 |
MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Cannabis och kognitiva nedsättningar
Innehåll
Blir man trög, korkad eller dum i huvudet av cannabis?
Ja, om man pratar om tiden då man är påverkad av drogen så finns det egentligen inget att snacka om, mer än att omfattningen och betydelsen ofta överdrivs. Det är självklart för de flesta cannabisrökare att man inte blir mer skärpt eller mer fokuserad när man är hög. Det är inte heller målet eftersom cannabis är en drog som man använder för att slappna av, tänka i annorlunda banor, finna kreativitet, kunna sjunka in djupare i en film eller musik eller bara njuta lite extra av en lång skogspromenad.
Cannabis är inte drogen man tar innan man ska göra högskoleprovet eller på andra sätt måste prestera med hjärnan. Precis som nästan alla andra droger så försämrar cannabis vissa kognitiva förmågor under ruset. Alla som röker cannabis har nog upplevt att det blir svårare att komma ihåg saker, att det tar längre tid att komma på rätt ord etc. Det är dessa fakta som majoriteten av alla studier kommer fram till när man mäter cannabisrökares förmågor under eller i direkt anslutning till ruset.
Men när man tittar närmare på studier och metaanalyser som påvisar kognitiva nedsättningar så kan man även notera att cannabisrökare kan kompensera för den akuta kognitiva nedsättningen under akut påverkan[1] och att den största nedsättningen infaller under abstinensen (vid rökning normaliseras den)[2][3].
Det som är intressant i frågan om man blir dum i huvudet är graden av nedsättningen. Hur allvarlig är den för individen på längre sikt? Är den så stor att den är märkbar för omgivningen? Av studierna att döma finns det en tydlig svårighet att ens mäta nedsättningarna. Många studier bedömer därför effekterna som mycket små och i vissa studier är de inte ens påvisbara (speciellt för sporadiska brukare). Få studier ger samma resultatbild. Spridningen över utpekade funktioner där nedsättningar påvisas är också stor och inte entydig.
Detta kapitlet kommer i stor grad koncentrera sig på frågan om det finns kvarvarande negativa effekter som kausalt kan kopplas till cannabis. Här finns det en högre grad av osäkerhet än vad som händer under de närmaste timmarna efter man rökt en joint, och frågan är föremål för en het debatt mellan förespråkare och motståndare av legalisering. Finns det långtidseffekter skapade av neurotoxiska effekter från långtidsexponering av cannabis? Eller handlar det om en temporär abstinensfas skapad av kvarvarande cannabinoider i hjärnan? Eller beror resultaten rentav på att deltagarna inte mår bra p.g.a abstinens, använder alkohol eller tobak, kommer från sämre socioekonomiska förhållanden eller påverkas av andra bidragande faktorer som forskarna inte har justerat för?
Studier som påvisat nedsättningar har nästan enbart gjort det hos personer som började röka när de var under 18 år[4]. Flera studier som publicerats de senaste åren avvisar teorierna om permanenta nedsättningar och menar att dessa försvinner inom 1 - 4 veckor efter att bruket avslutats[3]. Det har även gjorts omfattande tvillingstudier där man kraftigt ifrågasätter orsaken till sambandet mellan cannabis och lägre IQ[5]. Snarare än en orsak av drogen så menar forskarna att förklaringen kan misstänkas tillskrivas andra faktorer, exempelvis uppväxtförhållanden och låg socioekonomisk status som ger ökad benägenhet att röka cannabis. Det finns även flera studier som menar att sambandet mellan cannabis och dåliga studieresultat eller lägre IQ-kvot försvinner när man justerar för alkohol och tobaksanvändning, något som man tidigare inte tagit hänsyn till.
Slutsatsen man kan dra är att bevisen för att cannabis skulle leda till bestående kognitiva nedsättningar är mycket svaga.
| “ | A recent example, often-repeated, is that cannabis causes drops in IQ, of up to 8 points – which was the major finding of a 2012 report from Duke University. But, these results were based only on one study and the 8-point drop in IQ was observed in only 38 individuals (3.7% of the total sample). Just last year, a University College London report was published that re-examined this issue in another group of young people, with a sample size over twice as large as the Duke study, and taking into account alcohol use, cigarette use, maternal education, and other potential confounders. The result? The authors found no association between cannabis and IQ at all, not even among heavy cannabis users. It is clear that we are some way off from a final answer to the question of whether cannabis is ever harmful to intelligence. — Professor David Nutt (2015)[6] |
” |
Ens ålder och val av cannabis kan för övrigt vara avgörande för hur man påverkas. Som man kan läsa längre ner så förbättrar THC minnet hos vuxna och gamla möss till den grad att de presterar lika bra som ickedrogade unga möss, medans unga möss får en försämring. CBD motverkar kognitiva nedsättningar, vilket många studier missar då de använder sig av ren THC. En strain som innehåller några procent CBD är därför att föredra om man vill minimera risken att bli dum av cannabis.
Läs även kapitlen om Cannabis och hjärnskador och Cannabis och sociala skador.
Argument från förbudsförespråkare
Jan Ramström
Jan Ramström ägnar 9 sidor i rapporten "Skador av hasch och marijuana" som ges ut av Folkhälsomyndigheten (f.d Folkhälsoinstitutet) åt skadorna på tankeförmågan, minnet och omvärldsförståelsen. Kapitlet är främst inriktad på effekterna som finns under ruset. Det är för stort för att citera i sin helhet så ni få nöja er med några utvalda delar (eller gå till referensen och läs själv):
| “ | 14. Cannabisrökningens skador på tankeförmåga, minne och omvärldsförståelse (kognitiva funktioner)
Försämring av kognitiva funktioner är den viktigaste skadliga effekten av cannabis. Cannabisrökningens akuta psykotoxiska effekter på de kognitiva funktionerna (minnesfunktioner, uppmärksamhet, koncentration, analys- och planeringsförmåga) uppstår efter en enstaka berusning. Mätbar effekt kvarstår 3–24 timmar, beroende på dosens storlek och intagningssätt. Vid beroende med upprepat intag, en eller flera gånger per dag, kvarstår funktionsinskränkningarna (även om individen lär sig dölja vissa funktionsbrister) och hela personligheten kommer så småningom att präglas av framför allt kognitiva svårigheter, men också av de sociala strategier som individen tar till för att kompensera för bristerna. De kroniska effekterna yttrar sig bland annat i
Vidare ger missbruket svårigheter att formulera sig verbalt i nya, ovana situationer där gamla tankesätt och kunskaper inte räcker. Det kroniska missbruket ger också en mätbar försämring av ”förmågan till omvärldsförståelse”. Den förmågan återkommer dock några veckor efter avslutat missbruk, och snabbare efter behandling. Systematiska kliniska observationer av cannabismissbrukare ger bilden av en personlighet karakteriserad av rigiditet och inflexibilitet, med svårigheter att minnas och därmed svårighet att hantera förändringar; En person inte sällan präglad av ensamhet och isolering. Undersökningar av kroniska missbrukare visar att vissa funktionsdefekter (oftast subtila) kan finnas kvar flera år efter att individen har avbrutit missbruket. Det gäller främst minne och uppmärksamhet. ... Det är rimligt att tänka sig att upprepad förgiftning månad efter månad, år efter år, ger någon form av fördjupade negativa effekter, och att dessa inte bara utgörs av upprepningen av effekten av den enstaka förgiftningen. Det är särskilt intressant vilka effekter detta har på personligheten: upplevelse av det egna självet, omvärldsupplevelse, funktionsförmåga på psykologisk och social nivå, möjlighet till personlig mognad med mera. ... Blir de kognitiva skadorna kvar efter avgiftning? 1) Finns det en residualeffekt? Med detta uttryck menas här en mätbar effekt (till exempel med relevant test) som kvarstår trots att det inte finns någon signifikant nivå av THC eller någon aktiv metabolit kvar i personens blod (benämns ibland carry-over effect) (Pope et al 2001). Som framgår av kapitel 2 vet vi inte var denna gräns går, speciellt inte vid hög upprepad cannabiskonsumtion. Det är bland annat inlagringen i fettvävnad som komplicerar. Det finns dock anledning att tänka sig att det finns någon form av residualeffekt (Pope H.G. et al 2001). Möjligen står den i relation till tidigare mängd intagen cannabis (N. Solowij 1999). Effekten är också relaterad till testets känslighet respektive uppgiftens svårighetsgrad. Några exempel: Leirers påvisande av effekt på flygare 24 timmar efter intag av 20 mg THC har rimligen att göra med att det ställer stora krav på den kognitiva förmågan att landa med ett flygplan (se kapitel 16). Vid denna tidpunkt, med denna dos, har det inte på flera timmar funnits mätbara mängder THC i blodet. Schwartz ungdomar (se kapitel 15) var långtidsanvändare med hög dosering. Pojkarna hade minnes störningar minst sex veckor, möjligen längre tid, efter avslutat missbruk. 2) Kan de kognitiva skadorna bli bestående? Så vitt jag vet finns det bara en undersökning som vid testningen definitivt passerat den längsta tid det kan ta för THC att lämna kroppen. Det är Solowijs undersökning av långtidsberoendes förmåga att – i genomsnitt fyra år efter avslutat missbruk - klara ett känsligt test på ”förmåga att fokusera uppmärksamhet och sortera bort icke-relevant information”. Försökspersonerna hade en mycket måttligt men bestående sänkt funktion.
Ett par forskargrupper har visat att cannabisrökning under graviditet kan ge kognitiva skador på barnet som har visat sig vara bestående i mer än decennielånga uppföljningar (se kapitel 17). Det verkar som att det växande fostret och den växande människan i de yngre tonåren (som vi kommer att visa i tonårsavsnittet) är de mest sårbara för denna typ av påverkan. |
” |
Läser man igenom hela kapitlet så ser man att Ramström lägger stor vikt på forskning från 1970 och 1980-talet samt Solowijs bok från 1998. Det är inte konstigt, för det är just här man finner flest slutsatser som talar för kognitiva nedsättningar, något som blir mer och mer ovanligt på 2000-talet. Vidare så används Thomas Lundqvist som källa för en mängd påståenden. Det är förståeligt då han är en väletablerad källa i svenska förbudsförespråkar-kretsar, men samtidigt är det mycket anmärkningsvärt då Lundqvists försökspopulationer uteslutande brukar bestå av personer som sökt/tvingats söka hjälp för sitt missbruk och därmed har låg vetenskaplig kvalitet.
Thomas Lundqvist
| “ | Lundqvist delar in de kognitiva funktioner som försämras under cannabispåverkan på följande sätt:
... Lundqvist (1995b) fann vid sina kliniska bedömningar av de 400 kroniska cannabismissbrukarna att de flesta uppvisade mer eller mindre uttalade svagheter inom samtliga sju kognitiva kategorier (vissa emotionella störningar tycks också ingå). Lundqvist tyckte sig vidare kunna urskilja en för den cannabisrökande klienten typisk personlighetsprofil, bland annat karakteriserad av att missbrukaren
|
” |
| “ | Den som påstår att hasch är ungefär lika ofarligt som att ta en öl får skarpt mothugg av Lundqvist.
– Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna, konstaterar han.
Lundqvist gör en jämförelse med ny och gammal teknik.
Om tonårshjärnan är ett gammalt modem och en vuxenhjärna ett modernt bredband så gör cannabismissbruket att den yngre hjärnan inte kan utvecklas till det sistnämnda. Det är cannabinoiderna som gör att nervtrådarna i hjärnan utvecklas, men när cannabis tillförs utifrån avstannar produktionen.
Skadorna kan bli permanenta. En person som missbrukar riskerar alltså att leva med en "tonårshjärna" resten av livet. |
” |
Vill du läsa mer om Thomas Lundqvist åsikter kring kognitiva skador, se Thomas Lundqvist: Haschrökare tänker sämre (DN, 2002-09-23).
Frank Nyberg
Frank Nyberg brukar ofta hävda att cannabis sänker användarnas IQ)[9][10] och refererar till Meier (2012). Läs mer om detta i kapitlet om tongivande svenska förbudsförespråkare. Studien han hänvisar till återkommer vi till längre ner.
Cannabis sänker IQ - Fred Nyberg, PhD, professor, Uppsala Universitet
RNS
RNS generalsekreterare Per Johansson sammanfattar ganska kort och koncist organisationens syn på frågan:
| “ | Nedsättning av de kognitiva funktionera, såsom minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och planeringsförmåga. Eller för att säga det rakt ut: man blir dummare av att röka cannabis. — Per Johansson, RNS (2011)[11] |
” |
Referenserna som ges är Jan Ramströms sammanfattning som Per anser vara utmärkta.
