NMDA

Innehåll

1 Generell information
2 Droger som påverkar NMDA
3 Se även
4 Videoklipp
5 Externa länkar

Generell information

NMDA (N-metyl-D-aspartat) är en aminosyra som är partiell agonist till NMDA-receptorer, den härmar signalsubstansen glutamat men binder inte till andra receptorer som glutamat även gör.

Men det är inte molekylen NMDA som är intressant utan receptorn den gett namn till.

Man kan se NMDA-receptorer som portaler. Portalen som regleras är en jonkanal som släpper förbi joner som är själva nervimpulserna, elektriska signaler som färdas mellan mellan nervcellerna. För att släppa förbi joner så måste receptorn öppna jonkanalen. Öppningen (aktiveringen) sker genom att signalsubstanserna glutamat och glycin simultant binder till respektive site på receptorn.

Antagonister binder också till dessa siter, men öppnar inte jonkanalen utan gör den bara siten upptagen så att signalsubstansen (glutamat eller glycin) inte kan ta dess plats. Se en visualisering på Wikipedia som visar hur olika NMDA-antagonister verkar^[1]

NMDA-antagonister är kända för att inducera ett tillstånd av dissociativ anestesi^[2] med muskelavslappning och sederande eller ångestdämpande effekt. I princip alla rekreationella droger som påverkar NMDA gör det genom att verka som antagonister^[3]. Mest kända/populära i drogsammanhang är arylcyclohexylaminer^[4] som ketamin och PCP, de har även analoger som marknadsförts under 2010-talet som research chemicals, exempelvis metoxetamin och 3-MeO-PCP.