Tongivande svenska förbudsförespråkare

I detta kapitlet granskar vi argument och fakta från tongivande svenska förbudsförespråkare med hög akademisk utbildning och/eller yrkeserfarenheter som gör att media titulerar dem experter. Media ber ofta om deras kommentarer när droger behandlas. Personerna medverkar även i TV-sända debatter och skriver egna debattartiklar som främst behandlar skadorna från cannabis, farorna med en legalisering etc.

Fred Nyberg

Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet.

Under 2010-talet har han dykt upp i media som narkotikapolitisk debattör. Han förekommer som expert när cannabis är på tapeten samt skriver debattartiklar och medverkar i TV-sända debatter.

När artiklarna är tänka att läsas och granskas av akademiker så visar Nyberg en seriös och betänksam sida där övertolkningar av forskningsresultat oftast lämnas utanför. Se exempelvis intervjun i farmaceutiska studentkåren i Uppsalas tidning "Farmis-Reptilen" nr 1, 2014. Förutom personliga anekdoter och lite bakgrund så sker samtalet kring cannabis och legalisering på en högre nivå. Den seriösa nivån är något man ser mindre av i "vanliga" tidningsartiklar där problem och förklaringar förenklas och kryddas med propaganda, överdrifter och floskler.

För något mer än 20 år sedan fick jag en personlig professur vid medicinska forskningsrådet. Det var regeringen som utsåg mig och jag kan bara avsättas om jag t.ex skulle göra någon kriminell handling. Tanken är att jag ska kunna vara ett sakligt språkrör i samhället. Nu sedan något år tillbaka är jag seniorprofessor, Vidare har jag som sakkunnig och forskningsansvarig jobbat med narkotikafrågor på socialdepartementet, jag har suttit under två regeringar och tycker att jag lyckats hålla mig politiskt neutral.

...

Regleras cannabis på rätt sätt i Sverige?

Majoriteten av svenska riksdagsmän vill ha en restriktiv narkotikapolitik, och det tror jag är rätt. Men man måste hitta andra incitament för ungdomen att få kickar än att behöva ta droger. Det går inte att bara ha en restriktiv politik utan man måste ge ungdomarna ett alternativ till droger och ge dem rätt nycklar för att de ska få spännande liv och mata in andra perspektiv. Det skulle jag vilja säga till politikerna idag!
— Fred Nyberg i Farmis-Reptilen Nr 1 Mars 2014

Granskning av fakta/argument

Det finns som sagt artiklar av Fred Nyberg som håller hög nivå på faktan. Exempelvis "Cannabis och cannabinoider" som går igenom vad cannabis är och vilka skadeeffekter drogen har. Artikeln innehåller förhållandevis låg förekomst av propaganda och är läsvärd[1].

Detsamma kan man inte säga om artikeln "Cannabis - ett hot mot samhällets utveckling" där många märkliga påståenden framförs:

Effekten av cannabis sitter i länge i kroppen. Den som röker på lördagskvällen har fortsatt sämre koordination både måndag och tisdag, eftersom THC är fettlösligt och det tar flera dagar innan det går ur kroppen. Alkohol, däremot, försvinner på 8–10 timmar.

– Man kan alltså dricka alkohol på lördagen och gå till precisionsjobbet som flygledare eller kirurg på måndag, men det är annorlunda om man rökt marijuana eller hasch.

...

– De innovationer som görs i ett land, vare sig det är inom teknik, jordbruk eller akademien, görs av människor som genererar idéer, som är nyfikna och kreativa. Dessa människor har ett belöningsberoende, en impulsivitet i sin personlighet. Den personligheten är också väldigt sårbar för att utveckla ett beroende av droger. Lever de i en bra och trygg miljö kan de klara sig, men gör de inte det kan de bli beroende av droger. Om vi släpper cannabis fritt är det den här gruppen som kommer att vara mest nyfiken att pröva. Och det finns risk för att toppförmågorna kapas.

...

En annan fråga som också börjat belysas är cannabisodlingarnas miljöpåverkan. För att få fram en marijuanacigarett krävs effekten av en 100-wattlampa under 17 timmar. Idag bedöms tre procent av hushållens elförbrukning i Kalifornien gå till marijuanaodling. Ett kilo cannabis genererar 4 600 kg koldioxid. Dessutom används mycket konstgödsel till odlingarna. – Detta skulle vi tala om för de unga politiker som jag tror värnar miljön, men som vill legalisera cannabis. Den stora utmaningen är att få ungdomar att hitta andra incitament för kickar än droger. – Det bästa vore ju om ungdomarna själva kunde säga att ”jag värnar om miljön och vårt lands välstånd i framtiden, så jag avstår från detta”, avslutar Fred Nyberg.
— Fred Nyberg i artikeln "Cannabis - ett hot mot samhällets utveckling"[2]

Här blandas märkliga argument och faktafel enligt typisk Nyberg-manér.

THC:s effekt efter 2 dagar överdrivs, se kapitlen Cannabismetaboliternas psykoaktivitet och Är cannabisanvändare farliga i trafiken?. Innovationer och kreativiteten som cannabisrökaren får under ruset, exempelvis i form av nya synsätt/lösningar på problem, eller som visas i bl.a kulturyttringar i form av musik och konst ignoreras. Miljöargumentet kan dessutom snarast beskyllas förbudet. Plantorna hade växt utmärkt ute i solen utan konstgödsel, men där riskerar man upptäckt av allmänheten vilket leder till polisbesök. Vill man få ner elanvändningen är en legalisering bästa vägen. Legaliseringsguiden har även fler exempel på miljöförstöring som orsakas av förbudet.


Fred Nyberg anser själv att de bästa argumenten mot cannabis handlar om IQ-sänkning, hjärnskador, schizofreni och beroende:

Professorns bästa argument mot cannabis:

1. Nya tillvägagångssätt och ny teknik i hjärnforskning visar att funktionen hos celler i lillhjärnan förstörs av cannabis, påverkar kognitiva förmågan och riskerar sänka IQ-nivån permanent.

2. Hjärnvolymen krymper (nervceller förstörs) vid regelbundet cannabisanvändande, det innebär bl a försämrat minne och försämrad kognition.

3. Det har visat sig att det finns en koppling mellan schizofreni och cannabismissbruk, användande av drogen påverkar samma celler i hjärnan.

4. Forskning visar att cannabis är beroendeframkallande, abstinens när man slutar använda drogen. Toleransnivån höjs och euforiska känslor förminskas.
— Fred Nyberg[3]

Legaliseringsguiden tar i detalj upp varje påstående i kapitlen Cannabis och kognitiva nedsättningar, Cannabis och hjärnskador, Cannabis och schizofreni/psykoser, Cannabis och beroende.


Fred Nyberg uttalar sig ofta om att cannabis sänker IQ:n hos brukarna. Det vetenskapliga stödet för påståendet förklarar han i en artikel hos cannabishjalpen.se[4]. I korthet har visa studier selektivt valts ut baserat på resultaten medan studier som visar motsatsen/inte ger stöd för teorin ignoreras. Nyberg kommer att referera till forskningen i många intervjuer och debatter:

De senaste årens forskning visar med stor vetenskaplig tyngd att användning av cannabis kan minska unga människors IQ med upp till tio procent.

– Det är ofta kreativa, nyfikna ungdomar som börjar använda cannabis. Om cannabisanvändningen släpptes fri skulle det få förödande konsekvenser, då skulle vårt samhälle gå miste om många av de kreativa toppförmågorna.

...

Dagens cannabis är ofta upp till tio gånger starkare är det som man använde på 1970-talet.

– Många som använde hasch på den tiden bagatelliserar gärna cannabisanvändning. Men det har inte förstått hur mycket högre halt av den verskamma beståndsdelen THC som många cannabispreparat har i dag, sade Fred Nyberg.

...

I Uruguay och den amerikanska delstaten Colorado har cannabis legaliserats. Men det som ofta beskrivs som en "frihet" för den enskilde att avgöra om man vill använda cannabis eller inte handlar enligt Fred Nyberg om något helt annat.

–Det handlar bara om pengar. Det finns starka ekonomiska krafter som ser att de kan tjäna enorma summor på en liberalisering av cannabis.
— Fred Nyberg i Corren 2014-06-04 [5]

– De som använt cannabis frekvent, använt det måttligt och som inte använt det alls fanns med i de här grupperna. 30 till 40 procent hade testat någon gång medan cirka 150 till 200 hade rökt frekvent. De som hade börjat i tidigt i tonåren hade sämst IQ, där fick man största skadan.

...

– Skulle vi släppa cannabis fritt i Sverige i dag skulle vi kapa tio-femton procent av de kreativa människorna som ska göra de här innovationerna inom vetenskap, teknik och kultur. Vi kanske kapar topparna bland de som ska dra hela samhället vidare.
— Fred Nyberg i Dalarnas tidning 2012-10-27[6]

Notera även den "upplysande" faktarutan i Dalarnas tidning som upplyser att hjärnan blir "trög" och man kan bli "dum i huvudet" och anger Thomas Lundqvist som referens. En seriös tidning hade kunnat översätta/citera från studien som Fred Nyberg hänvisar till, men man får anta att det beslutats att den inte bjuder på lika övertygande "fakta" eller sänder "rätt signaler" till läsarna.


För den som vill höra med om IQ-sänkningen rekommenderas ett 22 minuters föredrag med Fred Nyberg:

Cannabis sänker IQ - Fred Nyberg


Ett annat argument som ofta återkommer handlar om att cannabis är mycket starkare nu än den var på 1970-talet. Argumentet förklaras/analyseras närmare i kapitlet om Cannabis påstådda potensökning. Läs/lyssna även på SR P1 Vetandets Värd 2014-05-07[7] där propagandan når nya nivåer...

Är det den marijuana som användes för 30-40 år sedan eller är det dagens marijuana? Dagens marijuana är ju mer än dubbelt så stark som den från 1970- och 1980-talet. Ska man införa en differentiering beroende på styrka? Och hur gör man med de syntetiska mycket starkare preparaten? Dessa preparat kan ju vara upp till 100 gånger starkare än den som finns i marijuana. Att få fram en apparat för att hantera detta blir kostsam.