Folkhälsomyndigheten
I broschyren "Cannabis – låt fakta styra dina beslut" från Folkhälsomyndigheten (f.d Statens folkhälsoinstitut) som riktar sig till ungdomar så skriver man att:
| “ | Belöningssystemet är långt ifrån det enda område i hjärnan som påverkas av cannabis. Även områden i de främre delarna av hjärnan är känsliga för cannabispåverkan och dessa styr bland annat analyserande, beslutsfattande och kontroll över det egna beteendet. Cannabisruset försämrar därför tankeförmågan och impulskontrollen.
Försämringen av tankeförmågan märks bland annat som koncentrations-svårigheter, dåligt minne och försämrad inlärningsförmåga. ... Att THC lämnar kroppen så långsamt innebär att försämringen av hjärnans funktioner håller i sig betydligt längre än de 2–3 timmar som det omedelbara cannabisruset varar. Forskning visar att korttidsminnet och inlärningsförmågan i regel är nedsatta i 1–2 dagar. THC finns kvar i kroppen mycket längre än så och vid upprepat bruk gör denna lagring att halterna hela tiden är höga nog för att försämra hjärnans funktion. Hos den som röker cannabis 1–2 gånger i månaden eller oftare är minnet, koncentrationen och inlärningsförmågan därför konstant försämrade. Man blir också sämre på att uttrycka sig och planera framåt. Det här gör att studier och cannabisanvändning inte är någon lyckad kombination. Unga människors hjärnor är särskilt känsliga för skadlig påverkan eftersom hjärnans biologiska mognad fortsätter upp till 25-årsåldern. En rad forskningsresultat tyder på att hjärnan inte helt kan reparera de skadliga effekterna av cannabis även om man slutar med drogen. En studie visade att personer som börjat röka cannabis i tonåren hade sänkt IQ i medelåldern även om det var många år sedan de slutade. |
” |
Forskning om temporära kognitiva nedsättningar
En studie från 1996 undersökte cannabisrökande studenter och testade bl.a minnesförmågan (att minnas listor med ord) och visade en nedsättning en dag efter det senaste röktillfället[13]. En annan studie från 1996 där 17 äldre kroniska cannabisrökare och 30 ickebrukares minnesförmåga (listor med ord) testades visade en skillnad efter 72 timmars abstinens. Skillnaden kunde dock inte ses när man testade 37 yngre rökare mot 49 matchande ickebrukare[14]. En annan grupp forskare kontrollerade vid två tillfällen 1999[15] och 2000[16] EEG på kroniska cannabisrökare och kunde se förändringar av P300 (amplituden på vissa svängningar som syns på EEG och har ett samband med beslutsfattande) men kunde inte se någon skillnad i en annan studie av cannabisanvändare när man tog hänsyn till potentiellt påverkande variabler, exempelvis personernas ålder[17].
I kontrast till detta kunde forskare i en studie från 1998[18] se skillnader i P300 hos kroniska cannabisrökare som undersöktes efter minst 12 timmars abstinens. Man kunde även se en signifikant försämring av reaktionstider och säkerhet i selektiv fokuseringsuppgift. Nadia Solowij som gjorde studien kunde även visa en korrelation mellan antalet år individerna rökt och ökad negativ påverkan på att processa komplex irrelevant stimuli i en selektiv fokuseringsuppgift, t.o.m hos rökare som inte rökt på två år. Hon kunde även visa att rökare underskattar sin egen nedsättning under tiden de är påverkade. Personer som slutat röka upplever i högre grad en förbättring inom flera delområden:
En studie från 2001 försökte påvisa kognitiva nedsättningar hos cannabisrökare. 18 personer deltog i studien och de rökte vanligtvis 4 jointar om dagen, 6 dagar i veckan. Med andra ord är det personer som alltid är påverkade, kroniska brukare eller s.k "stoners". Trots att detta borde vara den perfekta gruppen cannabisanvändare för att påvisa skador och nedsättningar så kunde man inte se någon negativ effekt inom majoriteten av mätområdena. Man såg visserligen att deltagarna tog längre tid på sig att slutföra uppgifter under påverkan eller gjorde chansningar, men antalet fel ökade ändå inte.
| “ | Although the ability to perform complex cognitive operations is assumed to be impaired following acute marijuana smoking, complex cognitive performance after acute marijuana use has not been adequately assessed under experimental conditions. In the present study, we used a within-participant double-blind design to evaluate the effects acute marijuana smoking on complex cognitive performance in experienced marijuana smokers.
... Although marijuana significantly increased the number of premature responses and the time participants required to complete several tasks, it had no effect on accuracy on measures of cognitive flexibility, mental calculation, and reasoning. ... These data demonstrate that acute marijuana smoking produced minimal effects on complex cognitive task performance in experienced marijuana users. ... Despite the fact that marijuana (3.9% Δ9-THC) increased the amount of time participants required to complete several tasks, no impairments in accuracy were observed during MicroCog™ tasks and the only performance decrement observed during the standard laboratory battery was the percentage of correct digits recalled. The relatively few accuracy impairments observed is congruent with several other studies investigating acute marijuana effects on psychomotor and simple cognitive performance (Chait and Perry 1994;Azorlosa et al. 1995; Fant et al. 1998). Moreover, the present data expands these findings by showing that more complex cognitive performance is only minimally affected following acute marijuana smoking. |
” |
Samma forskare följde upp detta med en ny studie 2010 där kroniska (24 jointar i veckan) cannabisrökares kognitiva funktioner testades. Man spelade in EEG-signaler under tiden som man testade arbetsminnet och det fördröjda episodiska minnet före och efter de rökt en joint. Man såg ungefär samma sak som innan, en mindre nedsättning i reaktionstiden men den totala säkerheten var opåverkad:
| “ | RESULTS: Overall performance accuracy was not significantly altered by marijuana, although the drug increased response times during task performance and induced a response bias towards labeling "new" words as having been previously seen in the verbal episodic memory task. Marijuana reduced slow wave evoked potential amplitude in the episodic memory task and decreased P300 amplitude and EEG power in the alpha band in the spatial working memory task. Heart rate and "positive" subjective-effect ratings were increased in a (9)-THC concentration-dependent manner.
CONCLUSIONS: Relative to previous findings with infrequent marijuana users, the frequent users in the current study exhibited similar neurophysiological effects but more subtle performance effects. These data emphasize the importance of taking into account the drug-use histories of research participants and examining multiple measures when investigating marijuana-related effects on cognitive functioning. |
” |
Den franska folkhälsomyndigheten INSERM släppte 2001 en rapport om cannabis effekt på hälsan och de olika kognitiva nedsättningarna som kan uppstå hos cannabisbrukare. Författarna som gick igenom den tillgängliga forskningen fann inga bevis för att nedsättningarna skulle bestå längre än ett dygn:
| “ | The acute effects of cannabis on cognitive and intellectual function have been investigated in the laboratory in volunteers subjected to a standard test battery intended to measure their memory, intelligence, sustained attention, information processing and problem solving ability, their ability to learn, or abstraction ability. The studies demonstrated short-term amnesiac effects (working memory). Cannabis use has an adverse effect on subjects' ability to recall words, images, stories, or sounds presented while taking the drug, immediately or several minutes after their presentation. The performance of volunteers in tests other than assessments of memory is either unchanged or only slightly changed according to the study in question. Positron emission tomography enables modifications in the blood flow in different regions of the brain to be detected in volunteers subjected to auditory tests before and after using cannabis.
The effects observed in users are similar to those distinguished in the laboratory. Doses that induce drowsiness, moderate euphoria, and feelings of well being are associated with deterioration in temporal perception, short-term memory disorders, and an inability to divide attention among simultaneous tasks. When cannabis use is higher, language disorders and impaired motor co-ordination may appear, as well as dysphoria. Reaction time is also increased. At high doses, some of these cognitive changes may last up to 24 hours. The deterioration in functional ability may affect the performance of psychomotor tasks and should be taken into account, especially by subjects whose work involves any risk to the safety of others. Finally, disorders of memory and learning ability may also have effects on schoolwork and social adaptation. This is the most problematic deterioration, because it is frequently encountered in connection with repeated cannabis use. |
” |
En brittisk studie från 2002 där deltagarna fick THC oralt och genomgick tester visade att THC hämmade det episodiska minnet och inlärningen, men påverkade inte perceptuell priming (stimuluskopplingar mellan liknande ting) eller arbetsminnet. Den negativa effekten kunde inte uppmätas efter 24h[22].
En studie från 2003 där 24 patienter med Tourettes syndrom deltog och fick THC under 6 veckor kunde inte påvisa några kognitiva nedsättningar i områdena inlärning, komma ihåg listor med ord, visuellt minne och delad upmmärksamhet[23]
En studie från 2004 som testade det episodiska minnet visade att personer som fick röka cannabis oftare identifierade fel ord i en övning[24].
En studie från 2004 med 12 kroniska cannabisrökare som inte rökt på 6-36h visade att cannabisrökarna hade en högre aktivitet i prefrontala cortex och anterior cingulate, men även delar av hjärnan som normalt inte används av det spatiala arbetsminnet. Man spekulerar kring att cannabisrökare kompenserar för en nedsättning genom att aktivera fler delar av hjärnan för att lösa uppgiften[25]
En studie från 2004 visade att funktion som hämtar information från arbetsminnet påverkas under cannabispåverkan, men inte funktionen som lagrar minnet:
| “ | Delta-9-THC impaired verbal recall but not learning, suggesting that its effects are primarily on verbal working memory. While Delta-9-THC disrupted delayed recall, these effects appeared to be largely as a consequence of a disruption in immediate recall. The observation that recognition recall was least disrupted, suggests that Delta-9-THC impairs retrieval more than encoding. — D'Souza (2004)[26] |
” |
Cannabisrökare i abstinensfasen har en signifikant ökad responstid på informationsbehandling. Det påvisades i en studie från 2004 där 22 kroniska cannabisrökare jämfördes mot 22 icke-rökare. Till forskarnas förvåning så försvann nedsättningen när cannabisrökarna var höga. Detta är en intressant upptäckt eftersom cannabisrökare ibland hävdar att de kan röka för att bli normala, ungefär som att kaffedrickaren behöver en kopp kaffe för att kunna nå normal vakenhet på morgonen:
| “ | This study for the first time assesses a very early cognitive process, information processing, that is sufficiently fundamental as to be immune from higher cognitive, motivational, and social processes. Information processes are thought to represent the basic building blocks of higher order cognitive processes. The inspection time (IT) task was used to investigate the effects of acute and subacute cannabis use on information processing in 22 heavy users, compared to 22 noncannabis-using controls. Findings indicate that users in the subacute state display significantly slowed information-processing speeds (longer ITs) compared to controls. Paradoxically, this deficit appears to be normalised whilst users are in the acute state. — Kelleher (2004)[2] |
” |
Nedan visas resultatet för abstinens (sub-acute), hög (acute), och icke-rökare (control). Man ser att cannabisrökarna som var höga t.o.m hade lägre reaktionstid än icke-rökare:
En studie från 2006 undersökte kognitiva funktioner hos cannabisrökare. Man kunde se att kroniska brukare hade sämre resultat gällande verbalt flyt, verbalt minne, uppmärksamhet och psykomotorisk hastighet. Resultatet var sämst för personerna som hade rökt längst tid[27].
En studie från Nederländerna 2006 visar att cannabisrökare fungerade lika bra som ickerökare i tester av arbetsminnet och koncentrationsförmågan. När man kontrollerade hjärnaktiviteten kunde man inte se några skillnader mellan rökare och ickerökares kognitiva funktioner. Man kunde inte finna några bevis för långtidseffekter gällande nedsättningar av arbetsminnet eller selektiv fokusering (cocktailparty-effekten) hos högdoskonsumenter efter en veckas abstinens:
| “ | Results Cannabis users and controls performed equally well during the working memory task and the selective attention task. Furthermore, cannabis users did not differ from controls in terms of overall patterns of brain activity in the regions involved in these cognitive functions. However, for working memory, a more specific region-of-interest analysis showed that, in comparison to the controls, cannabis users displayed a significant alteration in brain activity in the left superior parietal cortex.
Conclusion No evidence was found for long-term deficits in working memory and selective attention in frequent cannabis users after 1 week of abstinence. Nonetheless, frequent cannabis use may affect brain function, as indicated by altered neurophysiological dynamics in the left superior parietal cortex during working memory processing. |
” |
En studie från 2007 undersökte unga cannabisrökares kognitiva förmågor och fann en nedsättning av uppmärksamheten, spatiella arbetsminnet och inlärningsförmågan[29].
En studie från 2007 undersökte om cannabis påverkar det associativa minnet i hippocampus. Hos cannabisrökarna kunde man se en lägre aktivering av denna regionen och högre aktivering av dorsolaterala prefrontala cortex. Man kunde trots det inte se några skillnader i prestation i förhållande till icke-rökare[30]
En studie från 2008 undersökte det spatiala arbetsminnet hos cannabisrökande tonåringar som inte rökt på 28 dagar. De uppvisade samma resultat som ickerökare, men forskarna kunde samtidigt påvisa en lägre aktivitet i högra dorsolaterala prefrontal och occipital cortex och en högre aktivitet i högra, bakre hjässloben.[31].
En studie från 2009 med användare av cannabis och/eller ecstasy visade en nedsättning av det episodiska minnet[32].
En studie från 2009 undersökte förhållandet mellan dosen THC och graden av temporär nedsättning. 24 sporadiska cannabisrökare (2-9 jointar i månaden) fick röka cannabis med tobak och genomgick sedan psykomotoriska tester som visade en nedsättning av svarstiden i alla testerna. Antalet fel ökade linjärt med doseringen vid tester av korttidsminnet och förmågan att behålla fokus[33]. Men man noterar även att vissa individer inte hade någon nedsättning ens vid THC-nivåer på 40 ng/mL i serum vilket är en normal nivå för någon som är akut påverkad.
En studie från 2010 undersökte arbets- och associationsminnet hos 21 cannabisrökande pojkar i åldern 13-19 år som befann sig i abstinensfasen. Man fann ingen skillnad mot icke-rökare sett till testresultat, men man kunde se att hjärnaktiviteten i delarna som har hand om arbetsminnet var förhöjd hos cannabisrökarna, vilket tyder på en kompensationseffekt[34].
En studie från 2010 med 24 cannabisrökare påvisade sämre minnesfunktioner och såg att sambandet ökade med tiden som bruket pågått och var även större om det började i ung ålder[35].
En studie från 2010 påvisade lägre MMN-amplituder i delarna av hjärnan som har hand om hörseln hos cannabisrökare som hade rökt i minst 8 år och rökte 15 eller fler jointar i veckan. Man kunde inte se någon skillnad hos sporadiska brukare[36].
En studie från 2010 visade att cannabisrökare hade en ökad aktivitet i vänstra parahippocampal gyrus och man spekulerar kring att det är en kompenseringseffekt[37].
Forskare från Holland och Tyskland ger i en studie från 2011 stöd till uppfattningen att vana cannabisrökare utvecklar tolerans mot den hämmande effekten på den psykomotoriska funktionen som ses hos sporadiska brukare som utsätts för neurokognitiva utmaningar, i detta fallet en bilsimulator. Man kunde dock se en del andra kognitiva nedsättningar under ruset. Observera att studien gjordes med tre grader av alkohol varav en var alkohol-placebo, det är den som citatet handlar om:
| “ | The present study was designed to assess tolerance and cross-tolerance to the neurocognitive effects of THC and alcohol in heavy cannabis users. Results demonstrated that alcohol detrimentally affected performance of heavy cannabis users. THC generally did not affect performance, confirming earlier reports on tolerance to performance impairing effects of THC. Performance in the divided-attention task however was affected by both THC and alcohol, and their combination.
... THC did not affect performance of heavy cannabis users in the critical tracking task, the stop-signal task, and the Tower of London. These tasks have previously been shown to be very sensitive to the impairing potential of THC when administered to infrequent cannabis (Ramaekers et al. 2006a). The lack of THC effects on any of these tasks basically confirms previous notions that heavy cannabis users can develop tolerance to behaviorally impairing effects of THC (D'Souza et al. 2008; Hart et al. 2001; Jones et al. 1981; Ramaekers et al. 2009). However it was interesting to note that tolerance was not apparent in all performance tasks. During divided-attention task performance, THC increased the number of control losses and reaction time and decreased the number of correct signal detections. Number of times that subjects lost control over the primary task (tracking) during this dual task performance appeared particularly sensitive to the impairing effect of THC. ... In conclusion, the present study generally confirms that heavy cannabis users develop tolerance to the impairing effects of THC on neurocognitive task performance. |
” |
Läs även NORML: Psychomotor Impairing Effects Of Cannabis Are Nominal In Experienced Users, Study Says
2011 publicerades en metaanalys om bestående kognitiva skador. I delen som handlar om nedsättningar under ruset så sammanfattar artikelförfattaren forskningen med att negativa effekter gällande uppmärksamhet och koncentration är starkast hos cannabisrökare med kortast erfarenhet, erfarna brukare bygger upp tolerans (eller kompenserar). Forskarna noterar även att uppmärksamheten och koncentrationen påverkas negativt av abstinensen. Funktioner där cannabis tydligast anses orsaka nedsättningar har med planering och beslutsfattning att göra:
| “ | Research assessing the effects of acutely administered doses of cannabis on executive functioning has yielded mixed results (Table 2). Evidence of the impairing effects of cannabis intoxication on attention and concentration is stronger in less experienced cannabis users than those with established drug tolerance; attention and concentration in the latter group is disrupted more by acute abstinence than acute cannabis administration, probably as a function of neuroadaptation to chronic, heavy cannabis use. Comparable effects were observed on tasks involving information processing, a function that is a basic building block for attention and concentration. Acute cannabis use has generally been found to impair aspects of planning and decision-making, for example, response speed, accuracy, and latency. Some studies also found risk taking increased with higher doses of cannabis. Acute, impairing effects of cannabis on tasks assessing inhibition and impulsivity have also been documented. Verbal fluency seems intact after acute cannabis administration, but cannabis-related impairments in aspects of working memory are well established. — Crean (2011)[39] |
” |
Forskare upptäckte 2012 att den negativa effekten på det spatiala arbetsminnet beror på att cannabinoiderna aktiverar astrogliala cellers CB1R-receptorer[40][41]
Fler genomgångar av forskningen om cannabis påverkan på minnet kan du hitta här[42] och här[43].
Forskning om permanenta kognitiva nedsättningar
Cannabisrökare som rökt dagligen i 15-24 år undersöktes i en studie från 1998[44]. En höjd teta-aktivitet syntes i vissa delar av hjärnan vilket ledde till slutsatsen att bruk under mycket lång tid kan påverka den kognitiva förmågan negativt.
Följande kan man läsa i brittiska House of Lords rapport från 1998:
| “ | Cannabis can have untoward long-term effects on cognitive performance, i.e. the performance of the brain, particularly in heavy users. These have been reviewed for us by the Royal College of Psychiatrists and the Royal Society. While users may show little or no impairment in simple tests of short-term memory, they show significant impairments in tasks that require more complex manipulation of learned material (so-called "executive" brain functions) (Edwards Q 21). There is some evidence that some impairment in complex cognitive function may persist even after cannabis use is discontinued; but such residual deficits if present are small, and their presence controversial (van Amsterdam Q 494, Hall Q 741). Dr Jan van Amsterdam of the Netherlands National Institute of Public Health and the Environment, who has reviewed the literature on long-term cognitive effects of prolonged heavy use and kindly came to Westminster to tell us his findings, pointed out the practical difficulties of assessing possible residual effects (Q 487). These include the impossibility of obtaining predrug baseline values (i.e. measures of the cognitive functioning of the subject before their first use of cannabis), the difficulty of estimating the drug dose taken, the need for a lengthy "washout" period after termination of use to allow for the slow elimination of residual cannabis from the body, and the possibility of confusing long-term deficits with withdrawal effects. He felt that many of the published reports on this subject had not taken adequate account of these problems. — House of Lords (1998)[45] |
” |
En studie från 1999 undersökte 1318 personers kognitiva förmågor under 12 år. Man kunde inte se någon större skillnad mot ickerökare och förklarar att tidigare påstådda försämringar kan vara åldersrelaterade, samma trender uppvisades nämligen av icke-rökare:
| “ | To our knowledge, this was the fist long term prospective study in the United States that had a community sample large enough to investigate the relation between cannabis use and cognitive decline in persons under age 65 years. Other studies have found short term residual effects of cannabis use on memory and cognition (34. 35) that are more severe among women (36) and heavy users (37). However, our data suggest that over the long term cannabis use is not associated with greater declines in cognition among men, women, or heavy users. The study design we used included several of the features proposed by Pope et al. (34) as critical to addressing the long term effects of cannabis on cognition: naturalistic follow-up, a large sample size, a population basis, comparison of light cannabis use with heavy use. and the construction of models accounting for the effects of gender and use of illicit drugs. alcohol, and tobacco. Therefore. these results would seem to provide strong evidence of the absence of a long term residual effect of cannabis use on cognition.
... There were no significant differences in cognitive decline between heavy users, light users, and nonusers of cannabis. There were also no male-female differences in cognitive decline in relation to cannabis use. The authors conclude that over long time periods, in persons under age 65 years, cognitive decline occurs in all age groups. This decline is closely associated with aging and educational level but does not appear to be associated with cannabis use |
” |
Kroniska cannabisrökare undersöktes i en studie från 2001. Större delen av deltagarna hade rökt 5000 eller fler gånger under sitt liv. Deltagarna fick utföra ett test som gick ut på att minnas en lista med ord och resultatet visade att det finns en mindre nedsättning av arbetsminnet. Men man såg också att nedsättningen försvann någonstans mellan 7-28 dagar efter att de kroniska brukarna hade slutat röka. Det finns inte några mätbara effekter efter 28 dagar:
| “ | We recruited individuals aged 30 to 55 years in 3 groups: (1) 63 current heavy users who had smoked cannabis at least 5000 times in their lives and who were smoking daily at study entry; (2) 45 former heavy users who had also smoked at least 5000 times but fewer than 12 times in the last 3 months; and (3) 72 control subjects who had smoked no more than 50 times in their lives. Subjects underwent a 28-day washout from cannabis use, monitored by observed urine samples. On days 0, 1, 7, and 28, we administered a neuropsychological test battery to assess general intellectual function, abstraction ability, sustained attention, verbal fluency, and ability to learn and recall new verbal and visuospatial information. Test results were analyzed by repeated-measures regression analysis, adjusting for potentially confounding variables.
... In a study of cognitive function among long-term heavy cannabis users, we found deficits on memory of word lists, detectable at least 7 days after discontinuing the drug and related to initial urinary concentrations of THCCOOH. After 28 days of abstinence, however, users showed virtually no significant differences from control subjects on a battery of 10 neuropsychological tests. Former heavy users, who had consumed little or no cannabis in the 3 months before testing, showed no significant differences from control subjects on any of these tests on any of the testing days. The paucity of significant differences between the cannabis and control groups at day 28, together with the lack of significant associations between test scores and lifetime cannabis consumption, suggests that cannabis-associated cognitive deficits may be reversible phenomena associated with recent drug exposure, rather than irreversible phenomena associated with cumulative lifetime use. ... Our findings are generally congruent with those of previous studies showing neuropsychological deficits within the first few days after cannabis use is stopped. Also, in agreement with another recent study we failed to find an association between cumulative lifetime use of cannabis and cognitive deterioration. Only the findings by Solowij appear somewhat discrepant with ours, in that she found significantly increased processing negativity to irrelevant stimuli in former heavy users after a mean of 2 years' abstinence, whereas we found little evidence of neuropsychological deficits after 28 days of abstinence. Possibly, cannabis produces irreversible effects detectable on electroencephalographic measures, but too subtle to be detected on our neuropsychological test battery. Alternatively, the differences between the 2 studies may have been because of unmeasured or inadequately controlled confounding variables. |
” |
Resultatet kunde återupprepas 2002:
| “ | The authors administered neuropsychological tests to 77 current heavy cannabis users who had smoked cannabis at least 5000 times in their lives, and to 87 control subjects who had smoked no more than 50 times in their lives. The heavy smokers showed deficits on memory of word lists on Days 0, 1, and 7 of a supervised abstinence period. By Day 28, however, few significant differences were found between users and controls on the test measures, and there were few significant associations between total lifetime cannabis consumption and test performance. Although these findings may be affected by residual confounding, as in all retrospective studies, they suggest that cannabis-associated cognitive deficits are reversible and related to recent cannabis exposure rather than irreversible and related to cumulative lifetime use. — Cognitive measures in long-term cannabis users (Pope, 2002)[48] |
” |
En studie från 2002 visade att kroniska cannabisrökare (som rökt i medeltal 24 år) hade sämre kognitiva förmågor på en rad områden. Hos sporadiska brukare (som "bara" rökt i 10 år) var nedsättningen knappt detekterbar, trots samma nivå av konsumtion:
| “ | The results of this study have confirmed and extended previous findings of cognitive impairments among chronic heavy cannabis users. Long-term users with a mean 24 years of regular cannabis use performed significantly less well on tests of memory and attention than nonuser controls and shorter-term users with a mean of 10 years' use. The greatest impairment on almost every measure was from the RAVLT, indicating a generalized memory deficit with impaired learning, retention, and retrieval. Long-term users recalled 2.5 fewer words than controls on the delayed recall trial.
... These results do not indicate a severe memory problem but could nevertheless translate into clinically significant cognitive impairment and could impact functioning in daily life. There were significant differences between long-term users and controls on 6 of the 9 tests administered and performance on 4 tests worsened as a function of increasing years of cannabis use. Despite this and a range of up to 17 years of cannabis use in the shorter-term user group, they differed significantly from controls only on time estimation. ... Altered brain metabolism in shorter-term users may be detected with sensitive techniques, such as functional magnetic resonance imaging and positron emission tomography, but the clinical significance of such changes remains obscure. The strength of this study is in its assessment of overtly relevant cognitive processes; our results suggest that shorter-term cannabis users are not impaired to an extent that would interfere with cognitive functioning in their daily lives. The fact that the frequency of use was near daily among long- and shorter-term users suggests that the duration of cannabis use is a more salient contributor to the development of cognitive impairment than quantity or frequency of use. ... In conclusion, our results confirm that cognitive impairments develop as a result of prolonged cannabis use, they endure beyond the period of acute intoxication, and they worsen with increasing years of use. Impairments develop gradually but may only become clinically significant and detectable by standard neuropsychological tests after 1 to 2 decades of cannabis use. |
” |
En metaanalys från 2002 där 40 olika studier ingick kunde inte finna klara bevis för kvarvarande kognitiva skador. Författarna kritiserar bl.a metoder och urval i tidigare studier och nämner exempelvis att man inte kan dra slutsatser från studier där abstinens kan spela in. Man uppmanar framtida studier att användes Popes metoder för att få en bättre bild av läget. Och just det kommer att ske, vilket vi ska få se senare:
| “ | In this paper, the authors review the evidence for persisting effects of nonacute cannabis use on the central nervous system, as reflected by alteration in neuropsychological performance. From the 40 articles that met criteria for inclusion in this review, the authors could not detect consistent evidence for persisting neuropsychological deficits in cannabis users; however, 22 of the 40 studies reported at least some subtle impairments. — Nonacute (residual) neuropsychological effects of cannabis use: a qualitative analysis and systematic review (Gonzalez, 2002)[50] |
” |
I en metaanalys från 2003 så inkluderades 11 studier med totalt 623 kroniska cannabisbrukare och 409 kontrollpersoner. Man antyder att det kan finnas nedsättningar gällande inlärning av ny information, men att det är tveksamt om det påverkar personerna i vardagslivet. Bevis för att andra kognitiva funktioner påverkas finns ej. Man påpekar även att flera påstådda nedsättningar kan härledas till abstinens:
| “ | The results of our meta-analytic study failed to reveal a substantial, systematic effect of long-term, regular cannabis consumption on the neurocognitive functioning of users who were not acutely intoxicated. For six of the eight neuro-cognitive ability areas that were surveyed, the confidence intervals for the average effect sizes across studies over-lapped zero in each instance, indicating that the effect size could not be distinguished from zero. The two exceptions were in the domains of learning and forgetting. Here when we averaged across the 11 studies that had the most rigor-ous inclusion 0 exclusion criteria and the best designs, the effect size for learning was 2.21 99%CI (2.39, 2.022) indicating a very small but discernible negative effect. This effect was slightly larger when all 15 studies were included 2.24 99%CI (2.41, 2.064). Similarly, in the domain of forgetting (failure to recall or recognize) the average effect size was 2.27 99%CI (2.49, 2.044), again suggesting a very small but measurable decrement. These results can be interpreted in several ways. A statistically reliable negative effect was observed in the domain of learning and forgetting, suggesting that chronic long-term cannabis use results in a selective memory defect. While the results are compatible with this conclusion, the effect size for both domains was of a very small magnitude. The “real life” impact of such a small and selective effect is questionable.
... Some of the studies included in our analyses tested cannabis users with less than 24 hr of abstinence, and others reported no information on abstinence at all. As a result, another factor that may have contributed to the small tendency towards worse performance in the cannabis-using group might be attributable to what Pope et al. have called “residual effects.” ... In nearly all instances, heavier cannabis users were asked to abstain for a period of hours or days before testing. Therefore, many of them could have been at risk for “residual effects” or “abstinence phenomena,” which might have contributed to slight decrements in their performance. Given this likelihood, it is even more surprising that our meta-analytic study revealed so few effects. |
” |
Långtidseffekterna av cannabis undersöktes 2004 på 54 tvillingpar där "cannabistvillingen" inte hade rökt på 20 år. Resultatet visade knappt märkbara skillnader, vilket indikerar att cannabis inte ger några bestående negativa effekter:
| “ | METHOD: Fifty-four monozygotic male twin pairs, discordant for regular marijuana use in which neither twin used any other illicit drug regularly, were recruited from the Vietnam Era Twin Registry. A minimum of 1 year had passed since the marijuana-using twins had last used the drug, and a mean of almost 20 years had passed since the last time marijuana had been used regularly. Twins were administered a comprehensive neuropsychological test battery to assess general intelligence, executive functioning, attention, memory and motor skills. Differences in performance between marijuana-using twins and their non-using co-twins were compared using a multivariate analysis of specific cognitive domains and univariate analyses of individual test scores. Dose response relationships were explored within the marijuana-using group.
RESULTS: Marijuana-using twins significantly differed from their non-using co-twins on the general intelligence domain; however, within that domain only the performance of the block design subtest of the Wechsler Adult Intelligence Scale--Revised reached a level of statistical significance. CONCLUSIONS: Out of the numerous measures that were administered, only one significant difference was noted between marijuana-using twins and their non-using co-twins on cognitive functioning. The results indicate an absence of marked long-term residual effects of marijuana use on cognitive abilities. |
” |
2005 undersökte amerikanska forskare en grupp cannabisanvändare och såg en högre aktivering i vänstra lillhjärnan och en mindre aktivering i den högra laterala orbifrontalcortexen (OFC) och högra dorsolaterala prefrontala cortex (DLPFC). Resultaten tyder även på att kroniska cannabisbrukare hade en nedsatt beslutsfattningsförmåga som fanns kvar efter 25 dagars abstinens.[53]
2011 rapporterar forskare att den negativa effekten från cannabis förmodligen inte är från cannabis utan kognitiva problem som funnits innan bruket. När man utjämnade för utbildning och andra faktorer så fanns det inget signifikant samband kvar mellan cannabis och kognitiva nedsättningar:
| “ | Researchers reported: “Only with respect to the immediate recall measure was there evidence of an improved performance associated with sustained abstinence from cannabis, with outcomes similar to those who had never used cannabis at the end point. On the remaining cognitive measures, after controlling for education and other characteristics, there were no significant differences associated with cannabis consumption.”
They concluded, “Therefore, the adverse impacts of cannabis use on cognitive functions either appear to be related to pre-existing factors or are reversible in this community cohort even after potentially extended periods of use. |
” |
| “ | MEASURES: We assessed cognitive performance with the California Verbal Learning Test (CVLT) (immediate and delayed), Spot-the-Word test (STW), Symbol Digit Modality test (SDMT) and Digit Backwards (DB). Groups of cannabis users were defined from self-reports across three waves as: 'never' (n 420) 'remain light' (n 71), 'former light' (n 231), 'remain heavy' (n 60), 'former heavy' (n 60) and 'always former' (since start of study) (n 657). Planned contrasts within mixed model repeated-measures analysis of variance was used for longitudinal analysis with an adjusted alpha of 0.01.
FINDINGS: Data were obtained from 2404 participants with 1978 (82.3%) completing wave 3. At baseline there were significant differences between cannabis groups on CVLT (immediate and delayed) and SDMT. However, after controlling for education, gender, gender × group and gender × wave, there were no significant between-group differences and only CVLT immediate recall reached adjusted statistically significant longitudinal change associated with changed cannabis use (group × wave P 0.007). Specifically, former heavy users improved their performance relative to remaining heavy users (estimated marginal means: former heavy 6.1-7.5: remain heavy 6.4-6.6). CONCLUSIONS: Cessation of cannabis use appears to be associated with an improvement in capacity for recall of information that has just been learned. No other measures of cognitive performance were related to cannabis after controlling for confounds. |
” |
En metaanalys från 2011 kommer till slutsatsen att det möjligen finns kvarvarande nedsättningar på kognitiva funktioner hos kroniska cannabisrökare, bl.a kopplat till talförmågan, men att flertalet andra påvisade nedsättningar har försvunnit efter abstinensfasen:
| “ | The trajectory of effects of cannabis on executive functions follows an interesting pattern of recovery of some functions and persisting deficits in others (Table 2). The acute effects of cannabis use are evident in attentional and information processing abilities with recovery of these functions likely after a month or more of abstinence. Decision-making and risk taking problems are not necessarily evident immediately after smoking; however, if cannabis use is heavy and chronic, impairments may emerge that do not remit with abstinence, particularly if heavy use was initiated in adolescence, such that maturation of executive functions was not achieved. Acute cannabis use impairs inhibition and promotes impulsivity, and over a period of abstinence, these deficits are most evident in tasks that require concept formation, planning, and sequencing abilities. Working memory is significantly impaired after acute exposure to cannabis; however, these deficits resolve with sustained abstinence. Evidence is less clear in regards to verbal fluency abilities; however, research suggests that chronic, heavy use may impact verbal fluency abilities even after long-term abstinence. The long-term effects of cannabis on executive function is most clearly demonstrated when studies use chronic, heavy cannabis users, as opposed to light, occasional users. Yet even occasional cannabis use can acutely impair attention, concentration, decision-making, inhibition, impulsivity, and working memory. — Evidence-Based Review of Acute and Long-Term Effects of Cannabis Use on Executive Cognitive Functions (Crean 2011)[39] |
” |
En studie från 2012 anger att en tidig cannabisdebut ger en större negativ effekt[56]:
| “ | Researchers at Harvard-affiliated McLean Hospital have shown that those who start using marijuana at a young age are more impaired on tests of cognitive function than those who start smoking at a later age.
Staci A. Gruber reported that subjects who started using marijuana before age 16 made twice as many mistakes on tests of executive function, which includes planning, flexibility, abstract thinking, and inhibiting inappropriate responses, as those who began smoking after age 16. ... The study included 33 chronic marijuana smokers and 26 control subjects who did not smoke marijuana. They were given a battery of neurocognitive tests assessing executive function, including the Wisconsin Card Sorting Test, which involves sorting different cards based on a set of rules given. During the test, the rules are changed without warning and subjects must adjust their responses to the new rules. The findings showed habitual marijuana users made repeated errors even when told that they were wrong. Users also had more trouble maintaining a set of rules, suggesting an inability to maintain focus. Early-onset users and those who used the most marijuana had the most trouble with the test, making more than twice as many errors and fewer correct responses than later-onset smokers. ... Marijuana smokers showed increased brain activation in a frontal area of the anterior cingulate cortex, a key region for attention, inhibition, and error processing, compared with control subjects. Interestingly, early-onset smokers activated a different part of that brain region compared to later-onset smokers, perhaps suggesting a neural change in response to marijuana exposure at an early age. |
” |
En metaanalys från 2012 där 33 studier inkluderats (med totalt 1010 cannabisrökare och 839 kontrollpersoner), drar slutsatsen att alla påståenden av beständiga neurokognitiva nedsättningar kan härledas till abstinenseffekter och kan bara kan mätas under de första 25 dagarna. Det finns inga bevis för kvarvarande negativa effekter av cannabisbruk:
| “ | The present investigation used meta-analytic methods to evaluate the presence of residual neurocognitive effects from cannabis use. Two separate analyses were conducted in order to determine whether observed effects were due to drug residue (the presence of metabolites still acting in the CNS) or due to lasting effects on cognitive performance. The first analysis included all 33 studies meeting inclusion criteria and revealed evidence of a small but significant effect both globally and for six of the eight neurocognitive domains. Perceptual-motor and simple RT were the exceptions with positive effect sizes and confidence intervals including zero, indicating no significant observable effect. Therefore, results indicate evidence for small neurocognitive effects that persist after the period of acute intoxication. The second meta-analysis included only the 13 studies whose abstention period was at least 25 days. Results for this analysis revealed no evidence of a significant effect on neurocognitive performance. For the global summary effect and all the cognitive domains measured, the effects sizes all had confidence intervals including zero indicating no evidence of lasting effects on cognitive performance due to cannabis use. This 33 study meta-analysis expands on the prior meta-analytic investigation into the residual effects of cannabis use (Grant et al., 2003). We were able to replicate the observed negative effects reported for global neurocognitive performance, learning, and forgetting/retrieval as well as replicate the failure to identify duration of use as a significant moderator variable. The current results also reveal additional negative effects in the domains of abstraction/executive functioning, attention, verbal/language, and motor functioning.
... However, it is important to consider the distinction between statistical significance and clinical significance. Although small to moderate negative effect sizes are observed, it remains unclear whether these differences translate into practical impairments in functioning (Grant et al., 2003). In addition, these effects do not appear to persist beyond the first 25 days after acute intoxication. While a residual effect of cannabis use is consistent with the results, a potential withdrawal effect provides an alternative explanation that must be addressed (Grant et al., 2003; Pope et al., 2001). The participants across studies consisted of moderate to heavy cannabis users evaluated over a wide range of abstention periods. However, most users were evaluated somewhere between 4 hrs and 10 days of abstention. This is problematic because in heavy users, cannabis withdrawal symptoms (e.g., irritability, aggression, anxiety, restlessness, etc.) have been shown to peak between Days 2 and 6 of cessation and to last anywhere from 4 to 14 days (Budney, Moore, Vandrey, & Hughes, 2003). These experienced symptoms could therefore impact and explain subsequent performance differences on outcome measures. Despite a majority of studies addressing this potential confound within the discussion of their results, only four independent samples reporting abstention periods of less than 25 days actually measured and accounted for withdrawal symptoms in their study design (Battisti et al., 2010a, 2010b; Hester, Nestor, & Garavan, 2009; Pope et al., 2001; Solowij et al., 2002). The inability to discriminate between these competing explanations of results in half of the primary studies carries over to interpretation of the 33 study meta-analysis results. Therefore, it is unclear whether the observed effect sizes reflect evidence of a cannabis residue effect, the effects of canna-bis withdrawal, or both. The likelihood of withdrawal effects impacting the results is greatly reduced in the 13 study meta-analysis that only included data collected after abstention periods of 25 days or longer. As hypothesized, the meta-analysis conducted on studies eval-uating users after at least 25 days of abstention found no residual effects on cognitive performance. Effect sizes failed to reach significance across all domains and the heterogeneity between studies present in the first meta-analysis greatly reduced. These results fail to support the idea that heavy cannabis use may result in long-term, persistent effects on neuropsychological functioning. |
” |
Läs även NORML: Study: Cannabis Use Has "No Lasting Residual Effects On Neurocognitive Performance"
En studie från 2013[58] använde funktionell magnetresonanstomografi för att jämföra kroniska cannabisrökares arbetsminne med en kontrollgrupp bestående av ickerökare. Resultatet visade att cannabisrökarna som grupp inte hade några betydande skillnader i prestation eller nätverksaktiviteten i delarna av hjärnan som hanterar arbetsminnet. En intressant iakttagelse forskarna gjorde var att individuella cannabisrökare som hade högre nätverksaktivitet (= kompensationseffekt) vid den första mätningen hade ökat sitt cannabisintag mer än de andra vid uppföljningen efter 6 månader. Man ställer upp en hypotes om att personer med dåligt arbetsminne kan tänkas ha högre risk att bli kroniska cannabisrökare än personer med normalt arbetsminne.
Detta kan förklara varför tidigare studier har pekat på att cannabisrökare har sämre arbetsminne än ickerökare. Det kan finnas en risk att personer med dåligt arbetsminne omedvetet väljs ut av forskare som letar efter deltagare till studier eftersom de tenderar att röka mer än sina kamrater.
En långtidsstudie som publicerades av samma forskare 2014[59] visade att gruppen med kroniska cannabisrökare inte hade sämre arbetsminne 3 år efter den första mätningen. Man kunde inte heller påvisa några skillnader mellan cannabisrökarna och kontrollgruppen med ickerökare i någon av de två mätningarna av nätverksaktiviteten i delarna som hanterar arbetsminnet.
Forskaren som ledde studierna förklarade resultaten i en intervju:
| “ | I believe that cannabis use may not necessarily affect brain functioning. However, certain risk-factors may increase the effects of long-term cannabis use. The heavy cannabis users that I tested appeared to be relatively stable users over a long period of time, with relatively little problems compared to individuals in treatment. I am therefore not surprised about the current findings.
Nevertheless we previously showed that individual differences in functioning of the brain network underlying working-memory predict short-term changes in cannabis use. These result suggest that cognitive functions that help to regulate our behavior (like working-memory) may be a pre-existing risk factor for cannabis use. ... Multiple studies show that cannabis temporarily affects many cognitive functions including memory and controlling processes. The extent to which cognitive functioning probably is affected by personal factors like the onset of cannabis use, the amount of cannabis use, psychological problems, genetics, etc. My study adds to the literature showing that regular cannabis use may not necessarily impair brain functioning. |
” |
En studie från 2015[61] med 234 ungdomar från övre medelklassen visade att personer som använde cannabis regelbundet hade sämre studieresultat än icke-brukare. Man såg även samma fenomen hos personer som regelbundet använde alkohol eller tobak. När man sedan justerade för alkohol och tobaksbruk i gruppen med cannabisbrukare så försvann den negativa effekten. Det visar på vikten av att granska gruppen med cannabisrökare nogrannare eftersom bruk av andra droger kan påverka tolkningen av resultatet. Detta blir även tydligt när det gäller forskningen om IQ-sänkning här nedan.
En studie från 2016 som använde data från en långtidsstudie som underlag fann bevis för en sämre förmåga att komma ihåg ord (verbalt minne) hos personer som brukat cannabis varje dag i flera år. Man kunde inte påvisa några andra nedsättningar. För att läsaren skall få en uppskattning av hur stor nedsättningen av det verbala minnet är så gav forskarna ett exempel:
| “ | For each 5 years of past exposure, verbal memory was 0.13 standardized units lower (...) corresponding to a mean of 1 of 2 participants remembering 1 word fewer from a list of 15 words for every 5 years of use. — Auer (2016)[62] |
” |
2018 publicerades en stor metaanalys [63][64] som granskat 69 studier med totalt 2152 cannabisanvändande ungdomar och 6575 kontrollpersoner. Man kommer fram till att effekten på kognitiva funktioner efter 72 timmars abstinens är så liten att den inte anses vara signifikant:
| “ | Associations between cannabis use and cognitive functioning in cross-sectional studies of adolescents and young adults are small and may be of questionable clinical importance for most individuals. Furthermore, abstinence of longer than 72 hours diminishes cognitive deficits associated with cannabis use. Although other outcomes (eg, psychosis) were not examined in the included studies, results indicate that previous studies of cannabis in youth may have overstated the magnitude and persistence of cognitive deficits associated with use. Reported deficits may reflect residual effects from acute use or withdrawal. — Scott (2018)[63] |
” |
Forskning om minskad intelligenskvot (IQ)
En studie från 2002 visade att personer som rökte 5 jointar i veckan eller mer hade sänkt sin IQ med 4.1 poäng över tid, medan personer som inte rökt alls hade höjt sin IQ med 2.6 poäng. Men studien visade även att personer som använde mindre mängder samt f.d användare hade höjt sin IQ med 5.8 respektive 3.5 poäng:
| “ | Results: Current marijuana use was significantly correlated (p < 0.05) in a dose- related fashion with a decline in IQ over the ages studied. The comparison of the IQ difference scores showed an average decrease of 4.1 points in current heavy users (p < 0.05) compared to gains in IQ points for light current users (5.8), former users (3.5) and non-users (2.6).
Interpretation: Current marijuana use had a negative effect on global IQ score only in subjects who smoked 5 or more joints per week. A negative effect was not observed among subjects who had previously been heavy users but were no longer using the substance. We conclude that marijuana does not have a long-term negative impact on global intelligence. |
” |
2012 basunerade SVT samt andra mediakanaler ut nyheten att cannabisrökare får lägre IQ[66]. Det handlar om en forskningsartikel som bygger på data från en långtidsstudie från Dunedin, Nya Zeeland, med drygt 1000 personer. Datan har även använts för att påvisa andra typer av cannabisrelaterade skador och många andra orelaterade saker. Den här artikeln konstaterar att ungdomar som börjar röka innan 18 års ålder påvisar en IQ-sänkning i vuxen ålder som möjligen inte är reversibel. Men man konstaterar samtidigt att man inte kan se samma samband för personer som börjat röka efter 18 års ålder:
| “ | Adolescent-onset users, who diagnosed with cannabis dependence before age 18 y, tended to become more persistent users, but Fig. 2 shows that, after equating adolescent- and adult-onset cannabis users on total number of cannabis-dependence diagnoses, adolescent-onset users showed greater IQ decline than adult-onset cannabis users. In fact, adult-onset cannabis users did not appear to experience IQ decline as a function of persistent cannabis use.
.... The present study advances knowledge in five ways. First, by investigating the association between persistent cannabis use and neuropsychological functioning prospectively, we ruled out premorbid neuropsychological deficit as an explanation of the link between persistent cannabis use and neuropsychological impairment occurring after persistent use. Second, we showed that the impairment was global and detectable across five domains of neuropsychological functioning. Third, we showed that cannabis-associated neuropsychological decline did not occur solely because cannabis users completed fewer years of education. Fourth, we showed that impairment was apparent to third-party informants and that persistent cannabis use interfered with everyday cognitive functioning. Fifth, we showed that, among adolescentonset former persistent cannabis users, impairment was still evident after cessation of use for 1 y or more. Collectively, these findings are consistent with speculation that cannabis use in adolescence, when the brain is undergoing critical development,may have neurotoxic effects. |
” |
Samhällsdebattören Magnus Callmyr kommenterar:
| “ | ...tonåringar som började röka cannabis tidigt, och i viss omfattning, visade en nedgång på upp 6-8 IQ-enheter. Det var inte en generell nedgång för cannabisanvändare, och det fanns ett antal reservationer som framgår om man läser studien i sin helhet ... Studien visade även att forskarna inte kunde påvisa någon IQ-försämring för dem som startat efter 18 års ålder.
... Annat intressant som framkommer, är att: 1. De som hade använt cannabis då och då, men inte regelbundet, hade den högsta IQ-nivån vid samtliga mättillfällen (508 individer). Gruppen som aldrig använt cannabis bestod av 242 individer, och gruppen kom på andra plats i IQ-mätningen vid samtliga tillfällen. Därmed inte sagt att det är vetenskapligt belagt att cannabisrökare är smartare än cannabisnykterister, men media och andra aktörer borde akta sig för att använda slarviga rubriker som antyder att cannabisrökare är mindre smarta än andra. 2. Den grupp som hade den största IQ-minskningen, 6 IQ-enheter, hade fått diagnosen cannabisberoende vid minst 3 av studiens olika mättillfällen (18, 21, 26, 32, 38 års ålder), bestod av 38 individer. De som hade använt regelbundet vid 2 mättillfällen (36 individer) hade en mindre IQ-minskning än de om hade använt regelbundet vid 1 mättillfälle (47 individer). Det kanske finns skäl att göra om studien och försöka få lite fler respondenter i de olika grupperna, studien förefaller ha haft lite väl få individer i ursprungsgruppen. |
” |
2013 kom det även en analys som ger en alternativ förklaring till IQ-sänkningen[68]. Den norske forskarens kritik går ut på att man bortsett från vissa socioekonomiska faktorer. Om man tar med dessa i beräkningen (vilket han har simulerat) så får man samma IQ-sänkning, vilket kan innebära att sambandet med cannabis inte existerar:
| “ | Past research on the Dunedin cohort shows that individuals from backgrounds with low socioeconomic status are more likely than others to begin smoking cannabis during adolescence, and are more likely to progress from use to dependence. Røgeberg says that these effects, combined with reduced access to schooling, can generate a correlation between cannabis use and IQ change.
According to Røgeberg, people with low socioeconomic status are, on average, likely to show declining IQ as they age and gradually self-select or are sorted into less cognitively demanding arenas. For example, they are less likely than people with high socioeconomic status to attend university, and more likely to take manual jobs. ... What do other scientists think? Mitch Earleywine, a psychologist at the University at Albany, State University of New York, says that Røgeberg's analysis definitely supports the idea that links between adolescent cannabis use and drops in IQ are essentially spurious, arising from socioeconomic differences rather than any sort of pharmacological action. John Macleod of the University of Bristol, UK, who works on the ALSPAC data, points out that Meier and her colleagues acknowledged in their original paper that the results might be caused by confounding factors. He adds that the modelling in Røgeberg's paper shows that within a set of reasonable assumptions, this is indeed possible. |
” |
Se även: National Post: Marijuana link to lower IQs among teen smokers questioned by new analysis och Forskning.no: Dum av hasj – eller?
En studie från 2014 kan inte se någon skillnad avseende IQ mellan en grupp cannabisrökare som rökte minst 5 dagar i veckan och en kontrollgrupp[70]
2014 publicerades en större studie[71][72] som undersökte ungdomar från Bristol i England. 2235 ungdomars IQ-nivå mättes när de var 8 och 15 år. Man hämtade även ut deras studieresultat från nationella databaser. Vid 15 års ålder fick deltagarna svara på formulär om drogbruk och vid en första anblick verkade det som att cannabisanvändning kunde associeras till dåliga studieresultat och minskad IQ (-3.71 poäng). Men när man justerade för användningen av alkohol och tobak, socioekonomisk status, m.m. så kunde man inte längre se något samband mellan cannabis och minskad intellektuell förmåga. Den starkaste effekten till sänkningen kunde associeras till tobaksanvändning. Den enda kvarstående effekten kunde ses hos personer som använt cannabis minst 50 gånger innan de fyllde 15. Dessa hade i snitt 3% lägre studieresultat vid 16 års ålder som kvarstod när man hade justerat för andra droger. Studien kommer att fortgå och i framtiden kommer vi att få se mer data när ungdomarna blivit äldre.
Ett par citat från forskningsledaren vid University College i London och en professor vid Oxford:
| “ | According to lead researcher, Claire Mokrysz (University College London):
"Our findings suggest cannabis may not have a detrimental effect on cognition, once we account for other related factors- particularly cigarette and alcohol use. This may suggest that previous research findings showing poorer cognitive performance in cannabis users may have resulted from the lifestyle, behaviour and personal history typically associated with cannabis use, rather than cannabis use itself. People often believe that using cannabis can be very damaging to intellectual ability in the long-term, but it is extremely difficult to separate the direct effects of cannabis from other potential explanations. Adolescent cannabis use often goes hand in hand with other drug use, such as alcohol and cigarette smoking, as well as other risky lifestyle choices. It's hard to know what causes what- do kids do badly at school because they are smoking weed, or do they smoke weed because they're doing badly? This study suggests it is not as simple as saying cannabis is the problem. This is a potentially important public health message- the belief that cannabis is particularly harmful may detract focus from and awareness of other potentially harmful behaviours. However the finding that heavier cannabis use is linked to marginally worse educational performance is important to note, warranting further investigation". Commenting ECNP Chair, Professor Guy Goodwin (Oxford) said: "This is a potentially important study because it suggests that the current focus on the alleged harms of cannabis may be obscuring the fact that its use is often correlated with that of other even more freely available drugs and possibly lifestyle factors. These may be as or more important than cannabis itself" |
” |
Samma brittiska forskare utvecklar resonemanget i en studie från 2016[73] med samma 2235 ungdomar. När man justerar för bl.a tobaksanvändning så försvinner alla samband mellan cannabis och lägre IQ samt sämre studieresultat, även för studiens mest frekventa cannabisanvändare:
| “ | After full adjustment, those who had used cannabis ?50 times did not differ from never-users on either IQ or educational performance. Adjusting for group differences in cigarette smoking dramatically attenuated the associations between cannabis use and both outcomes, and further analyses demonstrated robust associations between cigarette use and educational outcomes, even with cannabis users excluded. These findings suggest that adolescent cannabis use is not associated with IQ or educational performance once adjustment is made for potential confounds, in particular adolescent cigarette use. Modest cannabis use in teenagers may have less cognitive impact than epidemiological surveys of older cohorts have previously suggested. — Mokrysz (2016)[73] |
” |
Läs även forskarens debattartikel i The guardian 2016-01-14: Does cannabis really lower your IQ?
En studie som publicerades i tidskriften Psychopharmacology 2014[74] jämförde 33 ungdomar som tidigare varit cannabisrökare med en kontrollgrupp bestående av personer med psykiska sjukdomar som inte använde droger och en kontrollgrupp som varken hade psykiska problem eller använde droger. Ungdomar med psykiska problem (oavsett om de använde cannabis eller ej) uppvisade sämre akademisk prestation. Samma samband fanns för cannabisanvändare som debuterat i väldigt ung ålder (som även hade sämre neurokognitiv funktion) eller rökte väldigt mycket. Man kunde inte se någon skillnad avseende IQ, uppmärksamhet, minnet eller andra exekutiva funktioner mellan grupperna. Däremot så kunde man se en koppling mellan tobaksanvändning och lägre IQ.
| “ | Verifiably, abstinent adolescents with CUD history did not differ from the two comparison groups, suggesting that previously reported neurocognitive deficits may be related to other factors, including residual drug effects, preexisting cognitive deficits, concurrent use of other substances (e.g., nicotine), or psychopathology. Adolescents with CUD may not be vulnerable to THC neuropsychological deficits once they achieve remission from all drugs for at least 30 days. — Hooper (2014)[74] |
” |
2016 publicerades en artikel[5] av forskare i USA som har undersökt resultatet av två långtidsstudier med tvillingar. I den ena studien mätte man 789 tvillingars IQ när de var 9-10 år och gjorde sedan uppföljningar under 10 år och i den andra studien mättes 2277 tvillingars IQ under liknande förutsättningar. Eftersom man lät ungdomarna fylla i forumulär om bl.a bruk av alkohol och droger så kunde forskarna använda datan för att undersöka hur cannabis påverkade deras IQ. De konstaterade att cannabisrökarnas IQ var 4 poäng lägre än ickerökarnas, men det fanns ingen koppling mellan dos/frekvens och IQ-sänkningens storlek. När man man sedan studerade hur den icke-rökande tvillingens IQ hade utvecklats så såg man en intressant effekt, även tvillingen hade fått en sänkning! Forskarna menar därför att andra faktorer spelar in, exempelvis socioekonomisk status, uppväxtförhållanden eller rentav genetiska förutsättningar som ökar benägenheten att söka sig till cannabis:
| “ | Marijuana users had lower test scores relative to nonusers and showed a significant decline in crystallized intelligence between preadolescence and late adolescence. However, there was no evidence of a dose-response relationship between frequency of use and intelligence quotient (IQ) change. Furthermore, marijuana-using twins failed to show significantly greater IQ decline relative to their abstinent siblings. Evidence from these two samples suggests that observed declines in measured IQ may not be a direct result of marijuana exposure but rather attributable to familial factors that underlie both marijuana initiation and low intellectual attainment. — Jackson (2016)[5] |
” |
Se även Science alert 2016-01-16: Extensive twin study finds no link between marijuana use and IQ decline in teens och Live Science 2016-01-19: Don't Blame Pot for Teens' IQ Drop, Study Says.
En annan tvillingstudie publicerades 2018. Meier som tidigare visat att IQ-sänkningar existerar (se längre upp) kommer fram till att effekten nästan helt försvinner när tvillingpar används:
| “ | Short-term cannabis use in adolescence does not appear to cause IQ decline or impair executive functions, even when cannabis use reaches the level of dependence. Family background factors explain why adolescent cannabis users perform worse on IQ and executive function tests.
... Our finding that adolescent cannabis use was not associated with IQ decline is broadly consistent with findings from several recent cohort studies, one of which used a co-twin control design (14), similar to the current study. Our study builds on these previous studies by showing no effect of a more problematic level of cannabis use -- cannabis dependence. ... In the current study, adolescent cannabis use was associated with impaired executive functions, including impaired attention/vigilance and spatial working memory, in the full sample but not in the subsample of twin pairs. For example, twins with cannabis dependence performed no worse on executive function tests than their co-twins without cannabis dependence, suggesting that family background factors contribute to a spurious association between cannabis dependence and impaired executive functions in the general population. However, when we used frequency of cannabis use as our exposure, we found that more frequently cannabis using twins performed slightly worse on the Spatial Span Reversed test than their co-twins who used cannabis less frequently, suggesting a possible causal association between cannabis use and impairment on this one test. However, this finding might have been a false positive, particularly given previous inconsistent findings of an association between cannabis use and working memory. |
” |
Övrigt
CBD motverkar kognitiva nedsättningar
I många studier där man konstaterat nedsättningar så har man enbart gett THC till försökspersonerna, vilket leder till resultat som inte återspeglar verkliga förhållanden hos droganvändaren. Cannabidiol (CBD) som finns i cannabis motverkar kognitiva nedsättningar.
Hade man haft en reglerad marknad så skulle man genom olika skattesatser eller påbud kunna höja CBD-halten i cannabis som säljs och därmed minska kognitiva nedsättningar hos brukarna.
| “ | THC can induce impairments in memory functioning in a dose-response manner. However, studies that have combined THC with cannabidiol have found very different results: co-administration of cannabidiol and THC significantly reduced time estimation errors and psychological reactions caused by THC[76]
...cannabidiol protected against the detrimental effects of THC on emotional processing after administering inhaled THC (8 mg) and cannabidiol (16 mg) to volunteers.[77] Two studies [78] Furthermore, cannabidiol reversed the illusory effects of THC on depth perception in another study.[79] There is also evidence that cannabidiol can reverse the negative effect of THC on cognitive performance. A naturalistic study of the acute effects of cannabis,[80] involving 134 cannabis users who were smoking their own cannabis, found that participants who used cannabis containing higher concentrations of cannabidiol showed no impairment in immediate and delayed prose recall compared with the same participants when they had not used cannabis. By contrast, performance of these tasks was significantly impaired among those who used cannabis containing equivalent THC concentrations, but no cannabidiol. The same group explored the memory function of 120 users while analysing hair samples for the presence of cannabidiol; participants who tested positive for cannabidiol had significantly better performances than did those who tested negative for cannabidiol.[81] We found[82] that pretreatment with 600 mg oral cannabidiol before administration of 1.5 mg intravenous THC significantly inhibited paranoia, psychotic symptoms, and impairments to delayed recall in 48 healthy volunteers. These effects were not caused by changes to plasma concentrations of THC in the group pretreated with cannabidiol. Rather, these effects appeared to reflect the opposite effects of THC and cannabidiol on the regions of the brain that mediate psychotic and anxiety symptoms and support cognitive processes, such as memory, emotional processing, and response inhibition.[83][84] |
” |
I en stor studie på möss som publicerades 2017[86] visar forskarna att CBD tar bort de kognitiva nedsättningar som orsakas av kronisk THC-påverkan:
| “ | “This study confirms in an animal model that high-THC cannabis use by adolescents may have long-lasting behavioral effects,” said lead author Dr. Ken Mackie, professor in the IU College of Arts and Sciences’ Department of Psychological and Brain Sciences and director of the Linda and Jack Gill Center for Biomolecular Science at IU Bloomington. “It also suggests that strains of cannabis with similar levels of CBD and THC would pose significantly less long-term risk due to CBD’s protective effect against THC.”
“This is the first study in a rigorously controlled animal model to find that CBD appears to protect the brain against the negative effects of chronic THC,” Mackie said. |
” |
THC motverkar motverkar kognitiva nedsättningar
Man kan få uppfattningen att THC bara har negativa effekter på kognitiva funktioner. Men det finns faktiskt studier som pekar på att THC kan förbättra minnet.
Det endocannabinoida systemet (ECS) blir med åldern mer och mer nedsatt eftersom antalet CB1-receptorer minskar och kroppens egna cannabinoider (2-AG) produceras i mindre kvantiteter. Detta menar forskare är en av anledningarna till att minnet blir sämre med åldern. En studie som publicerades i Nature 2017[88][89] visar att naturliga åldersrelaterade minnesnedsättningar hos möss kan behandlas med låga doser THC.
Studien visar att unga möss får en mätbar nedsättningen av minnesfunktionerna av THC. Men för vuxna och gamla möss är det istället tvärtom. Möss som var 12 - 18 månader återfick en minnesförmåga som motsvarade två månader unga möss som aldrig fått THC. Hjärnan återställs till den högre förmågan man hade som ung!
Här kan man dra en parallell till flera av studierna som detta kapitlet av Legaliseringsguiden behandlar, där nedsättningarna påvisats hos unga människor. Hade samma studier av kognitiva funktioner istället utförts på äldre människor hade man möjligen fått annorlunda resultat.
Vi kan räkna med att man kommer forska mer kring detta och att fler studier publiceras de närmsta åren. Enligt forskarna själva har THC potential att bli ett läkemedel mot åldersrelaterad minnesnedsättning i framtiden.
This treatment success is the result of years of meticulous research. First of all, the scientists discovered that the brain ages much faster when mice do not possess any functional receptors for THC. These cannabinoid 1 (CB1) receptors are proteins to which the substances dock and thus trigger a signal chain. CB1 is also the reason for the intoxicating effect of THC in cannabis products, such as hashish or marihuana, which accumulate at the receptor. THC imitates the effect of cannabinoids produced naturally in the body, which fulfil important functions in the brain. “With increasing age, the quantity of the cannabinoids naturally formed in the brain reduces,” says Prof. Zimmer. “When the activity of the cannabinoid system declines, we find rapid ageing in the brain.”
To discover precisely what effect the THC treatment has in old mice, the researchers examined the brain tissue and gene activity of the treated mice. The findings were surprising: the molecular signature no longer corresponded to that of old animals, but was instead very similar to that of young animals. The number of links between the nerve cells in the brain also increased again, which is an important prerequisite for learning ability. “It looked as though the THC treatment turned back the molecular clock,” says Zimmer.
| “ | Here we show that a low dose of Δ9-tetrahydrocannabinol (THC) reversed the age-related decline in cognitive performance of mice aged 12 and 18 months. This behavioral effect was accompanied by enhanced expression of synaptic marker proteins and increased hippocampal spine density. THC treatment restored hippocampal gene transcription patterns such that the expression profiles of THC-treated mice aged 12 months closely resembled those of THC-free animals aged 2 months. The transcriptional effects of THC were critically dependent on glutamatergic CB1 receptors and histone acetylation, as their inhibition blocked the beneficial effects of THC. Thus, restoration of CB1 signaling in old individuals could be an effective strategy to treat age-related cognitive impairments.
... The effects of age and treatment on spatial learning and memory were first assessed in the Morris water maze (MWM) test (...). The mature and old vehicle-treated animals learned the task more slowly than the young animals, which is indicative of an age-related deficit in spatial learning (Fig. 1b). Treatment with THC improved task acquisition in mature and old animals. The difference between the groups persisted in the reversal phase of the test, which assessed learning flexibility. Thus, both THC-treated mature and old mice showed better performance than the vehicle-treated controls in the same age groups. In the probe trial phase of the test, which was conducted on day 6 before reversal learning and which is an indicator of long-term spatial memory, vehicle-treated old animals showed memory impairments, as indicated by reduced time spent in the target quadrant (Fig. 1c). Treatment with THC improved spatial memory in this age group to the level observed with the young controls. In young mice, THC treatment worsened performance, in good agreement with the known detrimental effects of THC on cognition in young animals and humans. Treatment with THC did not affect the time the mice required to reach a visible platform. We next used the novel object location recognition task. Young, vehicle-treated controls performed significantly better than vehicle-treated mature and old animals (Fig. 1d), which again indicates an age-related impairment of cognitive performance. THC treatment also abolished the cognitive deficit in mature and old animals in this test, as they performed at the same level as the young, vehicle-treated controls. (...) To further test the effect of THC treatment on long-term memory, animals were tested in the partner recognition test. (...) Mature and old animals did not remember the partner as well as young mice (Fig. 1e), but THC treatment restored partner-recognition ability in mature and old animals (...). Together, these results reveal a profound, long-lasting improvement of cognitive performance resulting from a low dose of THC treatment in mature and old animals. THC treatment for 28 d restored the learning and memory performance of mature and old animals in the MWM, novel object location recognition and social recognition tests to the levels observed in young mice. ... We next investigated the effect of THC on synaptic density in the hippocampus. Expression of the synaptic marker proteins synapsin I, synaptophysin and postsynaptic density protein 95 (PSD95) was lower in mature animals than in young ones (Fig. 2a), which is indicative of an age-related loss of synaptic connectivity. THC treatment did not alter the expression of these proteins in young mice, but it increased the synapsin I and synaptophysin levels of mature animals to those observed in young, THC-free mice. These results were confirmed by immunohistochemistry (Supplementary Fig. 2). Further experiments showed that THC increased hippocampal spine density and affected the balance of inhibitory versus excitatory synapses ... Most strikingly, THC-treated mature animals closely resembled vehicle-treated young mice, while THC treatment of young mice resulted in a gene expression pattern more similar to that of vehicle-treated mature animals. (...) This result indicates that THC treatment affects molecular processes relevant to cell plasticity and signaling in mature animals. Upregulated transcripts included Klotho (Kl) (...) which is known to extend lifespan in different species and to improve cognition; transthyretin (Ttr), a gene that is thought to be protective against Alzheimer’s disease; and brain-derived neurotrophic factor (Bdnf), an important neurotrophic factor that enhances synapse formation and cognitive functions. ... Together, these results demonstrate that the cognitive improvements in THC-treated mature mice were associated with a change in gene profiles; these changes and the associated cognitive improvements both lasted for several weeks after cessation of the treatment. The directions of the expression changes were such that the profiles of mature, THC-treated mice were most similar to those of young control mice, whereas THC treatment of young mice resulted in a gene expression pattern that was similar to that of vehicle-treated mature animals. This indicates that the enhanced CB1 tone achieved through low-dose THC treatment may have normalized the weak cannabinoid signaling signature in mature animals and thus reverted some of the age-related changes in gene expression, whereby several genes with antiaging effects were upregulated while genes contributing to aging were downregulated. The opposite transcriptional changes with THC treatment in young animals are interesting and deserve further investigation. ...cannabis preparations and THC are used for medicinal purposes. They have an excellent safety record and do not produce adverse side-effects when administered at a low dose to older individuals. Thus, chronic, low-dose treatment with THC or cannabis extracts could be a potential strategy to slow down or even to reverse cognitive decline in the elderly. |
” |
Stigmatisering som inverkande faktor?
I granskningen av vilka faktorer som kan inverka på en IQ-test så finns det en faktor som är speciellt intressant, men som sällan nämns, nämligen stigmatiseringen. Kan cannabisrökaren påverkas av den stereotypa bilden om den lata och dumma stonern och självförverkliga den?
Om man tittar på forskning på andra utsatta grupper i samhället som har samma typ av stereotypa bilder förknippade med sig så har man faktiskt upptäckt en sådan effekt. Afroamerikaner har i många undersökningar fått lägre resultat på IQ-tester än vita amerikaner. När man experimenterade med förutsättningarna i en studie från 2006[90] så märkte man att afroamerikanerna fick lägre resultat om de i förväg fick veta att man skulle testa deras prestation. När forskarna istället angav att man ville utvärdera testerna och inte deltagarna så förbättrades resultatet:
| “ | IQ has often been shown to be affected by some very un-biological and quite subtle factors. For example, one study by Day and Anthony (2006) found that black Americans only underperformed white Americans in IQ tests when they were told the tests were measures of their performance, rather than a set of puzzles the researchers wanted their opinions on. This supports the ‘stereotype threat’ explanation of racial IQ differences, which suggests that anxiety about confirming negative stereotypes in such situations can affect performance.
We could perhaps apply ‘stereotype threat’ to cannabis users, most of whom we could presume would be well aware of negative stereotype of the underachieving stoner. This could relate to how cannabis using participants engaged with education, from their happiness and motivation in school, to how they were treated by parents and teachers. This means that regardless of how Meier et al (2012) controlled for education by accounting for years spent at school and university, education may still be the mechanism in which cannabis affected the cohort’s IQ scores. Such alternative explanations for the differences in IQ scores do not prove that smoking cannabis does not have an effect on developing brains. It does however highlight that we have an incomplete understanding as to how this would work, and no definite answer as to why cannabis affected later IQ in Meier et al (2012). This point is thankfully not lost on researchers, but may not be apparent to many of those on either side of the cannabis debate. |
” |
Kognitiva nedsättningar kan behandlas
Känner ni till studien där möss får THC under en period och har problem att hitta en plattform när de simmar i ett kar med mjölkvit vätska? (testet kallas "Morris water maze"). Om inte, titta från ca 31:10 in i detta videoklippet. I korthet kan man säga att möss som inte fått THC navigerar ganska snabbt med sin minnesbild av var plattformen finns och hittar den, medans möss som fått THC letar mycket längre tid:
BBC Horizon. Cannabis - The Evil Weed?Studien från 2007[92] och liknande studier lyfts fram som ett bevis på att inlärningen tar skada av cannabisanvändning.
Nu till vändningen. 2013 kom det en ny studie där forskare visar att det finns en enkel metod för att motverka nedsättningen genom att ge mössen COX-2-hämmare:
| “ | A team led by Chu Chen, a neuroscientist at Louisiana State University in New Orleans, discovered that giving THC to mice increased the activity of COX-2. Blocking this activation alleviated the memory and learning problems triggered by THC. For instance, mice that received a dose of THC daily for a week had problems remembering the location of a hidden platform in a water tank. If COX-2 was blocked, however, mice given THC found the platform just as fast as mice that were not treated with THC did. This result suggests "that the unwanted side effects of cannabis could be eliminated or reduced … by administering a COX-2 inhibitor," the authors write today in Cell. — Science 2013-11-21 [93] |
” |
Citat från studien:
| “ | The results presented here demonstrate that impaired synaptic and cognitive function induced by repeated D9-THC exposure is associated with a previously unrevealed CB1R-Gbg-Akt-ERK/MAPK-NF-lB-COX-2 signaling pathway. It has been long known that use of marijuana induces neuropsychiatric and cognitive deficits, which greatly limit medical use of marijuana. Synaptic and memory impairments are also the consequence of cannabis abuse. However, the molecular mechanisms under-lying undesirable effects by cannabis are largely unknown. We discovered in this study that pharmacological or genetic inhibi-tion of COX-2 eliminates or attenuates synaptic and memory impairments elicited by repeated D9-THC exposure, suggesting that these major adverse effects of cannabis on synaptic and cognitive function can be eliminated by COX-2 inhibition, which would broaden the use of medical marijuana.
... Our results also suggest that selective COX-2 inhibitors or NSAIDs may be useful for treating the neuropsychological and cognitive side effects of cannabis abuse |
” |
Se även pressmeddelandet: Preventing marijuana-induced memory problems with over-the-counter painkillers
COX-2-hämmare förekommer i form av smärtlindrande medicin. Några av våra vanligaste receptfria mediciner som innehåller ibuprofen (verksamt i bl.a ipren) har den här effekten och omskrivs av forskarna i deras artikel som en bra kombinationsdrog för exempelvis alzheimerspatienter som upplever lindring från medicinsk marijuana men har problem med bieffekter som dåligt närminne.
Man kan även notera att flera växtcannabinoider och endocannabinoider visat sig vara COX2-hämmare, men just d9-THC verkar dock leda till ökade nivåer av enzymen.
Ibuprofen har en ganska lång lista med olika bieffekter men det finns selektiva COX-2-hämmare som har lägre grad av bieffekter[95]. Så om man nu har problem med att cannabis fördummar, det finns läkemedel mot det som inte innebär att man måste sluta med sin favoritgrönsak!
Det är förmodligen inte nyttigt att medicinera sig på daglig basis, men skulle fungera som en korttidsbehandling i samband med att man skall göra högskoleprovet eller vad det nu må vara som kräver att alla kognitiva förmågor är på topp.
Cannabis effekt på kreativiteten
När vi nu fokuserat på kognitiva nedsättningar så kan det vara värt att även belysa forskning kring kognitiva förändringar åt det mer positiva hållet. Finns det någonting som förklarar cannabis förmåga att locka fram kreativitet och göra det enklare att gå igenom problem och hitta lösningar? En forskningsrapport från 2010 kan ge vissa ledtrådar[96]. Cannabis leder till en överaktivering av s.k hyper-priming i den semantiska minnesfunktionen. Det leder till att associationer enklare skapas från ord eller andra intryck.
Förutom att förklara hur denna typen av cannabiseffekter uppstår så kan forskningsresultatet även leda till ökade kunskaper kring sambandet mellan cannabis och schizofreni/psykoser, där drabbade kan uppleva att intrycken översköljer sinnet.
| “ | "Cannabis is an assassin of referentiality inducing a BUTTERFLY EFFECT in THOUGHT," says Darwin's Pharmacy author Rich Doyle. This effect "de-conditions our thinking" leading to what RealitySandwich.com described as "the really big connectivity ideas arrived at wholly outside the linear steps of argument. These are the gestalt-perceiving, asterism-forming "aha's!" that connect the dots and light up the sky with a new archetypal pattern."
You can see the hyper-priming, free-associative effect at play when Doyle adds that "cannabis induces a parataxis wherein sentences resonate together and summon coherence in the bardos between one statement and other, rather than through explicit semantics." "...The words-leap-to-mind, one-after-another, of themselves without having to be searched for," adds anthropologist Henry Munn. "It's a phenomenon similar to the automatic dictation of the surrealists except that here the flow of consciousness tends to be coherent: a rational enunciation of meanings." "...the fluency, the ease, the aptness of expression one becomes capable of are such that one is astounded by the words that issue forth... For the inspired one, it is as if existence were uttering itself through him..." To quote Khalil Gibran, it feels as if words "come through you but not from you and though they are with you they belong NOT to you." You feel as if you are having a download. Psychonaut and ecstatic poet Terence McKenna, who described language as an ecstatic activity of signification, wrote that marijuana "excites vocalization and empowers articulation. It transmutes language into something that is visibly beheld." Indeed it liberates our linguistic straight-jacket. Perhaps this is why so many artists have enjoyed Marijuana's effects. |
” |
| “ | Cannabis smokers often report that when stoned, their thoughts have a free-wheeling quality and concepts seem connected in unusual and playful ways. A study just published online in Psychiatry Research suggests that this effect may be due to the drug causing ‘fast and loose’ patterns of spreading activity in memory, something known as ‘hyper-priming’.
Priming is a well studied effect in psychology where encountering one concept makes related concepts more easily accessible. For example, classic experiments show that if you see the word ‘bird’ you will react more quickly to words like ‘wing’ and ‘fly’ than words like ‘apple’ and ‘can’ because the former words are more closely related in meaning than the latter. In fact, it has been shown that the more closely related the word, the quicker we react to it, demonstrating a kind of ‘mental distance’ between concepts. Think of it like dropping a stone into a pool of mental concepts. The ripples cause activity that reduces in strength as it moves away from the central idea. ‘Hyper-priming’ is an effect where priming happens for concepts at a much greater distance than normal. For example, the word ‘bird’ might speed up reaction times to the the word ‘aeroplane’. To return to our analogy, the ripples are much stronger and spread further than normal. The effect has been reported, albeit inconsistently, in people with schizophrenia and some have suggested it might explain why affected people can sometimes make false or unlikely connections or have disjointed thoughts. As cannabis has been linked to a slight increased risk for psychosis, and certainly causes smokers to have freewheeling thoughts, the researchers decided to test whether stoned participants would show the ‘hyper-priming’ effect. ... Volunteers who were under the influence of cannabis showed a definite ‘hyper-priming’ tendency where distant concepts were reacted to more quickly. Interestingly, they also showed some of this tendency when straight and sober. |
” |
Källor
- ↑ Tolerance and cross-tolerance to neurocognitive effects of THC and alcohol in heavy cannabis users (Ramaekers, 2011)
- ↑ 2,0 2,1 The effects of cannabis on information-processing speed (Kelleher 2004)
- ↑ 3,0 3,1 3,2 Residual effects of cannabis use on neurocognitive performance after prolonged abstinence: a meta-analysis. (Schreiner, 2012) finns även som pdf-version
- ↑ 4,0 4,1 Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife finns även som pdf-version
- ↑ 5,0 5,1 5,2 Impact of adolescent marijuana use on intelligence: Results from two longitudinal twin studies. (Jackson, 2016)
- ↑ Huffington Post 2015-09-15: David Nutt: Here’s Why We Hear So Many False Claims About Cannabis
- ↑ 7,0 7,1 Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana
- ↑ Thomas Lundqvist: Haschrökande kan ge permanenta skador
- ↑ SR 2012-08-28: Cannabis sänker IQ
- ↑ Nationell konferens om insatser mot cannabis. Dokumentation från konferens i Stockholm 28–29 November 2013 (sid 9)
- ↑ RNS 2011-12-15: Man blir dummare av cannabis
- ↑ Cannabis – låt fakta styra dina beslut (2013)
- ↑ The Residual Cognitive Effects of Heavy Marijuana Use in College Students (Pope, 1996)
- ↑ Cognitive correlates of long-term cannabis use in Costa Rican men (Fletcher, 1996)
- ↑ Topographic quantitative EEG sequelae of chronic marihuana use: a replication using medically and psychiatrically screened normal subjects (Struve, 1999)
- ↑ Reduction of auditory P50 gating response in marihuana users: further supporting data (Patrick, 2000)
- ↑ Early and middle latency evoked potentials in medically and psychiatrically normal daily marihuana users: a paucity of significant findings. (Patrick, 1997)
- ↑ Cannabis and Cognitive Functioning. (Solowij, 1998)
- ↑ Effects of acute smoked marijuana on complex cognitive performance (Hart, 2001) finns även som pdf-version
- ↑ Neurophysiological and cognitive effects of smoked marijuana in frequent users (Hart, 2010)
- ↑ INSERM Collective Expert Reports: Cannabis: Effects of consumption on health (Institut national de la santé et de la recherche médicale, 2001)
- ↑ Cognitive and subjective dose-response effects of acute oral Delta 9-tetrahydrocannabinol (THC) in infrequent cannabis users. (Curran, 2002)
- ↑ Treatment of Tourette syndrome with delta-9-tetrahydrocannabinol (delta 9-THC): no influence on neuropsychological performance. (Müller-Vahl, 2003)
- ↑ Effects of marijuana on neurophysiological signals of working and episodic memory (Ilan, 2004)
- ↑ Spatial working memory in heavy cannabis users: a functional magnetic resonance imaging study
- ↑ The Psychotomimetic Effects of Intravenous Delta-9-Tetrahydrocannabinol in Healthy Individuals: Implications for Psychosis (D'Souza, 2004)
- ↑ Neuropsychological deficits in long-term frequent cannabis users. (Messinis, 2006)
- ↑ Long-term effects of frequent cannabis use on working memory and attention: an fMRI study (Jager, 2006)
- ↑ The relationship between non-acute adolescent cannabis use and cognition (Harvey, 2007)
- ↑ Effects of frequent cannabis use on hippocampal activity during an associative memory task (Jager, 2007)
- ↑ Abstinent adolescent marijuana users show altered fMRI response during spatial working memory. (Schweinsburg, 2008)
- ↑ Reduced memory and attention performance in a population-based sample of young adults with a moderate lifetime use of cannabis, ecstasy and alcohol (Indlekofer, 2009)
- ↑ Cognitive and psychomotor effects in males after smoking a combination of tobacco and cannabis containing up to 69 mg delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). (Hunault, 2009)
- ↑ Cannabis use and memory brain function in adolescent boys: a cross-sectional multicenter functional magnetic resonance imaging study (Jager, 2010)
- ↑ Chronic use of cannabis and poor neural efficiency in verbal memory ability. (Battisti, 2010)
- ↑ Auditory mismatch negativity deficits in long-term heavy cannabis users. (Roser, 2010)
- ↑ Altered parahippocampal functioning in cannabis users is related to the frequency of use. (Becker, 2010)
- ↑ Tolerance and cross-tolerance to neurocognitive effects of THC and alcohol in heavy cannabis users (Ramaekers, 2011)
- ↑ 39,0 39,1 An Evidence-Based Review of Acute and Long-Term Effects of Cannabis Use on Executive Cognitive Functions (Crean 2011)
- ↑ Science Daily: How Marijuana Impairs Memory
- ↑ Acute Cannabinoids Impair Working Memory through Astroglial CB1 Receptor Modulation of Hippocampal LTD (Han, 2012)
- ↑ IDMU: Cannabis & Memory Function
- ↑ IDMU: Effects of Cannabis on Memory & Cognitive Function
- ↑ Possible EEG sequelae of very long duration marihuana use: pilot findings from topographic quantitative EEG analyses of subjects with 15 to 24 years of cumulative daily exposure to THC (Struve, 1998)
- ↑ House of Lords - Science and Technology - Ninth Report: Chapter 4 Toxic Effects Of Cannabis And Cannabinoids: Review Of The Evidence (1998)
- ↑ Cannabis Use and Cognitive Decline in Persons under 65 Years of Age (Lyketsos, 1999)
- ↑ Neuropsychological Performance in Long-term Cannabis Users (Pope, 2001)
- ↑ Cognitive measures in long-term cannabis users (Pope, 2002)
- ↑ Cognitive Functioning of Long-term Heavy Cannabis Users Seeking Treatment (Solowij, 2002)
- ↑ Nonacute (residual) neuropsychological effects of cannabis use: a qualitative analysis and systematic review (Gonzalez, 2002)
- ↑ Non-acute (residual) neurocognitive effects of cannabis use: a meta-analytic study (Grant, 2003)
- ↑ Neuropsychological consequences of regular marijuana use: a twin study. (Lyons 2004)
- ↑ Neural substrates of faulty decision-making in abstinent marijuana users (Bolla, 2005)
- ↑ NORML: Long-Term Marijuana Use Not Associated With Deficits In Cognitive Performance, Study Says
- ↑ Cannabis use and cognitive function: 8-year trajectory in a young adult cohort. (Tait, 2011)
- ↑ Age of onset of marijuana use and executive function (Gruber, 2012)
- ↑ Harvard Gazette: Early marijuana use a bigger problem
- ↑ Effect of baseline cannabis use and working-memory network function on changes in cannabis use in heavy cannabis users: A prospective fMRI study. (Cousijn, 2013)
- ↑ Relationship between working-memory network function and substance use: a 3-year longitudinal fMRI study in heavy cannabis users and controls. (Cousijn, 2014)
- ↑ The Medical Marijuana Review 2014-03-21: Study: Marijuana use doesn't affect working memory
- ↑ Associations of adolescent cannabis use with academic performance and mental health: A longitudinal study of upper middle class youth. (Meier, 2015)
- ↑ Association Between Lifetime Marijuana Use and Cognitive Function in Middle AgeThe Coronary Artery Risk Development in Young Adults (CARDIA) Study (Auer, 2016)
- ↑ 63,0 63,1 Association of Cannabis With Cognitive Functioning in Adolescents and Young Adults - A Systematic Review and Meta-analysis (Scott, 2018)
- ↑ CNN 2018-04-19: Marijuana's effects on young brains diminish 72 hours after use, research says
- ↑ Current and former marijuana use: preliminary findings of a longitudinal study of effects on IQ in young adults (Fried, 2002)
- ↑ Cannabisrökare får lägre IQ (2012-08-27)
- ↑ Vad spelar fakta om Cannabis IQ-påverkan för roll? Innehållet på bloggen har tyvärr försvunnit från nätet
- ↑ Correlations between cannabis use and IQ change in the Dunedin cohort are consistent with confounding from socioeconomic status (Røgeberg, 2013)
- ↑ Nature 2013-01-14: Pot smokers might not turn into dopes after all
- ↑ Neurocognition in college-aged daily marijuana users. (Becker, 2014)
- ↑ 71,0 71,1 Study shows no relationship between moderate adolescent cannabis use and exam results, IQ (2014)
- ↑ Neuropsychological and educational outcomes related to adolescent cannabis use, a prospective cohort study (Mokrysz, 2014) sammanfattning
- ↑ 73,0 73,1 Are IQ and educational outcomes in teenagers related to their cannabis use? A prospective cohort study (Mokrysz, 2016)
- ↑ 74,0 74,1 Intellectual, neurocognitive, and academic achievement in abstinent adolescents with cannabis use disorder. (Hooper, 2014)
- ↑ Associations between Adolescent Cannabis Use and Neuropsychological Decline: A Longitudinal Co-Twin Control Study (Meier, 2018)
- ↑ Action of cannabidiol on the anxiety and other effects produced by delta 9-THC in normal subjects. (Zuardi, 2982)
- ↑ Oral Cannabidiol does not Alter the Subjective, Reinforcing or Cardiovascular Effects of Smoked Cannabis. (Haney, 2016)
- ↑ Acute effects of delta-9-tetrahydrocannabinol, cannabidiol and their combination on facial emotion recognition: a randomised, double-blind, placebo-controlled study in cannabis users. (Hindocha, 2015)
- ↑ Different effects of nabilone and cannabidiol on binocular depth inversion in Man. (Leweke, 2000)
- ↑ Impact of cannabidiol on the acute memory and psychotomimetic effects of smoked cannabis: naturalistic study: naturalistic study. (Morgan, 2010)
- ↑ Sub-chronic impact of cannabinoids in street cannabis on cognition, psychotic-like symptoms and psychological well-being. (Morgan, 2012)
- ↑ Cannabidiol inhibits THC-elicited paranoid symptoms and hippocampal-dependent memory impairment (Englund, 2013)
- ↑ Opposite effects of delta-9-tetrahydrocannabinol and cannabidiol on human brain function and psychopathology. (Bhattacharyya, 2010)
- ↑ Modulation of effective connectivity during emotional processing by Delta 9-tetrahydrocannabinol and cannabidiol. (Fusar-Poli, 2010)
- ↑ Can we make cannabis safer? (Englund, 2017)
- ↑ Chronic Adolescent Δ9-Tetrahydrocannabinol Treatment of Male Mice Leads to Long-Term Cognitive and Behavioral Dysfunction, Which Are Prevented by Concurrent Cannabidiol Treatment (Murphy, 2017)
- ↑ Neuroscience News 2017-09-06: CBD May Protect Against Psychiatric Risk from High-THC Cannabis Strains
- ↑ 88,0 88,1 A chronic low dose of Δ9-tetrahydrocannabinol (THC) restores cognitive function in old mice (Bilkei-Gorzo, 2017)
- ↑ University of Bonn 2017-05-08: Cannabis reverses ageing processes in the brain
- ↑ The difference isn't black and white: stereotype threat and the race gap on Raven's Advanced Progressive Matrices (Brown, 2006) pdf-version
- ↑ ISCD ~ Independent Scientific Committee on Drugs: Cannabis and IQ
- ↑ Exposure to Marijuana Smoke Impairs Memory Retrieval in Mice (Niyuhire, 2007)
- ↑ Science 2013-11-21: Painkillers May Curb Memory Loss From Medical Marijuana
- ↑ d9-THC-Caused Synaptic and Memory Impairments Are Mediated through COX-2 Signaling (Chen, 2013)
- ↑ Läkemedelsvärlden 2002-07-05: ”COX-2-hämmare andrahandsval vid långvarig smärta”
- ↑ Hyper-priming in cannabis users: a naturalistic study of the effects of cannabis on semantic memory function (Morgan, 2010)
- ↑ Huffington Post 2013-07-18: On Creativity, Marijuana and "a Butterfly Effect in Thought"
- ↑ How cannabis makes thoughts tumble
Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.
Sidan ändrades senast 10 maj 2020 klockan 10.51.
Den här sidan har visats 30 091 gånger.
Translate this page:
