Catha edulis

Namn: Kath (sve), Khat (eng)

Innehåller: Katinon

Generell information

Catha edulis är en evigt grön buske som växer i östra och södra Afrika. Busken växer på 900-1800 meter över havet. Blir vanligen 6-7 m hög, men kan i kalla områden stanna vid 1,5 m i höjd och vid mycket goda förhållanden bli 15-20 m hög. Bladen är 5-10 cm långa och 2-5 cm breda och sitter antingen parvis motsatta eller alternerade. Bladformen varierar från äggformad till elliptisk dock alltid med tandad bladkant. Unga skott är rödaktiga i färgen medan äldre blad har en läderartad struktur och blank mörkgrön färg. Bladen har en bitter smak och sötaktig doft, de unga skotten har dock en behagligare smak än de äldre bladen. En buske är mogen att användas av khattuggare när den är ca 5 år gammal. Catha edulis odlas från Sudan i norr till Mount Kenyas sluttningar i söder.Den största producenten i världen av khat är Etiopien, men bruket är mest utbrett i Yemen. På stora delar av Saudihalvön (Mellanöstern) och i Tanzania liksom i Europa och Nordamerika är både produktion, handel och bruk av khat kriminellt. I Storbritannien är dock bruket ej illegalt.

Historisk användning

Den första dokumentationen av khat finns som medicin i Pharmacy and Therapeutic Art skriven av den arabiske psykologen Abu Al-Rihan Bin Ahmed Al-Baironi (973-1051 AD). Då ansågs växten vara bra vid depressioner då användning ledde till glädje och exaltering.Första gången effekterna av khat definierades i litteraturen var 1237 i boken "The Book of Compound Drugs" skriven av den arabiska läkaren Naguib Ad Din.

I dagsläge används khat främst i Yemen där växten har en stor roll i det dagliga sociala livet, numera inte som medicin utan som en social drog och rusningsdrog. Drogen åtnjuter männen tillsammans i speciella rum som kallas "session rooms". Khat tuggas för att fira bröllop, barnafödelse, vid begravningar och t o m vid valkampanjer.Numer är bruket utbrett även bland kvinnorna.

Medicinsk användning

Khat har använts överallt i mellanöstern och afrika sedan antiken. Den första historiska referensen inträffade när Alexander den store sände khat till General Harrar som botemedel mot hans melankoli. I nya testamentet nämns också att khat tillsammans med saliv kunde användas av helande orsaker. Att tugga khat är också en muslimsk tradition där khat anses heligt. Första gången Khat´s effekter nämndes i boken "The Book of Compound Drugs" skriven av den arabiska läkaren Naguib Ad Din. Han föreslog att khat kunde användas vid behandling av melankoli och depression och även som atmosfärhöjare vid sociala sammankomster. Andra författare från samma era konstaterade även att khat var effektivt för att motverka känslor av hunger och trötthet.

Idag associeras dock inte Khat-användning till någon medicinsk användning utan används endast på grund av sina euforiska och behagliga effekter. Bland särskilda folkslag används khat främst vid vissa sociala sammankomster och konsumtion av drogen är en del av deras kultur.

Bruk och effekter

Det är de späda skotten och bladen på Catha edulis som används. Bladen rivs av grenen och tuggas för att få ut bladsaften som innehåller den aktiva substansen katinon ((S)-(-)-2-amino-1-fenylpropan-1-one). Färska blad innehåller 0,05%-0,15%.

Katinonets effekt är lik amfetaminets och ämnena liknar även varandra strukturmässigt. Endast helt färska nyskördade blad tuggas och den största effekten av katinonet minskar radikalt bara några timmar efter skörden, då omvandlas (-)-S-katinon till (+)-norpseudoefedrin och norefedrin och den huvudsakliga effekten försvinner.

De stimulerande effekterna av Khat så som de uppfattas av tuggaren är följande: En ökning i vakenhet och energi, befrielse av trötthetskänslor, känsla av upprymdhet, ökad verbal förmåga, ökad uppfinningsrikedom och fantasi , ökad kapacitet att associera idéer och slutligen en ökning i självförtroende. Höga doser kan inducera överaktivitet och maniska beteenden, i särskilda fall kan konsumtion av Khat också leda till toxisk psykos där symtomen kan visa sig i form av mani, schizofreni och psykos.

Khat´s effekter på CNS är följande: Sömnlöshet, förhöjd kroppstemperatur och ökad respiration. Dessutom är khat ett effektivt anorektiskt medel vilket förklarar varför många som tuggar khat lider av undernärning.

På det perifera nervsystemet (PNS) har khat följande effekter: Mydriasis (pupillutvidgning), arytmier och en ökning av blodtrycket. Även förstoppning har observerats men denna effekt beror troligen på lövens höga halt tannin.

Biverkningar

Khattuggning är idag ett stort hälsoproblem i områden med stor khatkonsumtion såsom Yemen. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppmärksammat problemet och sammanfattat vilka risker som associeras med kronisk användning av khat. Nedan följer ett urval av dessa risker:

Urinblåsan: Tuggning av khat ger upphov till en minskning i urinflödeshastigheten. Denna effekt har visats bero på att khat aktiverar a1-adrenoreceptorer. Detta vet man eftersom den selektiva a1-adrenoreceptorantagonisten indoramin har visats blockera khat´s effekt på urinblåsan.

Gastrointestinala kanalen: I gastrointestinala kanalen har khatbladens höga halt av tannin visat sig kunna ge upphov till muntorrhet, inflammationer i munnen (stomatitis), i matstrupens slemhinna (oesophagitis) och i magsäckens slemhinna (gastritis). Khattiggning har också visats öka risken för sår i tolvfingertarmen. Fördröjning av den intestinala absorptionen kan ge upphov till undernäring vilket kan leda till levercirrhosis. Tannin och cathinon kan ge upphov till förstoppning, den biverkan som khattuggare oftast söker läkarvård för.

Reproduktionssystemet: Många invånare i Yemen tycker att khattuggande ökar deras sexuella lust och upphetsning och ofta ger tuggning upphov till ofrivillig spermaavgång i samband med den första urinavgången efter tuggsessionens slut. I en jämförelse mellan khat-brukande och icke khat-brukande försökspersoner fann man att sädesvätskans volym, mängden spermier och spermiernas rörlighet hade minskat hos de khat-brukande. Det var också en större del av spermierna som var deformerade hos de khat-brukande.

Externa länkar

Källa

Institutionen för Läkemedelskemi, Avdelningen för Farmakognosi

Andra

Fallrapporter Erowid

Bildsökning Google

Sidan ändrades senast 17 juni 2007 klockan 04.21.
Den här sidan har visats 5 856 gånger.

Translate this page: