heightened mood. ... According to Krähenmann, this observation is of major clinical importance. Depressive patients in particular react more to negative stimuli and their thoughts often revolve around negative contents. Hence, the neuropharmacologists now wish to elucidate in further studies whether psilocybin normalises the exaggerated processing of negative stimuli as seen in neuroimaging studies of depressed patients - and may consequently lead to improved mood in these patients. Rainer Krähenmann considers research into novel approaches to treatment very important, because current available drugs for the treatment of depression and anxiety disorders are not effective in all patients and are often associated with unwanted side effects. — Medical Xpress 2014-05-07

”

Användare av psykedeliska droger visades i en studie från 2015 ha en lägre risk att drabbas av psykiska problem, självmordstankar, självmordsförsök och fullbordade självmord. Eftersom studien behandlade psykedeliska droger i allmänhet och psilocybin kan komma att bli ett läkemedel i framtiden så gjorde forskaren en ny studie som publicerades senare samma år). Den sorterade personer som fyllt i formulären om droganvändning i olika grupper; Användare av enbart psilocybin, användare av andra psykedeliska droger, användare av båda, samt de som inte använde någon psykedelisk drog alls. Man kontrollerade allt från socioekonomisk status och livsstil till bruk av andra droger. Resultatet visar att användare av psilocybin har lägre risk än de andra grupperna att ha upplevt psykologiska problem, självmordstankar, självmordsplaner och självmordsförsök och man menar att psilocybin kan fungera ett läkemedel som förhindrar självmord:

“

In sum, the contrasts showing multiple significantly improved outcomes in the Psilocybin Only group and among those who have ever used psilocybin suggest that even among the broader class of classic psychedelics, psilocybin may be associated with the greatest therapeutic potential. The current findings demonstrate that the potentially beneficial effects of classic psychedelic use reported by Hendricks et al. (2015) extend to psilocybin use per se. Furthermore, these findings suggest that lifetime use of psilocybin but no other classic psychedelic may be especially protective with regard to psychological distress and suicidality. This finding is consistent with data indicating that psilocybin may have the most favorable safety profile of all classic psychedelic substances (Gable 1993, 2004). Psilocybin in particular may thus hold promise as an innovative mental health intervention and suicide prophylaxis. — Hendricks (2015)

”

2016 publicerades en studie med 12 patienter, vars djupa och långvariga depressioner (i genomsnitt 17.8 år uppskattat sjukdomstid) inte kunde behandlas med konventionella läkemedel. Fler än hälften av patienterna upplevde en antidepressiv effekt av två doser psilocybin som kunde uppmätas minst 6 veckor efter behandlingen:

“

Our findings imply that psilocybin might have value as a treatment option in the management of treatment-resistant depression. Single oral administrations of 10 mg (safety dose) and 25 mg (treatment dose) psilocybin were well tolerated and led to enduring reductions in symptom severity after the two sessions ... The inclusion criteria were major depression of a moderate to severe degree (17+ on the 21-item Hamilton Depression Rating scale [HAM-D]), and no improvement despite two adequate courses of antidepressant treatment of different pharmacological classes lasting at least 6 weeks within the current depressive episode. ... Spontaneous recovery in refractory depression is rare, and many of the patients in the present study reported having depression for much of their adult lives (mean estimated illness duration 17.8 years). ... The response rate to psilocybin was 67% (n 8) at 1 week after treatment (HAM-D and BDI), and seven of these eight patients also met criteria for remission. Moreover, 58% (n 7) of the patients maintained their response for 3 months, and 42% (n 5) remained in remission. — Carhart-Harris (2016)

”

I en 6-månaders uppföljning så syntes fortfarande signifikanta effekter.

2017 publicerar Carhart-Harris en artikel som undersöker blödflödet i hjärnan före och efter två psilocybinbehandlingar. För första gången kan man se att blodfödet till bl.a amygdala minskar efter svamptrippen. De deprimerade patienterna som behandlades hade inte fått någon positiv effekt av konventionella läkemedel. I studien noteras även att effekten på hjärnaktiviteten och blodflödet under trippen är mycket olik den som man ser efteråt.

“

Images of patients’ brains revealed changes in brain activity that were associated with marked and lasting reductions in depressive symptoms and participants in the trial reported benefits lasting up to five weeks after treatment. Dr Robin Carhart-Harris, head of psychedelic research at Imperial, who led the study, said: “We have shown for the first time clear changes in brain activity in depressed people treated with psilocybin after failing to respond to conventional treatments. “Several of our patients described feeling ‘reset’ after the treatment and often used computer analogies. For example, one said he felt like his brain had been ‘defragged’ like a computer hard drive, and another said he felt ‘rebooted’. “Psilocybin may be giving these individuals the temporary ‘kick start’ they need to break out of their depressive states and these imaging results do tentatively support a ‘reset’ analogy. Similar brain effects to these have been seen with electroconvulsive therapy.” For the study, published in Scientific Reports on Friday, 20 patients with treatment-resistant depression were given two doses of psilocybin (10 mg and 25 mg), with the second dose a week after the first. Of these, 19 underwent initial brain imaging and then a second scan one day after the high dose treatment. The team used two main brain imaging methods to measure changes in blood flow and the crosstalk between brain regions, with patients reporting their depressive symptoms through completing clinical questionnaires. Immediately following treatment with psilocybin, patients reported a decrease in depressive symptoms, such as improvements in mood and stress relief. — The Guardian 2017-10-13

”

En studie från 2017 visar att personer som kombinerar psilocybintrippen med meditation och får starkare "mystiska upplevelser" har större chans att få bestående positiva personlighetsförändringar vid uppföljningar efter 6 månader. Högre doser gav bättre effekt än lägre doser.

2019 analyserade forskare i Schweiz 38 studiedeltagares hjärnor med funktionell magnetresonanstomografi före och efter de fick psilocybin tillsammans med några dagars "mindfulness"-meditation. Man kunde se förändringar av hjärnans konnektivitet (hur områden i hjärnan kommunicerar med varandra) som inte fanns hos de som bara fick meditera. Ett samband sågs mellan egoupplösning och dessa förändringarna, deltagarna upplevde positiva känslor som fanns kvar vid en uppföljning 4 månader senare.

67% av de djupt deprimerade deltagarna i en studie från 2020 fick positiva effekter omedelbart efter två psilocybinbehandlingar. Vid en uppföljning efter fyra veckor hade andelen ökat till 71% vilket åter igen bevisar långtidseffekten. Bedömningar utifrån depressionsskalor indikerade en minskning av depressiva symptom med 50%.

Psilocybins ångestdämpande effekt har undersökts i bl.a en studie från 2022 där man fortfarande observerade mätbara effekter en vecka efter trippen.

En fas2-studie som också publicerades 2022 visade en signifikant minsknig av depressionen hos behandlingsresistenta patienter som utvärderades enligt Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) före och tre veckor efter en enda dos 25mg psilocybin.

Se även:

Psykologitidningen, nr 8 2018 som har flera reportage om psykedeliska droger som behandlingsmetod för depressioner: Psykologitidningen #18 2018

2020 annonseras det att en svensk studie är inledd för att behandla deprimerade med psilocybin. Företaget Klarnas grundare Niklas Adalberth har genom sin stiftelse Norrsken skänkt 10 miljoner kronor till en fas II-studie som leds av forskare från Karolinska institutet. Den kliniska prövningen sker inom den nybildade stiftelsen Osmond Foundation och dess helägda bolag Osmond Labs. 30 deltagare kommer få en dos på 25mg i kombination med fem veckors terapi och uppföljningar under ett år.

Psykedeliska droger ökar neurokognitiva funktioner i hjärnan

Psykedeliska droger orsakar förändringar av hjärnans plasticit (strukturella förändringar). Till skillnad från flera andra droger som också förändrar hjärnan men på ett negativt sätt, så tror man att dessa förändringar är anledningen till att psykedeliska droger har sina medicinska effekter.