Vi vet en hel del om skadeeffekter av den marijuana som röktes på 1970 och 1980-talen men avsevärt mycket mindre om den starkare som röks idag. Effekter är dosberoende och vad de långsiktiga effekterna blir av den starkare marijuanan kan man bara ana sig till.

...

Om man inför en statlig kontroll med en åldersgräns på till exempel 18 år så skapar man bland yngre tonåringar en ny ytterst sårbar målgrupp för den illegala hanteringen. Legalisering kommer inte att omvända kriminella langare.

...

Den kriminalitet som i dag livnär sig på illegal cannabis skulle tveklöst flytta över sin aktivitet på andra illegala hanteringar. Kostnaderna för drogens skadeeffekter skulle snarare öka.
— Fred Nyberg, 2013-08-14[8]

Just den debattartikeln genererade flera läsvärda repliker. Exempelvis från CUF/Centerpartiet[9] Magnus Callmyr[10] och Juridikbloggen [11]

Magnus Callmyrs replik är värd att citera delar ur här:

Nyberg inleder debattartikeln genom att påskina att en legalisering (dvs reglering med hjälp av statlig kontroll av produktions- och/eller försäljningskanaler) av cannabis inte skulle innebära en motverkan av de illegala brottsorganisationer som ligger bakom mycket av narkotikahandeln. Han leder inte det i bevis på något sätt, utan bara antyder, vilket självfallet är det samma som att föra fram åsikter utan grund. Eftersom en statlig reglerad marknad för cannabis mig veterligen inte har prövats så har vi ingen reell kunskap om situationen, men det känns som att det är rätt självklart att en stor del av cannabisanvändare hellre skulle handla av en statlig organisation än en kriminell dito, och därmed torde även de kriminellas inkomster minska. Att den statliga försäljningen skulle generera inkomster till staten kallar Fred Nyberg för ett naivt resonemang, jag skulle snarare vilja hävda att det är naivt att tro att det inte skulle göra det.

Fred Nyberg tar också upp ett par exempel från USA där en form av legalisering (avkriminalisering för vissa grupper) har lett till en viss ökning av användandet, så var även fallet i t ex Portugal som genomförde en avkriminalisering för eget bruk av narkotika år 2001. Och om man ser användning av berusningsmedel som ett problem, utifrån t ex moral eller ideologi, är det två länder som haft en negativ utveckling, men det finns ju andra sätt att resonera kring problem. EUs statistikenhet har åtminstone vid två tillfällen, år 2000 och år 2005, redovisat Portugals (se inlägget Portugals narkotikapolitik) siffror för begreppet ”Problematiska användare”, dvs individer med ett missbruk eller beroende, vilket känns som ett mer neutralt mått på problem än det som Nyberg använder sig av (användning oavsett om det är en joint per år eller per timme), och kunde då visa på att ”Problematiska användare” t o m hade sjunkit i Portugal. Men det kanske är därför som Fred Nyberg inte nämner Portugal, det skulle ju i så fall vara i linje med hur han har redovisat forskning inom missbruksområdet tidigare, som t ex den omtalade IQ-studien, dvs inte särskilt ärligt.

Sedan tar Fred Nyberg upp en favorit i repris, han brukar använda det resonemanget i sina debattartiklar, om att cannabis har fördubblat sin THC-styrka så att det vi vet om skadeverkningarna idag (vilket enligt Fred Nyberg är baserat på den låga styrkan) inte är giltigt, dvs om vi ökar tillgängligheten av cannabis vill Nyberg skrämmas med okända skadeverkningar. Tyvärr anför alltid Nyberg detta resonemang utan att hänvisa till några studier som belägger hans påståenden och resonemang. Som tur är har EU genomfört en studie på frågan till följd av att detta påstående cirkulerat länge, jag vill lyfta fram några slutsatser från EUs rapport:

”1. Det saknas stöd för att se en uppåtgående trend för styrkan inom EU

2. Det saknas stöd för påståenden i media (som ibland hävdat 10-faldig eller mer ökning av styrkan) såväl inom EU som i USA.

3. Den naturliga variationen i styrka mellan olika varianter är betydligt större än ev styrkeförändring som går att notera.”

Det har alltid funnits variationer i styrkan/potensen för cannabis (marijuana såväl som hasch), vilket beror såväl på odlingssätt, plats för odling och vilken variant av cannabis-plantan som används. Det har alltid funnits mängder av olika varianter med olika egenskaper såväl för rustyp som styrkan.
— Magnus Callmyr 2013-08-15[10]

Den ökade potensen är som sagt återkommande:

Cannabis av idag är betydligt mer potent än den som fanns för 20–30 år sedan. THC-halten har ökat och leder till en starkare påverkan.

– De studier som finns är gjorda på den gamla varianten, så vilka effekter den nya, starkare drogen kommer att ge vet vi inte förrän om 10–20 år, påpekar Fred Nyberg.
— Fred Nyberg i artikeln "Cannabis - ett hot mot samhällets utveckling"[2]

...tillsammans med ett annat av argumenten som Nyberg ofta använder. Det går ut på att framhäva att innan visste vi lite om skadorna, nu vet vi mycket mera.

Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och tycker att det är viktigt att man känner till att cannabis har blivit starkare över åren både ur ett folkhälso- och forskningsperspektiv.

-Det ska man vara medveten om. De individer som talar om cannabis som en harmlös och ofarlig drog, baserar sig på data som har samlats in från individer som har tagit cannabis i de här låga koncentrationerna, alltså de låga THC-koncentrationerna.

THC är alltså förkortning för delta-9-tetrahydrocannabinol, och är den aktiva substansen i cannabis och har sedan 70-talet näst in till fördubblats.

Det är THC som står för många av drogens rusningseffekter såsom eufori och lugn och i viss mån även smärtstillande. THC ingår även i mycket låga koncentrationer i en nyligen godkänd medicin mot nervsjukdomen multipel skleros där medicinen sprayas under tungan.

Men det är också THC som står för många av cannabis skadeeffekter som exempelvis nedstämdhet och förföljelsemanier. Det är också THC som kan vara beroendeframkallande och kan leda till skador på sikt som nedsatta kognitiva funktioner, det vill säga sämre närminne, inlärningsförmåga och associationsförmåga.

För att kunna forska på hur cannabis påverkar i ett längre perspektiv går det inte att jämföra gamla studier med dagens forskning enligt Fred Nyberg.

- Nej det gör det inte och faktum är att 1995 ansåg man att cannabis nog var ofarligt från vetenskaplig håll, men 2007, 12 år senare har man vänt på handen. Så det är klart att vi behöver helt andra material att basera våra slutsatser på än de material som relaterar till 70-talskoncentrationer av cannabis, säger Fred Nyberg.
— Fred Nyberg i Sveriges Radio 2012-08-27[12]

Debattartikel i Drugnews tillsammans med forskaren Maria Ellgren:

Före slutet av 1990-talet saknades tillräcklig kunskap för att kunna göra vederhäftiga studier. Vid denna tidpunkt var vetenskapen tveksam till om man skulle betrakta cannabis som ett skadligt narkotika. Man hade heller ingen klar uppfattning om hur drogen verkade. Upptäckten av det kroppsegna cannabinoida systemet kom först under 1990-talet. Det medförde att viktiga och avgörande medicinska studier kom igång först en bit in på 2000-talet då bland annat hjärnavbildningsundersökningar har kunnat bekräfta farhågorna kring flera av cannabisbrukets negativa effekter.
— Fred Nyberg och Maria Ellgren[13]

Var/när sker vändningen Fred Nyberg pratar om? Snarare var det så att forskarna var övertygade om att cannabis orsakade hjärnskador, sterilitet, DNA-skador, fosterskador, m.m. på 1970-talet, men den uppfattningen har bland forskarna svängt till att cannabis anses vara en av de illegala droger som ger minst skador. Det är en trend som blivit starkare sedan 1990-talet. Forskningen på 2000-talet och framåt som visar morfologiska förändringar av hjärnan är inte det samma som bevisade hjärnskador.

I argumentet om den starkare och därmed farligare cannabisen så verkar Nyberg dessutom helt ha missat konceptet med titrering, dvs. att rökaren själv reglerar dosen för att nå en lagom nivå på berusningen. Man kan inte dra sambandet att starkare cannabis nödvändigtvis är farligare. Snarare är det positivt om mindre mängd plantmaterial röks, eftersom all rök är skadlig för andningsorganen.


Fred Nyberg uttalar sig ibland positivt om medicinska egenskaper från cannabis, samtidigt som det i andra artiklar framstår som att det inte finns några medicinska effekter förutom möjligen smärtlindring. Och om drogen skall användas så måste det vara i form av en ny syntetisk variant, man kan absolut inte låta folk äta bakverk med cannabis eller använda vaporizer som ger samma eller bättre effekt:

Cancer har också angetts som ett användningsområde för medicinsk marijuana men då handlar det främst om smärtlindring, inte att bota.

...

Att röka eller på annat sätt inta marijuana för att få en medicinsk effekt finns det inga nationella läkemedelsverk eller läkarförbund som stöder någonstans i världen, inte heller i USA.

...

Alltså, även om marijuanarökning kan bidra till att lindra vissa sjukdomssymtom, så är det viktigt att framhålla att varken drogen eller administreringsförfarandet uppfyller de krav som ställs, och för allas säkerhet behöver ställas, på ett läkemedel. Medicinsk marijuana och läkemedel som påverkar det kroppsegna cannabinoida systemet måste hållas isär.
— Fred Nyberg och Maria Ellgren[13]

Argument kring eventuella kognitiva skador från THC används även i argumenteringen mot cannabismediciner med nästan uteslutande CBD:

I USA har medicinsk cannabis legaliserats i 20 stater och även här i Sverige vittnar individer om att de hjälpts av marijuana-rökning. Men även om rökning av marijuana kan bidra till att lindra vissa sjukdomssymtom uppfylls inte de krav som ställs på ett läkemedel, varken i USA eller i Sverige.

...

Det är odiskutabelt att THC, den rusgivande substansen i cannabis, kan ge upphov till flera medicinskt användbara effekter. Effekter som lindrar kronisk smärta, neurologiska sjukdomar som MS, depression och aptitlöshet är kända.

Drogen innehåller även cannabidiol (CBD) som har motsatt effekt mot det rusgivande THC och även tycks kunna ge en positiv effekt på epilepsi.

Men de medicinskt användbara effekterna måste dock ställas mot allt annat som rökning av drogen ger, främst de skador som man riskerar få via THC:s effekter på hjärnan.

...

Den sammanställda forskningen från de senaste 20 åren pekar dock tydligt på THC:s skadeeffekter på hjärnan. Häribland försämrad koordination, motorik och kognition (minne och inlärning), risk för beroende och psykiatriska komplikationer
— Fred Nyberg (2015-05-21)[14]


Fred Nyberg försöker koppla samman Spice med legaliseringen av cannabis:

Vissa utpekar spice som en dödsdrog, men att den har en koppling till tetra-hydro-cannabinol (THC) i cannabis (marijuana och hasch) nämns endast lite försiktigt i sammanhangen och knappast någon har satt användning av spice i samband med den liberaliseringsvåg för rökning av marijuana som går över världen och främst i många stater USA. Där finns det dessutom forskning som visar att spice är ett populärt alternativ för dem som redan börjat med marijuana.

...

Det vore ett stort misstag att koppla ifrån det som nu händer spicerökare från den starka liberaliseringen som skett när det gäller synen på marijuana och hasch. Hur många av dem som nu söker rekreation med spice tillhör de liberala som förespråkar och har använt cannabis? Ska man komma till rätta med problematiken som så påtagligt finns i spicerökandet får man inte negligera det som händer i USA och på andra håll i världen i frågan om att helt legalisera marijuana. Det är viktigt att rökning av spice, i de skrämmande scenarier som nu uppmärksammas, inte ses som en isolerad företeelse utan att medvetenheten om dess förgrening till cannabis står klar för alla.

I den dagsaktuella debatten har någon naivt framfört att legalisering av cannabis skulle få unga att avstå från spice men forskningen visar att det är just de som har börjat med cannabis, framför allt i form av marijuana, som söker sig till rökning av spice. Man ser de syntetiska preparaten som ett attraktivt alternativ till marijuanan.
— Fred Nyberg i SvD 2014-11-10[15]

Det kom ett antal repliker till debattartikeln från bl.a författaren Magnus Callmyr[16], Dr. Fredrik von Kieseritzky[17], samt Fredrik Petterson hos frihetssmedjan[18] som kritiserar Fred Nyberg för sina långsökta slutsatser.

I sin slutreplik förtydligar Fred Nyberg vad han menar:

...att gå från en olaglig drog till en laglig kan ses som attraktivt måste man väl hålla med om. Men det handlar också om behov av en ny form av cannabis-lika kickar och även i detta finns en attraktionskraft. Det finns forskning i USA som visar att SC eller Spice varit ett populärt alternativ för dem som börjat med marijuana (t ex Mir et al. Pediatrics, 2011). Att en av anledningarna att SC beskrivs som ett populärt alternativ är att den på många håll är laglig och svår att upptäcka i urinprov fanns inte explicit med men utesluts inte i vare sig min eller deras formulering.

...

...en liberal syn på cannabis skapar en attraktionskraft från andra cannabinoida droger, i synnerhet så länge dessa är lagliga. Det är inte de drognaiva som söker sig till SC, det är i första hand de som redan vant sig vid och tjusats av marijuanans effekter (Gurney et al., Forensic Sci Rev, 2014).

Till sist, utan cannabis (marijuana och hasch) och cannabinoida receptorer i hjärnan skulle vi inte ha någon Spice och därmed inga Spice-rökare. En stor del av de som börjar med Spice är ofrånkomligt rökare av marijuana eller hasch. Alltså, SC inklusive Spice har sina rötter i cannabis. Och visst, en liberal syn på cannabis skapar en våg som öppnar för Spice, oavsett det primära är kicksökandet eller ambitionen att fly det olagliga.
— Fred Nyberg, SvD 2014-11-10[19]

Trots förklaringen ovan är det mycket svårt att förstå hur man kommer till slutsatsen att Spice existerar bara för att cannabis existerar och börjar bli lagligt i vissa delar av världen. Naturligtvis används syntetiska cannabinoider för att effekterna liknar cannabis. Men folk röker spice främst för att det inte syns på urinprov, det är anledningen till "blandmissbruket". Det är en etablerad sanning bland brukare/missbrukare och har även uttryckts i svensk och utländsk media[20][21]. På samma sätt är det en etablerad sanning att de flesta röker spice för att drogen de egentligen vill röka är olaglig och svårare att köpa.

Det är som att hävda att ungdomar som dricker alkotvål på festivaler gör det för att man sänkt åldersgränserna i öltälten. Varje människa med en fungerande hjärna förstår att orsak/konsekvens-analysen haltar betydligt om man drar den slutsatsen, ingen vill dricka alkotvål, man tvingas till det när alternativen är svåröverkomliga. På samma sätt existerar Spice för att cannabis inte är lagligt. Spice har dessutom blivit farligt för att någorlunda oskadliga spice-ingredienser blivit olagliga och ersatts av andra med värre bieffekter.

Genom att reglera och kontrollera marknaden så styr man brukarna mot eller bort från de olika alternativen. Den repressiva narkotikapolitiken styr brukarna bort från det säkrare alternativet, mot alternativet med flest bieffekter. Det går inte att beskylla konsekvenserna av cannabisförbudet på legaliseringsrörelsen. Spicedödsfallen 2014 är tydliga exempel på hur den repressiva narkotikapolitiken leder till fler skador för både individer och samhället.


Fred Nyberg anammar inkörsportsteorin:

En av de stora riskerna är att naturdrogerna kan bli inkörsport till tung narkotika, enligt Fred Nyberg.

– Det är en lätt väg in till ett klassiskt missbruk. Man öppnar upp för andra droger i hjärnan
— Fred Nyberg i Metro 2007-01-24[22]

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet, menar att den här typen av preparat kan vara inkörsport till andra droger.

– De här substanserna har centralstimulerande effekter. De känsliggör hjärnan för andra droger vilket gör att man mycket lättare hamnar i missbruk i andra droger
— Fred Nyberg i Aftonbladet 2007-01-24[23]

Han delar även filosofin att personer som använder droger skadar både sig själva och sin närhet, vilket är ett argument för ett totalförbud:

– Människor har rätt att göra vad de vill med sina kroppar. Vi tillåter ju tobak och alkohol, säger han (Professor Henrik Tham/red anm.).

Men detta håller inte beroendeforskare Fred Nyberg med om:

– Nej jag tycker inte att alla har rätt att skada sig själva – det finns något som står över detta – en person som missbrukar skadar inte bara sig själv utan även andra, säger Fred Nyberg.
— Fred Nyberg intervjuas av SVT (2014)[24]


En studie från 2014 som indikerar att cannabisanvändare är mindre lyckliga uppmärksammas av SVT som låter Fred Nyberg tolka resultatet. Att låta honom få tolkningsföreträde kan liknas med att låta israeler rapportera om palestinakonflikten i tron om att det blir objektivt:

– Den här studien visar mycket tydligare än tidigare studier att marijuanarökning påverkar hjärnans belöningssystem så att man blir avtrubbad, säger Fred Nyberg, beroendeforskare på Uppsala universitet.

Den nya studien har gjorts genom att försökspersonerna fått ett centralstimulerande läkemedel (metylfenidat) en amfetaminliknande substans. Forskarna har sedan mätt effekten i hjärnan, och försökspersonernas upplevelser. Metylfenidat är känt för att sätta igång hjärnans belöningssystem, dopaminet, och därför ett bra test på hur belöningssystemet fungerar.

– De försökspersoner som vanligtvis använde cannabis hade till skillnad från övriga försökspersoner en försämrad förmåga till att få positiva sinnesgehör på substansen - och på sina upplevelser, säger Fred Nyberg.

– Det är samma system i hjärnan som svarar på alla typer av lyckoupplevelser och belöningar och det är det systemet i hjärnan som blivit förändrat i cannabisrökarnas hjärnor. Så de här individerna har enligt den här studien en försämrad förmåga att få de här naturliga lyckoupplevelserna också i vardagen, säger Fred Nyberg.

– De här personerna kommer ju att må väldigt dåligt. De mår inte som de tidigare haft förutsättningar för, de får ett försämrat psykologiskt välbefinnande. De har försämrat sin förmåga att uppleva effekterna av hjärnans naturliga belöningssystem, och det blir ju också ett incitament för dem att fortsätta med drogen, eller med andra droger, säger Fred Nyberg.

– Det är mycket kompetenta forskare bakom den här studien. Den är gediget gjord genom att man haft så pass många individer med som man normalt inte har med i den här typen av väldigt kostsamma hjärnscanningsstudier.

Att de som fått hjärnans lyckosystem skadat kan återfå sina ursprungliga lyckoförmågor genom att sluta med droger är Fred Nyberg tveksam till.

- När man studerat individer som rökt marijuana frekvent under tonåren så har man sett att effekter kvarstod länge efter det man upphört med drogen. Och när man tidigare studerat skador på dopaminsystemet i hjärnan, som det är frågan om här, så har de visat sig vara livslånga, säger Fred Nyberg.
— Fred Nyberg till SVT 2014-07-16[25]

Här blandas faktafel med egna tolkningar.

Ordet avtrubbad används exempelvis inte i studien.

Personerna valdes ut för att de överensstämde med kriterierna för missbruk/beroende enligt DSM-IV (se Cannabis och beroende för mer info om kriterierna). Cannabisanvändarna rökte i genomsnitt 4.8±3 jointar per dag och hade gjort det i 10.5±2 år. Med andra ord rör det sig om ett ganska tungt bruk, rentav missbruk. Att från detta dra slutsatser i stil med SVT:s rubrik "cannabis för dig mindre lycklig" och försöka göra kopplingar till rekreationellt bruk är som att en studie med alkoholister som dricker en liter vodka om dagen skulle ge rubriken "alkohol gör dig mindre lycklig" och peka på konsumenter som dricker några öl i veckan...

I början citeras en studie som visar att nikotin påverkar dopaminnivåerna, och man ser sedan att man hade 10/24 tobaksanvändande cannabisrökare, men bara 3/24 i kontrollgruppen. Detta är en avvikelse som är lite intressant eftersom nikotin har ett samband med färre dopaminreceptorer:

Imaging studies of the brain DA system in marijuana abusers have also shown different findings from those reported for other types of substance abusers. Specifically, substance abusers (cocaine, methamphetamine, alcohol, heroin, and nicotine), but not marijuana abusers (14–16), show reduced baseline availability of DA D2 receptors in striatum
— Volkow (2014)[26]

Forskarna förklarar bort detta med att man mätt kolmonoxidnivåerna hos grupperna och dessa inte skiljt sig åt. Men är det verkligen ett bra verktyg för att bedöma nikotinets effekt på dopaminreceptorerna? kolmonoxidnivån är en tecken på tobaksrökning, men inte på eventuellt kvarvarande skador av kolmonoxid eller effekter från nikotin/nikotinabstinens. Om det finns effekter som håller i sig längre tid än de 2 timmar personerna tvingades hålla upp med tobaken innan testerna genomfördes så har man inte tagit tillräcklig hänsyn till detta och gjort en felaktig justering:

Finally, the groups differed in smoking status, but this is unlikely to account for the group differences because CO levels were used as a covariate in the analysis and there were no differences in the effects of MP between marijuana abusers who smoked cigarettes and those who did not.
— Volkow (2014)[26]

Resultatet visar att metylfenidatet gav mindre upplevd effekt för cannabisrökarna. En alternativ tolkning av signifikansen kan vara att det blir mindre troligt att en cannabisrökare tycker dessa droger är intressanta att fortsätta med än en ickerökare. Vi får ett argument mot trappstegsteorin (se kapitlet Är cannabis en inkörsport till andra droger?) där man ofta påstår att cannabis "vänjer" användaren vid droger och suget efter andra droger ökar, man blir lättare beroende av andra droger etc. Om man inte tycker om den andra drogen så minskar risken för att man tar den igen.

MP had significant behavioral effects, and these effects were attenuated in marijuana abusers compared with controls (Fig. 1A). Specifically, MP significantly increased scores on self-reports (averaged measures), and the effects differed between groups, with controls reporting a more robust“high” ..., and“drug effects”... than marijuana abusers. Also, comparisons of“peak” behavioral effects to MP were significantly stronger for controls for high ..., restlessness ..., anxiety ..., and drug effects ..., than for the marijuana abusers. The potency of MP was also reported to be stronger by the controls than by the marijuana abusers
— Volkow (2014)[26]

Någon slutsats om dopamineffekten är reversibel eller ej kan forskarna inte fastställa (vilket Nyberg inte heller anger att denna studien visar). Man kan inte ens påvisa ett kausalt samband med cannabisanvändning, andra faktorer kan ligga bakom resultatet:

Our study cannot ascertain if group differences reflect chronic use of marijuana rather than premorbid differences, and whether marijuana abusers will recover with detoxification.
— Volkow (2014)[26]

Alkohol vs cannabis

Som professor i biologisk beroendeforskning bör man ha både genomtänkta argument och tillräckliga kunskaper om skadebilden från cannabis och alkohol att man skall kunna jämföra drogerna med varandra. Är så fallet?

För ett par år sen publicerades en artikel i tidskriften the Lancet som jämförde skadeverkan hos olika droger (...) alkohol var långt farligare än cannabis både vad gäller skada för andra och för användaren själv. Den sammanlagda skadeverkan av alkohol var till och med större än heroin och kokain.

Men många andra forskare är starkt kritiska till jämförelsestudierna, bland annat eftersom den samlade informationen kring just alkoholens effekter på individ och samhälle är mycket större än för cannabis.

Enligt Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, har man inte hunnit samla in tillräckligt med underlag kring cannabis för att kunna göra sjyssta jämförelser:

– Självklart skördar alkoholen fler offer, men det har att göra med användningsfrekvensen, många fler människor använder alkohol. Sedan har man även forskat mycket mer på alkohol i det här avseendet, säger Fred Nyberg.

...

Men enligt beroendeforskare Fred Nyberg går det egentligen inte att göra direkta jämförelser mellan cannabis och alkohol eftersom de beter sig olika när de kommer in i kroppen. Det blir som att jämföra äpplen med päron:

– Alkoholen går via våra endorfiner till hjärnan, cannabis går direkt på hjärnan. Måttliga mängder alkohol ger en belöningseffekt som, om än mer påtaglig, mer liknar den naturliga belöningseffekten som vi får av god mat, sex och fysisk aktivitet. Oavsett vilken effekt det handlar om så är ett gram THC betydligt starkare än ett gram alkohol.
— Fred Nyberg intervjuas av SVT (2014)[27]

Här finns argumentet att man inte kan jämföra drogers skadeverkningar för att fler använder den enda drogen än den andra, dvs. skulle vi ha lika många som rökte så skulle fler dö... Den typen av argument tas även upp i kaptilet om Alkoholjämförelsen men man måste anmärka på det komiska att Nyberg lite senare i artikeln nämner att man nu påvisat två dödsfall av cannabis. Det är alltså resultat av flera årtiondens febrilt sökande samtidigt som vi har flera miljoner dagliga cannabisrökare i västvärlden. Samtidigt finns det beräkningar som säger att 10% av alla dödsfall i Europa orsakas av alkohol[28]. Går det inte att göra en jämförelse?

Nyberg tycker inte heller att det finns tillräckligt med forskning om cannabisens skador, trots att det finns mer forskning nu än någonsin tidigare och trenden är att de påstådda skadornas allvarlighet tonas ner. Men man kan alltid hävda att man inte vet tillräckligt, det finns alltid någon teori eller aspekt kvar att vända och vrida på i ytterligare några decennier. Det är en effektiv metod för att kunna fortsätta varna för farorna.

Sedan kommer vi till ett uttalande som får varenda person som har den minsta kunskap inom farmakologi att häpna. "Alkoholen går via våra endorfiner till hjärnan, cannabis går direkt på hjärnan". Det låter som ett uttalande man skulle få från en fabriksarbetare, inte från en professor. Extremt märklig formulering. Och vad är poängen? Att alkohol är som fysisk aktivitet som frisläpper endorfiner = bra och harmlöst, men cannabis "går direkt på hjärnan" och är jättehemskt? Det är ett farligt förskönande av alkohol. Det är även felaktigt att förneka sambandet mellan cannabis och välbefinnandet som endorfin skapar. Har Fred Nyberg missat att s.k "runners high" skapas av endogena cannabinoider, ett faktum som varit känt i över 10 år?[29][30]

Slutligen har vi en jämförelse av 1g THC med 1g alkohol, och THC är då starkare. Ja, att hundra doser THC är starkare än en hundradels dos alkohol, det är naturligtvis korrekt. Men vad är det för argument? Vad vill man säga med det? Att olika droger är olika potenta sett till vikten är ingen faktor som gör drogernas skadebild omöjlig att jämföra och potensen är inte heller avgörande för farligheten. Är man seriös så jämför man effekterna från en "missbruksdos" som är termen man vanligtvis använder. Vilka faror utsätter man sig vid en vanlig missbruksdos? Hur många missbruksdoser krävs för att framkalla en överdos? Som professor borde man hålla en högre nivå på sina uttalanden. Det är tyvärr inte en engångsföreteelse, samma jämförelse har använts tidigare[31]. Sedan dess har Nyberg delvis gjort en pudel i ärendet genom att förklara att man dricker större mängder alkohol och att det nog måste jämföras med ett "antal starköl", vilket även det är en grov underskattning[32].

Se även

Klipp från TV4 Nyhetsmorgon 2014-03-18:

Överdriver Kalla fakta farorna med cannabis? - Nyhetsmorgon (TV4)

Föredrag med Fred Nyberg:

Forskningsläget internationellt

Kai Knudsen

Kai Knudsen har en imponerande förteckning över poster och meriter. Han är universitetslektor i farmakologi och toxikologi vid Göteborgs universitet. Docent i anestesi & intensivvård. Expert i klinisk toxikologi och författare inom samma ämne. Överläkare på Sahlgrenska sjukhuset vid central-intensivvårdsavdelningen.

Han disputerade 1994 med en avhandling om överdosering med tricykliska antidepressiva läkemedel. Under senare år har han främst kommit att ägna sig åt akuta drogförgiftningar och medverkat som sakkunnig vid ett flertal rättegångar samt är föreläsare i ämnet akuta förgiftningar.

Knudsen figurerar återkommande i media när han gör expertutlåtanden och skriver debattartiklar i tidningar om allt från "supercannabis"[33] och "ishasch"[34] till Spice[35]. Han har även skrivit artiklar i läkartidningen om hur man som läkare skall hantera patienter som överdoserat på partydroger[36].

Kai Knudsen är ett exempel på en läkare som i sin yrkesutövning förmodligen sett tusentals personer fara illa av droger. Personer som har överdoserat och kommer in till akuten och kanske lämnar den på en bår med destination bårhuset... I den rollen har man full förståelse för att han har präglats i sin syn på droger. De är skadliga, samhällsfarliga, borde inte få finnas. Man bildar sig en uppfattning utifrån erfarenheter.

Men vad Knudsen inte ser är förhållandet mellan lyckade drogupplevelser och förgiftningar/överdoseringar. Att vara polis, socialarbetare eller akutläkare gör att man endast möter en viss form av klientel. Personerna som kan bruka droger utan problem, som aldrig har överdoserat eller kommer att överdosera, de möter man aldrig. Den vinklade upplevelsen tillsammans med den officiella nollvisionen inom narkotikapolitiken ligger helt klart till grund för Knudsens ställningstagande i narkotikadebatten.

Knudsens expertåsikter ger effekt. Nya droger förbjuds hela tiden. Tyvärr kommer det nya i dess ställe med fler och allvarligare bieffekter. Men känner han något eget ansvar för den utvecklingen?


Knudsens repressiva linje går samtidigt långt bortom de illegala drogerna. Han anser exempelvis att det skall vara 18-årsgräns för att dricka energidrycker:

Kai Knudsen tycker att det borde vara en åldersgräns på 16 eller 18 år för att få dricka energidrycker.

-Dels för att de kan ge allvarliga biverkningar. Dels för att ungdomar ofta får störd dygnsrytm, sömnproblem och ångest av för hög konsumtion.
— Kai Knudsen i Icakuriren 2012-12-28[37]

Kai Knudsen är överläkare och drogexpert på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han vill till och med införa en 18-årsgräns på energidrycker. Enligt honom saknar många ungdomar den måttlighetsprincip som vuxna ofta besitter. Unga dricker helt enkelt mer och oftare.

– Jag har sett ungdomar som häver i sig ett helt flak. De orkar inte med skolan eftersom de sitter uppe på nätterna och spelar datorspel och chattar. Och för att hålla sig vakna dricker de energidrycker. De blir nedstämda, vilket leder till sociala vanor som inte är sunda för barn. Det finns ingen som helst anledning för barn att dricka det här, säger han.
— Kai Knudsen i Testfakta 2010-01-25[38]

Tilltron gällande unga människors förmåga att hantera lagliga droger verkar kort sagt vara obefintlig. Äldre läkares förmåga att fatta beslut är tydligen inte mycket bättre. I Dagens medicin från April 2012 kan man läsa att han vill att privat- och jourläkare skall nekas möjligheten att skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sina patienter[39].

Knudsen är även kritisk till reklam för receptfria, smärtlindrande läkemedel[40] och anger överdoseringsrisken som en av orsakerna.

Man anar en röd tråd. Åsikter av den här karaktären är inte ovanliga bland läkare. De tappar tron på människors förmåga att hantera mediciner eller droger utan att överdosera, eftersom man under åren träffat mängder med människor som inte haft den förmågan. Alla människor förvandlas till amatörer som om chansen ges kommer att medvetet eller omedvetet förgifta sig. Att människor skall få förtroende att kontrollera sina egna mediciner är som att pyromaner skall få förtroende att ha en tändsticksask i en krutfabrik.

Granskning av fakta/argument

Kai Knudsen beskrivs av tidningen Norran som den som "kan mest om drogen spice i Sverige". I samma artikel tycker han att den som förvarar Aceton hemma kan misstänkas hålla på med drogtillverkning...[41]


I en chat med läsarna av GP kommer han med en märklig förklaring av vad Spice innehåller:

Spice innehåller ett antal indiska kryddor plus tillsatser av syntetiska ämnen
— Kai Knudsen i GP 2014-11-17[42]

Det har aldrig förekommit några kryddor från Indien i Spice. Namnet härrör snarare från "kryddningen" av det inaktiva växtmaterialet (som må vara kryddväxter, men ej från Indien) i form av syntetiska cannabinoider.

Märkliga uttalanden och mindre faktafel finns det gott om när man läser olika intervjuer, fler listas längre ner. Även en "drogexpert" har förmodligen dåliga dagar och gör små missar, det som är allvarligare är de större faktafelen som återupprepas gång på gång, exempelvis i debatten om påstådda skador från cannabis.

Magnus Callmyr som bloggar om narkotikapolitiken sammanfattar problemet som uppstår när media litar för mycket på sina experter:

Men några intressanta följdfrågor ställer inte GPs journalist, i stället tillåts den s k experten Kai Knudsen breda ut sig om cannabis. Han tillåts oemotsagd påstå att cannabis ”ger stora problem med psykoser”, vilket inte alls är sant även om det finns forskning som visar på att cannabis under vissa extrema förutsättningar kan tidigarelägga psykosutbrott och i extremt sällsynta fall orsaka psykos, men det handlar definitivt inte om några stora problem. Inte heller är det sant som Knudsen påstår att cannabis ”lätt leder till blandmissbruk bland unga som tidigare inte haft problem”, inte ens var tioende användare av cannabis utvecklar ett cannabismissbruk/-beroende och betydligt färre än så utvecklar ett blandmissbruk, så särskilt lätt är det inte eftersom siffrorna på andelen beroende skulle vara annorlunda om det varit just lätt… Så experten, docenten, Kai Knudsen är inte särskilt saklig, och vem, förutom GP eftersom man inte ställer följdfrågor om det, tror att samhället kan komma tillrätta med de trots allt ökande problem som vi ser i drogernas kölvatten om vi inte använder fakta och forskning på korrekt sätt? Samtidigt anser Knudsen att kunskapsbrist inte är ett allvarligt problem inom drogområdet, enligt honom är ”det mest bekymmersamma vad gäller unga och droger är den positiva syn på cannabis som finns i dag.”, jag tror för övrigt att en stor del av denna positiva attityd kommer från just det faktum att samhällets företrädare inte redogör för fakta på ett trovärdigt sätt, och att de dessutom saknar kunskap om fungerande drogförebyggande arbete (för kunskap om det finns, den används bara inte).
— Magnus Callmyr [43]

Se Magnus Callmyrs genomgång av Kai Knudsens föreläsning som BRÅ anordnat i Kristianstad 2015[44] för fler exempel på upprepningar av faktafel.

Den återkommande referensen till missbruket av Spice i andra länder är en intressant uppgift att granska eftersom den är ett argument Knudsen ofta använder för att framhålla att en legalisering av cannabis inte skulle göra att Spice försvann från marknaden. Här försöker han övertyga läsarna om att Holland har mycket problem med Spice, och att andra länder förbjuder Spice med framgång:

Ser vi till de länder som har en liberal narkotikapolitik med mycket cannabis så har man nu även problem med Spice, t ex i England, Nya Zeeland och Holland. Spice har blivit ett globalt problem.

...

I länder som Holland och Nya Zeeland med en liberal hållning gentemot cannabis så har man också problemet med Spice.
— Kai Knudsen i Sveriges Radio 2014-11-18[45]

Nej, jag tror inte att vi skulle ha färe fall om cannabis var lagligt. det som talar emot den tanken är att många av de fall vi ser har tagit både Spice och cannabis. Dessutom är Spice vanligare i de länder där man redan har mycket stor tillgång på Spice (förmodligen skall det stå cannabis/red. anm), t ex England, Nya Zeeland och USA.
— Kai Knudsen i GP 2014-11-17[42]
En annan diskussion som pågår är om man ska legalisera cannabis.

– Jag ser inte det som en lösning på problemet, säger Kai Knudsen. Där man har legalt cannabis, som i Holland, där har man mycket mer av alla droger än vad vi har i Sverige. I Australien där man väldigt mycket cannabis där har man nu totalförbjudit spice och när man gjorde det i juni 2013 så sjönk antalet fall med 75 procent på fem månader!

Du tycker alltså att man ska totalförbjuda spice i Sverige?

– Ja, man fick ju en positiv effekt i Australien, säger Kai Knudsen.
— Kai Knudsen i Expressen 2014-11-07[46]

Han utvecklar resonemanget i två debattartiklar:

Blir det bättre med en liberal narkotikapolitik?

Man kan också undra hur det ser ut i andra länder som har en mer liberal hållning till cannabis, har man färre förgiftningar av ecstasy, andra nätdroger eller av spice i dessa länder? Och hur ser användningen ut i exempelvis det drogliberala Holland?

Svaret är att man ser en ökning av spice i de flesta länder runt om i världen under senare år, även i Holland. Jämförande internationell statistik avseende spice är än så länge sparsam men i Global Drug Survey 2014 så var konsumtionen av syntetiska cannabinoider högst i England följt av Nya Zeeland, Australien, USA och Holland. Följaktligen verkar konsumtionen av spice vara högst i de länder där man redan har en hög tillgänglighet av cannabis snarare än i länder med låg tillgänglighet. I den europeiska narkotikarapporten för 2014 utgiven av EMCDDA (nationellt rapporterade data) finner vi att i Holland bland klienter som söker vård för behandling mot drogmissbruk så uppger 47,6 procent cannabis som primärdrog mot endast 16 procent i Sverige.

Inte heller dessa siffror är särskilt upplyftande för dem som vill införa en mer liberal drogpolitik om man med det tror sig kunna minska användningen av droger, vare sig de är lagliga eller olagliga. Att tro att färre skulle använda droger om det var lagligt är ungefär lika logiskt som att tro att färre skulle köra för fort om vi tog bort fartbegränsningarna i trafiken. Värt att notera är att när man införde mer generella restriktioner i Australien 9 juni 2013 så sjönk antalet rapporterade fall av överdoseringar av spice med 71 procent under nästföljande fem månader.
— Kai Knudsen[35]

Jämförande internationell statistik avseende Spice är än så länge sparsam men i ”Global Drug Survey 2014” så var konsumtionen av syntetiska cannabinoider högst i England följt av Nya Zeeland, Australien, USA och Holland.

Följaktligen verkar konsumtionen av Spice vara högst i de länder där man redan har en hög tillgänglighet av cannabis snarare än i länder med låg tillgänglighet.

Detta antyder att en legalisering av cannabis inte skulle lösa problemet med spice.

Värt att notera är att när man införde mer generella restriktioner (alla kända varumärken illegaliserades) i Australien 9 juni 2013 så sjönk antalet rapporterade fall av överdoseringar av spice med 71 % under nästföljande 5 månader (ref: JA Brown, EAPCCT Congress 2014:abs 163).
— Kai Knudsen[47]

Knudsen förkastar i citaten ovan möjligheten att narkotikabruket kan minska med en liberalare politik. Vi har inte så många exempel på länder som legaliserat ännu, men i Australien[48], Portugal[49], Holland[50] m.fl länder[51] där man har avkriminaliserat bruk/innehav och samtidigt noga fört statistik har man visat att prevalensen inte ökar utan stannar upp och har i några fall t.o.m minskat. Paraguay som dekriminaliserade innehav 1988 har exempelvis den lägsta prevalensen av kokain och den tredje lägsta prevalensen av cannabis i hela Sydamerika.[52]. Den "logiska" jämförelsen med att folk inte kör för fort om man tar bort hastighetsbegränsningen är inte jämförbar. Regleringen av narkotikamarknaden förutspås vara effektivare än en oreglerad narkotikamarknad främst för att man tar kontrollen över försäljningen från den undre världen. Då blir det lättare att efterhålla exempelvis åldersgränser. En annan effekt är att droginformationen kan bli sakligare och verka för skademinimering istället för nolltolerans.

Länderna som räknas upp av Kai Knudsen med hög konsumtionen av syntetiska cannabinoider, är de så utmärkande? Låt oss studera The Global Drug Survey 2014 och då speciellt diagramet under rubriken "Research chemical and the global market". Den blå stapeln är Legal Highs/Research chemicals sammanslagna. Den röda stapeln är innehållet i den blå stapeln plus syntetisk cannabis. Det är med andra ord skillnaden mellan den blå och den röda stapeln som man skall jämföra för att se vilka länder som har flest brukare av syntetisk cannabis. Gör man det så framgår det att alla länder förutom möjligen Danmark och Belgien har högre antal användare av syntetisk cannabis än Nederländerna (Holland). Sanningen är med andra ord tvärt emot vad Knudsen skriver! Tolkningen av tabellerna är fel!

Faktafelet har även uppmärksammats av personer som kommenterat debattartikeln på SVT Opinion och tas även upp av Magnus Callmyr:

Knudsen skriver även att det inte förefaller som att laglighet har betydelse för användning. Som belägg för det anges dels Global Drug Survey 2014 och dels några berättelser från Göteborg. Tyvärr redovisar Knudsen inte GDS korrekt då han i sin uppräkning av länder med mest spice-användning enligt GDS utgått från stapeln som mäter spice tillsammans med övriga Nya Psykoaktiva Substanser (NPS), för att få fram korrekt rangordning måste man subtrahera stapeln som mäter NPS från den stapel som Knudsen trodde mätte syntetiska cannabinoider. Det ger en annan problembild än den Knudsen anger, även om man kan dra slutsatsen att ett lands legala status för cannabis inte är det enda som påverkar i vilken grad spice används.
— Magnus Callmyr[53]


Hur är det med de andra länderna som nämns? Nya Zeeland har inte en liberal hållning gentemot cannabis, vilket återspeglas i faktumet att de haft högst andel brukare av syntetiska cannabinoider som sökt akutvård (1 av 30 användare) jämfört med andra länder[54]. Förföljelsen av cannabis leder till att användarna använder andra droger. Landet har dock nyligen antagit en lag som förbjuder alla nya droger där tillverkaren/importören/försäljaren inte kan garantera att den är saknar hälsorisker, vilket är exakt vad som skett när man nu förbjudit Spice[55]. Om någon av substanserna inte visar sig vara farlig så hävs förbudet. Det är ett bra exempel på nytänkande och förmodligen ett effektivare sätt att hantera problemet med nya droger än totalförbudslinjen som Sverige driver, där "euforiserande effekter" och andra luddiga begrepp är tillräckliga för att motivera beslutsfattarna att genomdriva förbud som i princip aldrig kan återkallas.

Knudsen hänvisar även till statistik från Australien[56] där antalet rapporter till giftinformationcentralen relaterade till syntetiska cannabinoider minskade efter att man förbjudit ett antal varumärken som spice såldes som. Förbudet resulterade i en minskning av förgiftningar med dessa varumärken, men artikelförfattaren skriver i sammanfattningen att förbudet lett till att man använder produkter utan varumärken istället:

It appears that the 2013 legislation with its associated enforcement has been effective at reducing synthetic cannabinoid exposures in Australia covered by NSWPIC. However, ongoing usage associated with serious adverse effects is still occurring, warranting continued vigilance. An apparent effect of the bans appears to be a switch to generic non-branded products.
— Jared A. Brown[56]

I fallet med Australien bör man även beakta att man har lättat ganska mycket på cannabisförbudet och bedriver en avkriminaliseringspolitik. Tillgången på cannabis är är hög (men inte ökande[48]) och den minskade anledningen för befolkningen att använda syntetiska cannabinoider när dessa blev förbjudna är förmodligen bidragande.


EMCDDA presenterar siffror för prevalensen av syntetisk cannabis i Europa och noterar att statistik i form av webformulär (exempelvis The Global Drug Survey som Knudsen refererar till) tenderar att få högre andel svar från brukare av syntetiska droger eftersom dessa i högre grad är internetanvändare, därmed återspeglas inte normalbefolkningens drogvanor:

There are notable differences between the prevalence of synthetic cannabinoids in the European and American drug markets. The most recent US prevalence data comes from the 2013 US Monitoring the Future survey of students, which identified last year prevalence for use of synthetic cannabinoids at 7.4% and 7.9% for those aged 15/16 years and 17/18 years respectively (4). A number of surveys in EU countries also report on the use of synthetic cannabinoids, although they are not comparable because of different methods, sampling frames and terminology. Overall, however, these individual studies indicate very low prevalence levels. The United Kingdom (England and Wales) asked about use of ‘Spice’ in two consecutive household surveys and reported lifetime prevalence levels for adults (16 to 64) at 0.2% in 2010/2011 and 0.1% in 2011/2012 (5,6). The question was not repeated in the 2012/2013 iteration of the survey due to the low prevalence rate. In Spain, a 2012 national survey on drug use in students aged 14 to 18 years with a sample of 27 503, also identified low levels of use of ‘Spice’ products with 1.4%, 1.0% and 0.6% reported for lifetime, last year and last month prevalence, respectively, a small increase from the previous survey results from 2010 (1.2%, 0.8% and 0.5% respectively) (7). In Germany, the city of Frankfurt has studied the use of herbal mixtures and ‘Spice’ among students aged 15 to 18 years. They reported lifetime levels of use at 7% in 2009, 9% in 2010, 7% in 2011 and 7% in 2012 (8,9,10). Students reporting the consumption of ‘Spice’ were, for the most part, experienced cannabis consumers. Finally, a number of studies among particular groups (clubbers, Internet users, etc.) with no-probabilistic samples have generally identified higher levels of synthetic cannabinoid use than among the general population. The 2012 Global Drug Survey, for example, reported last year prevalence levels of 3.3% among all UK respondents (not representative of the general population) and 5.0% among UK regular clubbers (11).
— EMCDDA (2013)[57]

Det är i princip omöjligt att hitta några uppgifter som anger att det finns ett problematiskt bruk av syntetiska cannabinoider i Nederländerna. Det finns tvärtom flera referenser som hävdar att det knappt förekommer något bruk alls. Företaget Jellinek som bedriver missbruksvård/rådgivning menar att syntetiska canninoider sällan används. Översättning: "Spice används sällan i Nederländerna, men i Tyskland och England är det populärt. Antagligen för att det är svårare att köpa cannabis i dessa länder."[58]. Drugsinfoteam, en annan aktör inriktad på drogprevention säger samma sak[59]. Även motsvarigheten till Rikspolisstyrelsen menar att bruket är lågt och delger samma anledning till varför det är så: "Liksom andra typer av nya psykoaktiva ämnen i Europa verkar användningen av syntetiska cannabinoider i Nederländerna vara låg. Experter från Trimbos-institutet meddelar att den nederländska cannabisen är av god kvalitet och att användarna inte ser någon anledning att byta till syntetiska alternativ. Även i de årliga rapporterna från DIMS är syntetiska cannabinoider sällsynta."[60]

Vi har sagt det innan och säger det igen: Att cannabis inte är lika lätt att komma över i länder där den är förbjuden är en av de främsta förklaringarna till att Spice existerar. En vanlig anledning till att Spice brukas av cannabisrökare förklaras av att många av varianterna inte syns på urinprov. Cannabisrökare köper med andra ord Spice för att kunna bruka cannabisliknande droger när de måste bevisa sin avhållsamhet från cannabis inför myndigheterna. Det är en direkt konsekvens av förbudet - ingen föredrar att använda Spice för Cannabis p.g.a drogens effekt![21] Den analysen delar inte Knudsen som förmodligen tror att den som röker cannabis kommer att röka Spice eller omvänt som ett led i en trappstegsteori.


Samtidigt som Knudsen inser att illegal alkohol innebär större problem än en legal och kontrollerad alkoholmarknad så är det tydligen omöjligt att inse att detsamma är sant för den illegala drogmarknaden. En legalisering och reglering av cannabismarknaden skulle standardisera potensen, möjliggöra ålderskontroller och minska trenden med nya lagliga droger med livsfarliga effekter, exempelvis Spice-varianterna som lett till dödsfall under 2014 som Knudsen själv bedömer är farligare än cannabis (se referensen längre ner).

För ungdomar är den illegala marknaden det enda sättet att få tag i alkohol. Och den illegalt sålda alkoholen leder ofta till okontrollerat drickande, enligt Kai Knudsen.
— Kai Knudsen i GP 2011-07-07 [61]


Magnus Ek, förbundsordförande i Centerpartiets Ungdomsförbund, fick en debattartikel publicerad i GP 23:e Maj 2016 där han förespråkar legalisering[62]. Kai Knudsen replikerar och för fram argument om bl.a ökad dödlighet och gatewayhypotesen. Han påstår även att det finns statistik som visar att konsumtion och akuta sjukdomsfall av cannabisbruk har ökat i den amerikanska delstaten Colorado efter legaliseringen:

En erfarenhet man gjort i Colorado i USA efter legaliseringen är att de akuta sjukdomsfallen ökade markant. Antalet besök på akutmottagningarna ökade med 40 procent från år 2011 till år 2013, från 148 fall till 248 fall per 100 000 invånare och år. Sjukhusinläggningarna på grund av marijuanarelaterade besvär ökade med hela 82 procent mellan 2008 och 2013. Trots åldersbegränsningen på 21 år i Colorado ökade användningen även bland ungdomar i åldern 12-17 år. Det är i det åldersintervall man vet att användningen kan ge allvarliga mentala, kognitiva och psykologiska skador. Användningen bland ungdomar i åldern 12-17 år ligger nu 36 procent högre i Colorado än det nationella genomsnittet med 10,72 procent regelbundna användare vilket är betydligt högre (och värre) än i Sverige.
— Kai Knudsen (2016-05-26)[63]

Problemet är att statistiken enbart beskriver vad som hände innan legaliseringen infördes, vilket har påpekats av flera andra debattörer[64][65]. Officiell statistik från Colorado 2016[66] visar att konsumtionen bland ungdomar tvärtom har minskat en smula från tiden innan cannabis legaliserades och är inte högre än nationella genomsnittet[67]. Se även Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik för en djupare analys av effekterna en förändrad narkotikapolitik innebär för konsumtion och skador.

Bedömningen av drogers farlighet

2012 gick Kai Knudsen ut med en lista där drogers farlighet rankas[68]. Nummer 1 anses vara farligast:

1. Heroin
2. Amfetamin
3. GHB
4. Metamfetamin
5. PCP (narkosmedel för djur)
6. LSD
7. Alkohol
8. Flunitrazepam (lugnande, ångestdämpande tabletter)
9. Hasch
10. Kokain
11. Rökopium
12. AAS (anabola steroider)
13. Ketamin
14. Hallucinogena svampar
15. Ecstasy
16. Nikotin
17. Marijuana
18. Kodein
19. Khat

Listan är mycket märklig och ger utrymme för en stor mängd frågor. Hur är det möjligt att ens få till en lista med den ordningen? Den skiljer sig betydligt mot bedömningarna som internationella experter gör (se tabellerna i Forskarnas jämförelser av riskerna med olika droger).

Varför är hasch såpass mycket farligare än marijuana när båda innehåller THC? En drog är inte automatiskt farligare för att renheten är högre, cannabisbrukare är kända för att kunna titrera doserna (dvs. röker inte mer än vad som är "lagom").

Kokain är mindre farligt än hasch. Hur är det möjligt? Kokain är dödligt i 15 gånger den aktiva dosen, motsvarande förhållande för cannabis är över 1000 gånger den aktiva dosen? Tycker Knudsen likt Beatrice Ask att det är värre att bli "såsig i huvudet" än att dö? (citatet längre ner tyder på det).

LSD är placerad som nummer 6, högre än alkohol, kokain, nikotin, kodein - alla med hög dödlighet. Den dödliga dosen LSD är 1000 gånger den aktiva och det finns knappt någon människa som fått fysiska skador från drogen. Samtidigt placeras psilocybinsvampar, vars effekt och överdoseringsförhållanden i princip är identiska, långt ner på plats 14...

Den typen av märkliga skillnader mellan droger med samma effekter finns även i fallet med 3-metylmorfin (kodein) som återfinns på plats 18 medan diacetylmorfin (heroin) med sin förstaplacering bedöms vara den farligaste drogen av alla. Förhållandet med Dos/överdos är inte tillräckligt stor för att motivera den totalt motsatta placeringen. Kodein är dödligt i 20 gånger den aktiva dosen och heroin i sex gånger den aktiva dosen.

Skriver Knudsen månntro ner namnen på små lappar, lägger i en burk och "drar lott" om placeringen?

En annan fråga man kan ställa sig är om Kai Knudsen själv utgår från sin egen lista i farlighetsbedömningarna han förmedlar via media? I en Intervju med Borås Tidning från 2014 anser han att Cannabis är farligare än alkohol, vilket inte stämmer överens med listan:

– Det kan ta decennier innan alkoholens skadeverkningar slår igenom och de flesta som får allvarliga sjukdomar och skador av alkohol har passerat 50 år, säger Kai Knudsen.

–Skadeverkningar av cannabis märks mycket tidigare. Man kan utveckla psykisk sjukdom och då menar jag inte psykiska besvär utan tillstånd som är kräver vård och behandling. Ju tidigare man börjar desto större risk. Den som super kan dö av leversvikt, bukspottsproblem, akut förgiftning, med mera. – Cannabis som enskild drog leder inte till allvarliga förgiftningar eller dödsfall. Det är ingen som kommer in med livshotande cannabisförgiftning och kräver intensivvård, det är inte där problemet ligger, säger Kai Knudsen. – Men psykisk ohälsa kommer betydligt snabbare med cannabis. För merparten som röker går det bra, fast för många går det väldigt illa.

Är alkohol eller cannabis farligast?

– Det är farligt på olika sätt, men cannabis är betydligt farligare för ungdomar för att de får snabbare mentala skador jämfört med om de använder alkohol, svarar Kai Knudsen
— Kai Knudsen i BT 2014-04-04[69]

Samma åsikt har han även ventilerat i Lerums tidning 2011[70].

Ecstasy som finns på plats 15 jämför han i en intervju från 2014 med Spice[71], samtidigt som han menar att Spice är starkare och ger allvarligare effekter än cannabis[72][73]. I det fallet kanske cannabis avser marijuana?


I en artikel som publicerats i Läkartidningen 2015[74] hävdar Knudsen och medförfattarna att regelbundet cannabisbruk i unga år ökar risken att dö inom 15 år 10–20 gånger jämfört med hög alkoholkonsumtion. Påståendet är en ren manipulation av fakta för att nå ett önskat resultat.

Dödsfallen definierades som alkoholrelaterade eller cannabisrelaterade. Relaterad dödlighet innefattar både direkta toxiska effekter av respektive drog och indirekta skador. I studien inkluderades dödsfall där cannabis konstaterats vid rättsmedicinsk obduktion och dödsfall med alkoholrelaterad diagnos i dödsorsaksbeviset hos ungdomar i åldrarna 16–29 år.

För att hitta personer i riskzonen relaterades dödsfallen till »betydande användning«, det vill säga de som antingen använt cannabis eller haft en intensiv konsumtion av alkohol någon gång den senaste månaden.

...

I en studie från England av drogspecifika och drogrelaterade faktorer som ansågs skadliga för individen och närstående rankades alkohol som en mer skadlig drog än cannabis. Studien har väckt stor uppmärksamhet och andra författare gör en annan bedömning. Att jämföra olika drogers farlighet är komplicerat, och artiklar i ämnet kan räkna med kritik. Risken för död inom 10–15 år borde dock väga tyngre i värderingen av en drogs farlighet än sociala och psykologiska skadeverkningar.
— Kai Knudsen i Läkartidningen 2015;112:DP43[74]

Här gör man en rak jämförelse mellan döda som i dödsorsaksregistret är registrerade med alkoholrelaterad diagnos, där en läkare har vägt samman alla faktorer kring dödsfallet och konstaterat att alkoholen var bidragande, och å andra sidan personer som haft THC (eller möjligtvis inaktiva metaboliter?) i kroppen när de dött. Det saknas i det sista fallet en professionell bedömning om drogen hade någonting över huvud taget att göra med orsaken till dödsfallet.

För att kunna göra en seriös jämförelse så hade det varit bra om man inte hade jämfört äpplen och päron, utan använt samma typ av korrelationsbedömning. Den alkoholrelaterade diagnosen är inte vanligt förekommande bland unga eftersom alkoholens skador främst framträder efter längre tids missbruk, dessutom kommer många dödliga skador till följd av alkohol att döljas under andra dödsorsaker om inte alkoholkonsumtionen kan påvisas tydligt (kunskap om personens livsstil, skrumplever etc.). Flera procent av alla cancerfall uppskattas av forskare ha orsakats av alkohol (referens finns i artikeln om Alkoholjämförelsen), här kan man exempelvis tänka sig att cancer ofta nämns som dödsorsak istället för alkohol.

En kommentar i Läkartidningens kommentarsfält uppmärksammar vad man skulle få för siffror om man gör jämförelse med utgångspunkten att drogerna skall ha påvisats i kroppen:

Det finns faktiskt siffror som är jämförbara i Toxreg. Under perioden 1994 till 2011 var totalt antal rättsmedicinskt undersökta dödsfall med minst 0,2 promille alkohol i blodet eller mer runt 20 per 100.000 och år. Antal dödsfall med förekomst av THC per 100.000 invånare, 15- 75 år, åldersstandardiserat var mellan 0,5 och 1 per 100.000 invånare och år.

Tittar man enbart på korrelation mellan dödsfall så ser man alltså att det är 20-40 gånger vanligare med alkohol än THC i blodet vid dödsfall. Man får naturligtvis ta fram statistik för åldersgruppen 15-29 år för en mer exakt jämförelse men denna siffra ger en fingervisning om vilken relation man får om man jämför korrelation med korrelation.
— Läkartidningen. 2015;112:DP43[74]

En annan kritik som framförs i kommentarsfältet är att Knudsen och medförfattarna hänvisar till studier som rangordnar droger efter skadlighet, och menar att David Nutts artikel "har väckt stor uppmärksamhet och andra författare gör en annan bedömning" när man hänvisar till en artikel av Jan van Amsterdam. Men Amsterdams bedömning inte alls är så olik Nutts, alkohol är fortfarande farligare än cannabis. För referenser, se Alkoholjämförelsen. Här kan man även läsa andra jämförelser av skador och dödlighet som visar vad forskarvärlden för länge sedan ställt utom rimliga tvivel, att alkohol är farligare.

Ytterligare ett problem är att Knudsen antyder att det finns en korrelation som kan hänvisas till drogens effekter snarare än sociala faktorer såsom inkomst och utbildning eller psykiska sjukdomar/depressioner etc. Detta trots att det är allmänt känt att personer som lider av psykiska sjukdomar ofta självmedicinerar, eller att riskbenägna (exempelvis kriminella) tenderar att ha högre konsumtion av olagliga droger och dör i ung ålder p.g.a våld/livsstilen snarare än drogeffekten från cannabis. Man nämner inte ens detta.