En studie från 2013 visar att Psilocybin ökar nybildandet av nervceller i hjärnan. Andra studier visar att Banisteriopsis caapi i Ayahuasca också ökar neurogenesen, likaså DMT och 5-MeO-DMT

En studie från 2018 visar att flera klasser av psykedeliska droger orsakar positiva effekter på nybildandet av nervcellers neuriter och dendriter:

“

serotonergic psychedelics are capable of robustly increasing neuritogenesis and/or spinogenesis both in vitro andin vivo. These changes in neuronal structure are accompanied by increased synapse number and function, as measured by fluorescence microscopy andelectrophysiology. The structural changes induced by psychedelics appear to result from stimulation of the TrkB, mTOR, and 5-HT2A signaling pathways and could possibly explain the clinical effectiveness of these compounds. ... We observe that hallucinogens from four distinct structural classes (i.e., tryptamine, amphetamine, ergoline, and iboga) are also potent psychoplastogens, providing additional lead scaffolds for medicinal chemistry efforts aimed at identifying neurotherapeutics. Furthermore, our cellular assays revealed that several of these compounds were more efficacious (e.g., MDMA) or more potent (e.g., LSD) than ketamine. In fact, the plasticity-promoting properties of psychedelics and entactogens rivaled that of BDNF (Figures 3A–3C andS3). ... Importantly, the psychoplastogenic effects of psychedelics in cortical cultures were also observed in vivousing both vertebrate and invertebrate models, demonstrating that they act through an evolutionarily conserved mechanism. ... A key question in the field of psychedelic medicine has been whether or not psychedelics promote changes in the density of dendritic spines (Kyzar et al., 2017). Using super-resolution SIM, we clearly demonstrate that psychedelics do, in fact, increase the density of dendritic spines on cortical neurons, an effect that is not restricted to a particular structural class of compounds. — Ly (2018)

”

LSD

När det gäller terapi med LSD ser forskarna två användningsområden. Dels psykolytisk terapi, där låga doser används tillsammans med samtalsterapi för att få patienten att bli öppnare, och dels psykedelisk terapi där högre doser tas för att nå en nivå av påverkan där mentala låsningar löses upp.

Riskerna med LSD konstateras vara låga. Man har i flera undersökningar visat att psykosrisken är låg. En genomgång av litteraturen visar att experter motsätter sig att LSD kan framkalla schizofreni. Även risken för s.k "flashbacks" är låg, 77% av LSD-användarna har aldrig märkt av fenomenet och av de som hade gjort det så tyckte ungefär hälften att det var en positiv känsla. I de senaste studierna har man inte märkt några problem hos studiedeltagarna som fått LSD, effekterna beskrivs vara lätta att tolerera.

En studie från 2016 visar att LSD ger bestående effekter i form av välbefinnande:

“

The present findings reinforce the view that psychedelics elicit psychosis-like symptoms acutely yet improve psychological wellbeing in the mid to long term. It is proposed that acute alterations in mood are secondary to a more fundamental modulation in the quality of cognition, and that increased cognitive flexibility subsequent to serotonin 2A receptor (5-HT2AR) stimulation promotes emotional lability during intoxication and leaves a residue of ‘loosened cognition’ in the mid to long term that is conducive to improved psychological wellbeing. — Carhart-Harris (2016)

”

En annan studie från samma år tar upp att deltagarna blev mer öppna och fick ökade sociala kognitiva förmågor. Man såg även att reaktionen på nedstämdhet och skräck dämpades:

“

LSD produced feelings of happiness, trust, closeness to others, enhanced explicit and implicit emotional empathy on the MET, and impaired the recognition of sad and fearful faces on the FERT. LSD enhanced the participants desire to be with other people and increased their prosocial behavior on the SVO test. These effects of LSD on emotion processing and sociality may be useful for LSD-assisted psychotherapy. — Dolder (2016)

”

Se även:

Salon.com 2011-09-28: Flashback! Psychedelic research returns

The Consumers Union Report on Licit and Illicit Drugs. Chapter 47. LSD and psychotherapy (Brecher, 1973)

Remembrances of LSD Therapy Past by Betty Grover Eisner, Ph.D. (2002)

The neurobiology of psychedelic drugs: implications for the treatment of mood disorders (Vollenweide & Kometer, 2011)

The Pharmacology of Lysergic Acid Diethylamide: A Review (Passie et. al, 2008)

MDMA

MDMA är en av drogerna som ofta återfinns i drogen ecstasy. Drogen började användas rekreationellt på slutet av 1970-talet. Den amerikanske kemisten Alexander Shulgin beskrev effekten av drogen som ett lättkontrollerat medvetandestadium med emotionella och sensuella övertoner. Han noterade att ruset gav känslor av eufori, renhet, klarhet och avtrycket av den positiva upplevelsen fanns fortfarande kvar under den efterföljande dagen. Dessa egenskaper gör drogen lämplig att användas för att få personer med olika trauman att kunna bearbeta sina upplevelser, då tillståndet ger en öppenhet som tar bort känslomässiga hinder i den teraputiska processen. Ungefär samtidigt som det rekreationella bruket så började MDMA även användas inom psykoterapin för att lindra/bota PTSD, ångest och depressioner men forskningen kom av sig p.g.a av det rekreationella bruket ökade kraftigt under 1980-talet och ledde till att drogen narkotikaklassades i många länder. Ett undantag var en läkare i Schweitz som mellan 1988-1993 behandlade 97 patienter med MDMA och LSD. Under 2000-talet har forskningen så smått kommit igång igen.

Förutom forskningen som pågår om behandling av PTSD finns det även forskning som tyder på att det kan finnas positiva effekter för att behandla social ångest hos autister.

Se även:

MAPS: MDMA

MAPS: MDMA Investigator’s Brochure

MDMA mot PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär kraftig ångest som kan uppstå efter att man utsatts för ett trauma, exempelvis krig, våldtäkter, nära-döden-upplevelser, naturkatastrofer, etc. Bland symptomen återfinns även mardrömmar och andra sömnstörningar, panikanfall, depressioner och koncentrationssvårigheter.

Det terapeutiska värdet av MDMA har varit känd i flera decennier, men har länge associerats till negativa bieffekter som knyts till drogformen ecstasy. Öppenheten inom forskarvärlden för drogens potential har dock vuxit under de senaste åren.

En rapport från norska forskare som publicerades 2009 teoretiserar kring tre möjliga verkningsmekanismer som gör att MDMA fungerar för att lindra PTSD: 1) MDMA ökar oxytocin-nivåerna och förstärker andra terapeutiska behandlingar. 2) MDMA ökar den ventromediala prefrontala aktiviteten och minskar aktiviteten i amygdala som leder till förbättrad emotionell reglering och minskning av undvikande beteende. 3) MDMA ökar frisläppningen av noradrenalin och kortisol som kan förstärka emotionellt engagemang och förändring av av reaktionen för inlärd rädsla.

En randomiserad, dubbelblind, korsad studie från 2011 visar att 83% av patienterna som fick MDMA fick lägre poäng i PTSD-poängskalan jämfört med 25% för placebo. I en uppföljning 2013 visade det sig att den positiva effekten fanns kvar upp till 6 år år efter behandlingen.

En uppföljande studie från Mithhoefers forskningsgrupp publicerades 2017. Den visar att MDMA permanent ökar öppenheten och minskar emotionell instabilitet (neuroticism). Dessa områden förknippas med PTSD. Effekten kunde fortfarande uppmätas 45 månader efter att personerna behandlats.

“

“The effect size of the treatment has been large (0.9 effect size) and in long-term follow-up we have found that 67.4% of subjects no longer met the DSM criteria for PTSD,” Wagner told PsyPost. “What has been even more remarkable has been that the treatment effect is most evident after a single MDMA-assisted psychotherapy session.” “The immediacy and magnitude of the therapeutic effect seems to defy current psychological theories of psychotherapeutic change and is instead a therapeutic epiphany life-changing experience similar to what had been described so many years ago by psychologist Abraham Maslow.” “Inconsistent with prevailing theory that personality structure is a stable throughout life, we found that MDMA-assisted psychotherapy resulted in persistent fundamental alteration in personality with subjects showing evidence of reduced neuroticism and increased openness on the NEO Personality Inventory-Revised (NEO PI-R), which in turn was associated with reduction in PTSD symptomatology as measured by the Clinician Administered Post-Traumatic Stress scale (CAPS) — often leading to a cure,” “In our study, whether reduced neuroticism associated with MDMA-assisted psychotherapy was due to PTSD symptom resolution or whether lower CAPS scores were a reflection of reduced neuroticism, was an open question,” Wagner said. “Similarly, those who had the greatest increase in Openness did demonstrate greater decreases in PTSD symptomatology, demonstrating that increased Openness may be the mechanism of therapeutic change.” — Mark T. Wagner, professor i neurology vid Medical University of South Carolina till Psypost (2017-08-10)

”

Just nu pågår flera studier om MDMA och PTSD i USA, Kanada, Israel, Jordanien, Schweiz, Storbritannien och Australien.

I USA gav FDA 2017 tillstånd till att genomföra två stycken kliniska Fas III-prövningar vilket är det sista steget innan man kan godkänna MDMA som läkemedel.

2018 publicerades en fas 2-studie med 28 deltagare. Den positiva effekten var fortfarande mätbar 12 månader efter behandlingen.

Se även:

MAPS: MDMA-Assisted Psychotherapy for the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder (Mithoefer, 2013)

Psilocybin (magiska svampar)

Forskning från 2003 visar att psilocybin inte inverkar negativt på människors hälsa. Man kunde dock se en ökning av blodtrycket så psilocybinbehandling rekommenderas inte till personer som har hjärtproblem. Det är dock inget stort problem, som även understryks i andra studier

Man har även i studier påvisat att de negativa effekterna (snedtrippar) inte är vanligt förekommande och inte upplevs vara en stor nackdel för medicinskt bruk, då detta sker på lägre doser än rekreationellt bruk.

Nya upptäckter om psilocybins farmakologi

Under 2010-2012 pågick en undersökning av psilocybin i England av bl.a David Nutt. Man gjorde undersökningar av hjärnaktiviteten med funktionell magnetresonanstomografi under påverkan av psilocybin som injicerades i ett antal försökspersoner. En som fick psilocybin var Michael Mosley. Han filmade sin upplevelse för BBC. Ni kan se dokumentären här nedan och läsa en artikel av honom här.

Resultatet av undersökningen visade att psilocybin sänker blodflödet i några olika regioner av hjärnan som har mycket med personlighet och tid/rumsuppfattning att göra.

“

"Our aim was to identify the precise areas inside the brain where the drug is active. We thought when we started that psilocybin would activate different parts of the brain. But we haven't found any activation anywhere. All we have found are reductions in blood flow" A fall in blood flow suggests that brain activity has reduced. The areas affected were those parts of the brain that tell us who we are, where we are and what we are. When these areas were dampened down, I was no longer locked into my everyday constraints. "In conditions like depression or obsessive compulsive disorder, where people get locked into a maladaptive mindsets, these regions can be overactive. So maybe dampening down these areas will help people move into another mindset which might be better and healthier". — David Nutt och Michael Mosley (2011)

”

Michael Mosley Takes a Psychedelic Drug - The Brain: A Secret History - BBC Four

Psilocybin ökar öppenheten

Roland R. Griffiths, professor hos institutionen för psykiatri och neurovetenskap vid Johns Hopkins universitet i Baltimore har i en studie från 2011 visat att Psilocybin gör människor öppnare. Man kunde mäta en personlighetsförändring som varade minst ett år hos ca 60% av de 51 deltagarna i studien. Ökningen av poängen i NEO Personality Inventory-mätningen var störst hos personerna som hade fått en "mystisk" upplevelse under trippen.

Magic Mushrooms And Their Therapeutic Medical Use

Se även:

ScienceDaily 2011-09-29: Single Dose of 'Magic Mushrooms' Hallucinogen May Create Lasting Personality Change, Study Suggests

Medpagetoday 2011-09-29: Magic Mushroom' Drug May Improve Personality Long Term

Beckley Foundation 2011-12-07: Psilocybin May Bring About Lasting Positive Personality Changes

Griffiths kommenterar i en intervju med tidningen New Yorker innebörden av resultatet:

“

“I don’t want to use the word ‘mind-blowing,’” Griffiths told me, “but, as a scientific phenomenon, if you can create conditions in which seventy per cent of people will say they have had one of the five most meaningful experiences of their lives? To a scientist, that’s just incredible.” — New Yorker 2015-02-09

”

En studie från 2016 visar att personer som fått psilocybin får ökade möjligheter att hantera problem relaterade till sociala situationer:

“

5-HT2A/1A receptor stimulation with psilocybin seems to reduce social pain processing in association with changes in self-experience. These findings may be relevant to the normalization of negative social interaction processing in psychiatric disorders characterized by increased rejection sensitivity. The current results also emphasize the importance of 5-HT2A/1A receptor subtypes and the Asp system in the control of social functioning, and as prospective targets in the treatment of sociocognitive impairments in psychiatric illnesses. — Preller (2016)

”

“

"These new results could be groundbreaking for the illumination of the neuropharmacological mechanisms of social interaction and may help to develop new treatments," emphasizes Franz Vollenweider, director of the Neuropsychopharmacology and Brain Imaging Unit. On the one hand, the results can help to develop more effective medication to treat psychiatric disorders which are characterized by an increased reactivity to social rejection, such as depression or borderline personality disorder. "On the other hand," Vollenweider adds, "the reduction of psychological pain and fear can facilitate the therapist-patient relationship and therefore the psychotherapeutic treatment of formative negative social experiences." — Science Daily (2016-04-18)

”

Öppenheten kan även påvisas genom signifikanta ökningar av känslan av att vara sammankopplad med naturen och minskad tro på auktoriteter vilket olika studier på psilocybin och andra psykedeliska droger visar

Psilocybin mot OCD

I en kontrollerad klinisk studie från 2006 fick nio personer med tvångssyndrom som inte hade upplevt lindring med konventionella metoder testa psilocybin. Man uppmätte en reduktion av tvångsmässiga handlingar i upp till 24 timmar efter behandlingen. Effekten har även visats hos möss i en studie från 2009.

Psilocybin mot PTSD

En studie från 2013 visar att psilocybin dämpar rädsla hos möss. Forskarna spekulerar kring att låga doser psilocybin därmed kan lindra PTSD och relaterade sjukdomar. En annan notering man kan göra är att studien bevisar att psilocybin orsakar neurogenes, dvs. nybildande av nervceller i hjärnan.

Övriga

Låga doser av den psykedeliska drogen DOI har i en studie på möss visat sig förhindra astmaanfall.

Det spekuleras kring att DMT kan ha en skyddande effekt på hjärnan hos personer som exempelvis drabbas av en stroke. Genom aktivering av sigmareceptorerna förhindras oxidativ stress och celldöd. DMT är en av få endogena molekyler som agerar som agonister på sigmareceptorer.

5-MeO-DMT förändrar hjärnans kemi så att proteiner bildas som har antiinflammatoriska och neuroprotektiva egenskaper men även kan motverka drogberoende och behandla depressioner, ångest m.m..

Harmin som återfinns i Ayahuasca ökar bildandet av betaceller som tillverkar insulin. Normalt är replikeringen 0.2% per dag. Med harmin ökar den till 2% enligt en studie från 2015 och i en studie från 2018 visar forskarna att harmin i kombination med en syntetisk molekyl tillsammans kan öka tillverkningen till 5 – 8% per dag vilket är ett stort genombrott i forskningen kring botemedel för diabetes.

Harmin har i flera studier även visat sig ha anticancerogena effekter.

“

Harmine (HM) is a β-carboline alkaloid that was originally isolated from seeds of Peganum harmala and Banisteriopsis caapi in 1847 (4). HM is widely distributed in various medicinal plants and has long been used in folk medicine in the Middle East and Asia (5). Studies have demonstrated that HM exhibits significant antitumor activities in vitro and in vivo (6), including inhibiting proliferation (6), migration (7) and invasion (8), promoting apoptosis (9) and preventing tumorigenesis. HM inhibits the growth of several types of cancer, including lung (10), gastric (9), breast (11) and hepatic cancer (12). It arrests the cell cycle at the G0/G1 phase (13) and decreases the cyclin-dependent kinase activity (14). HM induces autophagy and apoptosis through the protein kinase B (Akt)/mammalian target of rapamycin (mTOR) and extracellular signal-regulated kinase (ERK)1/2 signaling pathways, increases the expression of pro-apoptotic factors, including P53, caspases 3/8/9, B-cell lymphoma 2 (Bcl-2)-associated X protein (Bax), and BH3-interacting domain death agonist (Bid), and reduces the level of pro-inflammatory cytokines, including TNF-α, IL-6 and granulocyte-macrophage colony-stimulating factor, in melanoma and gastric cancer (7). HM induces autophagy via increasing LC3-II and downregulating P62 in a dose-dependent manner in B16 cells (15). It can also suppress the expression of pro-metastatic genes, including matrix metalloproteinase-9, ERK and vascular endothelial growth factors, to inhibit melanoma cell invasion (16). — Ding (2019)

”

Se även senare studier bl.a.

Man har även sett att den närstående molekylen harmalin har cancerhämmande effekt mot bl.a levercancer, hudcancer lungcancer och bröstcancer

Läsvärt

MAPS - Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies

Beckley foundation

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

Snabbnavigering   |-- Svensk förbudspolitik   |------ Den svenska förbudspolitikens historia   |------ Granskning av partiernas narkotikapolitik   |------ Antidrogorganisationer   |------ Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare   |------ Tongivande svenska förbudsförespråkare   |-- Internationell förbudspolitik   |-- Amerikansk förbudspolitik   |-- Konsekvenser av dagens narkotikapolitik   |-- Medias roll i propagandan   |-- Exempel på överambitiös propaganda   |-- Blandade citat   |-- Rätten till medicinskt bruk   |------ Medicinska användningsområden för Cannabis   |------ Medicinska användningsområden för psykedeliska droger   |-- Rätten till rekreationellt bruk   |-- Definitioner av en reglerad narkotikapolitik   |-- Positiva konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken   |-- Rapporter som föreslår en reglerad narkotikapolitik   |-- Genomgång av länder med en reglerad narkotikapolitik   |-- Alkoholjämförelsen   |-- Cannabis farlighet och förklaringar/motargument   |------ Cannabis och beroende   |------ Cannabis och schizofreni/psykoser   |------ Cannabis och dödsfall   |------ Cannabis och hjärnskador   |------ Cannabis och kognitiva nedsättningar   |------ Cannabis och sociala skador   |------ Cannabis och lungcancer   |------ Cannabismetaboliternas psykoaktivitet   |------ Är cannabisanvändare farliga i trafiken?   |------ Är cannabis en inkörsport till andra droger?   |------ Cannabis påstådda potensökning   |------ Cannabis och fortplantning   |-- Dåliga argument mot cannabis   |-- Argument mot psykedeliska droger   |-- Retoriktips för legaliseringsdebattören   |-- Organisationsmodeller tal och presentationer