Man hänvisar även till ett par studier om självmord som har sina egna brister. Magnus Callmyr analyserar detta på sin blogg[75] och för fram att den ena studien utgick från analyser av rester av droger i kroppen (osäkert om inaktiva metaboliter särskiljs från aktiva droger) och den andra studien visade att förekomsten av självmordsförsök var lägre bland de som rökte cannabis dagligen än för de som rökte mer sällan.

Artikeln i läkartidningen har även bemötts av två doktorer, en docent och en professor, se Saklig.se 2016-02-08: Pseudovetenskapligt om dödsrisk med alkohol och cannabis där fler av Knudsens faktafel och feltolkningar presenteras. Läsvärd artikel!

Diverse märkliga citat

Knudsen varnar för psilocybinsvampar som enligt honom ger oförutsägbara effekter och varierar "väldigt" i styrka, faktauppgifter som är högst tveksamma:

- Hallucinationerna är väldigt starka, säger Kai Knudsen, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset.

- Du dör inte av själva svamparna, men du kan råka mycket illa ut. Bara att vistas i trafiken blir otroligt farligt om du saknar verklighetsuppfattning.

Bland biverkningarna nämns även kramper, panik- ångest, hjärtklappning och andningssvårighter.

- Problemet är att ruset är omöjligt att förutsäga. Svamparna varierar väldigt i styrka, säger Kai Knudsen.
— Kai Knudsen i Aftonbladet 2006-10-15[76]

När en SVT-reporter på resa i Sydamerika visar hur indianerna använder koka för att underlätta vistelsen på hög höjd genom att själv stoppa några blad i munnen så rasar Knudsen i Aftonbladet. Oextraherade kokablad som aldrig dödat en enda människa beskylls för att vara en dödsdrog:

-Kokablad är en farlig drog som skördar många liv varje år, det måste SVT begripa.

.... -Det spelar ingen roll om hon spottade ut det. Det här är en otroligt beroendeframkallande drog som hon aldrig ens borde haft i munnen.
— Kai Knudsen i Aftonbladet 2007-10-26[77]

Drogexperten tror tydligen att hasch kommer från "stamdelarna" på cannabisplantan:

... hasch består av kådan från stamdelarna på cannabisplantan (honplantan), sammanpressade med växtdelar.
— Kai Knudsens drogfakta på internetmedicin.se[78]

...och gör expertuttalanden om varför man inte ens skall testa cannabis:

Det är som att plocka upp en huggorm i svansen. Visst kan det hända att man klarar sig, men råkar man illa ut så biter den dig"
— Kai Knudsen i dokumentären "Sanningen om Cannabis"

Citatet kommer från dokumentären/propagandafilmen "Sanningen om Cannabis" som ni kan se här:

Sanningen om Cannabis


Kai Knudsen medverkar i en debatt om cannabislegalisering:

SVT Debatt - Cannabis (03/05/2012)

Källor

  1. Cannabis och cannabinoider, av Fred Nyberg
  2. 2,0 2,1 Cannabis - ett hot mot samhällets utveckling
  3. Drugnews 2014-07-02: Cannabisrökare super mer
  4. Cannabishjälpen: Cannabis och IQ
  5. Corren 2014-06-04: Cannabis gör ungdomar dummare
  6. Dalarnas tidning 2012-10-27: Färsk studie visar att IQ blir sämre
  7. SR P1 Vetandets Värd 2014-05-07: Cannabis mycket starkare än på 70-talet
  8. SvD 2013-08-14: Legalisering stoppar inte de kriminella
  9. SvD 2013-08-15: Reglerad cannabis bättre än oreglerad
  10. 10,0 10,1 Magnus Callmyr 2013-08-15: En professorstitel innebär inte automatiskt kunskap
  11. Juridikbloggen 2013-08-15: Reglering är svårt
  12. Sveriges Radio 2012-08-27: Cannabis dubbelt så stark som på 70-talet
  13. 13,0 13,1 Drugnews 2014-05-08: Medicinsk marijuana är inte ett läkemedel
  14. Metro 2015-05-21: Forskare: Medicinsk cannabis duger inte som läkemedel
  15. SvD 2014-11-10: Legaliseringsvåg banar väg för spice
  16. SvD 2014-11-06: Spice ökar eftersom få vill begå lagbrott
  17. SvD 2014-11-08: Det krävs saklighet i narkotikadebatten
  18. Frihetssmedjan 2014-11-10: Blir Nybergs spiceartikel den svenska narkotikaforskningens kryptonit?
  19. SvD 2014-11-10: Risk att fler förlorar respekten för cannabinoida droger
  20. Aftonbladet story, November 2014: Här är nätdrogens offer
  21. 21,0 21,1 The Guardian 2012-03-15: Cannabis users find synthetic pot more harmful than natural weed
  22. Metro 2007-01-24: Knark säljs helt lagligt på internet
  23. Aftonbladet 2007-01-24: Livsfarliga droger säljs fritt på nätet
  24. SVT 2014-03-30: Alkohol eller cannabis – vad är farligast?
  25. SVT 2014-07-16: Ny studie: Cannabis gör dig mindre lycklig
  26. 26,0 26,1 26,2 26,3 Decreased dopamine brain reactivity in marijuana abusers is associated with negative emotionality and addiction severity (Volkow, 2014)
  27. SVT 2014-03-30: Alkohol eller cannabis – vad är farligast?
  28. Läkartidningen nr 36 2009
  29. New york times 2011-02-16: Phys Ed: What Really Causes Runner’s High?
  30. Endocannabinoids and exercise (Dietrich, 2004)
  31. Nyhetsmorgon 2014-03-18: Överdriver Kalla fakta farorna med cannabis?
  32. SVT 2014-05-13: Frågor och svar om cannabis
  33. Metro 2014-06-27: ”Supercannabis” gör intåg i Sverige
  34. Expressen 2014-06-18: Varning för ny drog – kan ge akuta psykoser
  35. 35,0 35,1 GP 2014-11-15: Stryp försäljningen av spice och övriga nätdroger
  36. Läkartidningen 2011-02-01: Partydroger ger farliga förgiftningar
  37. Icakuriren 2012-12-28: Så skadlig är vanlig energidryck
  38. Testfakta 2010-01-25: Läkare varnar för energidrycker
  39. Dagens medicin 2012-04-10: Läkares förskrivning kan stoppas
  40. GP 2008-05-28: Bruket av värkmedicin ökar
  41. Norran 2014-10-10: Svaren om spice
  42. 42,0 42,1 GP 2014-11-17: Läs spice-chatten med Kai Knudsen
  43. Magnus Callmyr 2014-06-23: Om nätdroger och den sanna glädjen (?)
  44. Magnus Callmyr: Kommuners ANDT-information – del 3 ex Kristianstad
  45. Sveriges Radio 2014-11-18: Chatt med experter: Spice är farligare
  46. Expressen 2014-11-07: Läkaren som vill totalförbjuda spice
  47. SVT Opinion 2014-11-26: ”Legalisering av marijuana löser inte spiceproblemet
  48. 48,0 48,1 A Quiet Revolution - Drug Decriminalisation Policies in Practice Across the Globe (Rosmarin & Eastwood, 2012)
  49. A resounding success or a disastrous failure: Re-examining the interpretation of evidence on the Portuguese decriminalisation of illicit drugs (Hughes and Stevens, 2012)
  50. Do Cannabis Possession Laws Influence Cannabis Use? Sidan 101 (Kilmer, 2002)
  51. Decriminalization and Initiation into Cannabis Use Department of Economics (Bretteville-Jensen & Williams, 2011)
  52. UNDOC: World Drug Report 2011
  53. Magnus Callmyr: Slutreplik
  54. The Global Drug Survey 2014
  55. 3NEWS 2014-04-27: Legal highs get blanket ban
  56. 56,0 56,1 Synthetic cannabinoids: Impact of Australian legislation; is the problem Kronic or chronic? (nummer 163 i pdf-filen)
  57. Perspectives On Drugs - Synthetic cannabinoids in Europe (EMCDDA, 2013)
  58. Jellinek: Wat is spice?
  59. Drugsinfoteam: Synthetische Cannabinoïden
  60. Synthetische drugs en precursoren (KLPD, 2012) (citatet som översätts är från sidan 74)
  61. GP 2011-07-07: Experten: "Alkohol borde vara prio ett"
  62. GP 2016-05-23: Inse fakta - cannabis är ingen dödsdrog
  63. GP 2016-05-26: Cannabis skadeverkan är ingen bagatell
  64. Magnus Callmyr 2015-05-26: Kommentarer till aktuell cannabisdebatt i GP
  65. Snillet Johan 2016-06-02: Lögner i cannabisdebatten från SSU, Kai Knudsen och Jonas Gondinger
  66. The Healthy Kids Colorado Survey (HKCS): Marijuana Use Among Youth in Colorado 2015
  67. Washington Post 2016-06-21: Now we know what happens to teens when you make pot legal
  68. SvD 2012-03-26: Knarkexpert: ”Tillsätt ny drogutredning”
  69. BT 2014-04-04: Experten: "Cannabis är betydligt farligare än alkohol för ungdomar"
  70. Lerums Tidning 2011-03-31: Romantiserad drog
  71. Aftonbladet 2014-11-01: Narkosläkare: ”Spice kan ge syntinnitus”
  72. Sveriges Radio 2014-01-12: Lagligt, billigt och farligt
  73. SVT Nyheter 2014-11-18: Fler än 300 spice-överdoser
  74. 74,0 74,1 74,2 Läkartidningen. 2015;112:DP43 (2015-10-05): Högre dödlighet relaterad till cannabis än till alkohol hos unga
  75. Magnus Callmyr 2015-10-06: Kai Knudsen ”debatterar” cannabisdödlighet i Läkartidningen
  76. Aftonbladet 2006-10-15: Svampar nya partydrogen
  77. Aftonbladet 2007-10-26: SVT:s resereporter tar knark i sändning
  78. internetmedicin.se: Intoxikation och missbruk - Cannabis

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en dekriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

 

Sidan ändrades senast 25 juni 2016 klockan 05.52.
Den här sidan har visats 4 973 gånger.

Translate this page: