Cannabis och sociala skador

Förbudsförespråkare brukar nämna negativa effekter på cannabisbrukares sociala liv som ett argument för en restriktiv cannabispolitik. De beskriver hur personer stannar upp i sin utveckling; den som började röka vid 16 års ålder är fortfarande 16 i sinnet 10 år senare, har tappat kontakten med alla tidigare vänner, skolkar, begår småbrott, umgås enbart med andra missbrukare och blir utslagen från samhället i största allmänhet.

Men vad är det man beskriver? Är det effekterna från cannabis på den återhållsamma rekreationella konsumenten, eller är det beskrivningen av en destruktiv eller deprimerad person som använder droger som en form av självmedicinering eller flykt?

Lundqvists forskning som åberopas av förbudsförespråkare baseras på personer som slussats till hans avgiftningsprogram via polisen, socialen eller närstående. Upptäckten har förmodligen i hög grad föranletts av en problematisk livsstil snarare än slumpmässiga kontroller av skötsamma ungdomar. Det finns ingen representation av andelen cannabisanvändare som inte har problem och som aldrig dykt upp i statistiken. Det gör att forskningsresultaten blir missvisande. Hela bilden åskådliggörs inte, utan bara utvalda delar som påstås representera verkligheten för alla som använder cannabis.

När det gäller många sociala problem som associeras till drogen kan det ifrågasättas om problemen orsakas enbart av den farmakologiska effekten, eller om det kan finnas fler variabler i ekvationen. En ofta förbisedd effekt är stigmatiseringen, förbudets påverkan på allmänheten som uppmuntrar till avståndstagande och nedvärderande av den som använder illegala droger. Den nuvarande narkotikapolitiken leder till paranoia och folkskygghet. Brukare tvingas smyga med sitt bruk eftersom det inte är socialt accepterat och illegalt. Familj, släkt, arbetskamrater och vänner har ofta fördomar om cannabisbruk och kan ta avstånd, så som de blivit lärda av samhället att agera. Detta beteendet kan orsaka social utsatthet eller negativa beteendeförändringar. Förbudets effekt inbjuder till att man skall hamna i en nedåtgående spiral i sina relationer till andra människor. Motsvarande effekt ser man inte i länder där bruket är mer utbrett och accepterat.

Statistiska samband kan ses mellan cannabis och dåliga studieresultat, svårigheter att få anställning, högre andel socialbidragstagare etc. Men många undersökningar missar att korrigera för faktumet att socialt utsatta individer löper högre risk att använda droger och debutera i tidigare ålder, och kommer återfinnas i högre andel bland problematiska konsumenter. Den social utsattheten är i många fall närvarande redan innan drogen kommer in i bilden.

Antalet studier som punkterar förbudsförespråkarnas argument om sociala skador orsakade av cannabis växer med tiden. Är det då rimligt att fortsätta propagera för ett totalförbud som omfattar ickeproblematiska konsumenter när risken för denna gruppen är mycket lägre? Det är som att förbjuda vin till gäster på restaurangen bara för att det existerar utslagna A-lagare.

Se även kapitlet om Cannabis och kognitiva nedsättningar fokuserar mer på akuta och permanenta effekter, IQ-sänkning etc.

Argument från förbudsförespråkare

Jan Ramström

I boken "Skador av hasch och marijuana" av Jan Ramström, utgiven av Folkhälsoinstitutet, beskrivs skadeverkningarna av cannabis som påstås påverka det sociala livet negativt:

“

... Vidare ger missbruket svårigheter att formulera sig verbalt i nya, ovana situationer där gamla tankesätt och kunskaper inte räcker. Det kroniska missbruket ger också en mätbar försämring av ”förmågan till omvärldsförståelse”. Den förmågan återkommer dock några veckor efter avslutat missbruk, och snabbare efter behandling. Systematiska kliniska observationer av cannabismissbrukare ger bilden av en personlighet karakteriserad av rigiditet och inflexibilitet, med svårigheter att minnas och därmed svårighet att hantera förändringar; En person inte sällan präglad av ensamhet och isolering. Undersökningar av kroniska missbrukare visar att vissa funktionsdefekter (oftast subtila) kan finnas kvar flera år efter att individen har avbrutit missbruket. Det gäller främst minne och uppmärksamhet. ... Förmåga till analys och syntes Baserar sig på en förmåga att kombinera de övriga funktionerna. Ger möjlighet till syntes, sortering och organisation av psykiskt material. Psykospatial förmåga Ger möjlighet att orientera sig själv, andra människor och fenomen i tid och rum, vilket är en förutsättning för tidsmässig organisation men utgör också en av förutsättningarna för att kunna orientera sig socialt. Gestaltminne (holistiskt minne) Ger oss möjlighet att förstå och forma mönster; inte bara att förstå att det finns ett sammanhang utan också hur sammanhangen är uppbyggda. Håller till exempel ihop människa – namn – social roll. Alla dessa funktioner var i högre eller lägre grad störda hos de cannabismissbrukare som sökte hjälp vid behandlingscentret. Vid systematisk utfrågning av tio före detta kroniska cannabismissbrukare, 2 till 48 månader efter avslutat missbruk, om de förändringar de ansåg sig ha genomgått fann man följande: Samtliga ansåg att deras sätt att tänka och deras omvärldsuppfattning hade ändrats då missbruket upphörde. Framför allt ansåg de att deras verbala förmåga, deras logiskt–analytiska förmåga och deras förmåga till psykisk rörlighet hade förbättrats. — Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana (2009)

”

Ramström nämner även Thomas Lundqvists forskningsresultat:

“

Lundqvist tyckte sig vidare kunna urskilja en för den cannabisrökande klienten typisk personlighetsprofil, bland annat karakteriserad av att missbrukaren har svårt finna ord för att uttrycka vad han egentligen menar har begränsad förmåga att roas/njuta av exempelvis litteratur, film, teater har känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet, liksom känslor av ensamhet och att inte vara förstådd externaliserar problem och tål inte kritik är övertygad om att han eller hon fungerar adekvat är oförmögen att se självkritiskt på sitt eget beteende har känslor av att ha låg kapacitet och inte vara framgångsrik är oförmögen att föra en dialog har svårigheter med koncentration och uppmärksamhet har bestämda (låsta) åsikter och svar på frågor gör uttalanden av typen ”jag är annorlunda, andra förstår mig inte, jag tillhör inte samhället” planerar inte sin dag tror att han är aktiv eftersom han har många pågående projekt – som sällan avslutas har inte någon rutin för dagen eller veckan. — Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana (2009)

”

Thomas Lundqvist

Lundqvist utvecklar detta och liknande resonemang i ett flertal skrifter. Bland annat kan man läsa följande:

“

Ett långtidsmissbruk (1-2 ggr/månad i ca två år) påverkar outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) och adderar bl.a. följande försämringar: förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet. Pandina och kollegor (1988, 1995) konstaterar att långtidsmissbruk föregås av avvikande beteende, vilket innebär att missbruket allena inte ska stå ansvarigt för det beteende som den unge uppvisar. Försämringar som generellt uppträder initialt bibehålles av intensivt bruk, få nya problem introduceras, tonåringar som uppvisar olika missbruksmönster också sannolikt uppvisar initiala skillnader på olika indikatorer på psykologisk och social kompetens och att dessa skillnader sannolikt bibehålles eller förstärks över tid och att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. ... I sådana fall där det föreligger en psykologisk och/eller social bristsituation innan missbruksdebuten kan det antas att cannabis ger individen en känsla av helhet och lugn och ro. I dessa fail är risken för ett långvarigt missbruk överhängande. — Thomas Lundqvist (2003)

”

Haschboken

I propagandaskriften Haschboken (upplagan från 1989) kan man läsa om några "myter" som cannabisrökare har, samt motargumenten mot dessa:

“

De som röker hasch regelbundet blir alltid förändrade. Det börjar med att de blir lättirriterade, slöa och tillbakadragna. Fortsätter missbruket blir de mer och mer inneslutna i sig själva och till slut hamnar de i ett stadium där de är känslomässigt störda — de struntar i stort sett i allt. De bryr sig inte om att arbeta eller plugga, hygienen skjuts åt sidan och de blir allt mer ointresserade av kontakter med det motsatta könet. Detta kallas "kronisk haschförgiftning" eller med ett fackuttryck "amotivationssyndromet" ... Även de sociala riskerna är stora för den som röker hasch. Den som röker hasch regelbundet under tonåren förblir barnslig och osjälvständig och kan inte fullfölja den normala frigörelseprocessen. Problemlösning, som är nödvändig för all utveckling, hindras. Medlet blir lösningen på alla problem. Man sover bort sina tonår. De som har slutat röka hasch senare tycker ofta att de har gått miste om flera viktiga år i sitt liv. — Haschboken (1994)

”

Forskning som påvisar sociala skador

Amerikansk propaganda från början av 1970-talet ser ungefär likadan ut som förbudsförespråkarnas argument här ovan.

Här citeras effekterna från cannabis ur medicinsk litteratur från 1973:

“

There are a great many young people, including some of the brightest and best who have been using marijuana now more or less regularly for three or four years. Addiction or even habituation is denied. The smoking is said to be simply for pleasure. Untoward effects are usually, although not always, denied. But the experienced clinician observes in many of these individuals personality changes that seem to grow subtly over long periods of time diminished drive lessened ambition decreased motivation apathy shortened attention span distractibility poor judgment impaired communication skills loss of effectiveness introversion magical thinking derealisation depersonalisation diminished capacity to carry out complex plans or prepare realistically for the future a peculiar fragmentation on the flow of thought habit deterioration progressive loss of insight. — Marijuana, Chemistry, Pharmacology, Metabolism and Clinical Effects (1973)

”

Den amerikanska myndigheten "National Institute on Drug Abuse" står för nutidens officiella tolkning av vad forskningen visar; personer som röker varje dag reducerar sitt intellekt och får lägre betyg i skolan, eller hoppar av. Men NIDA är fortfarande tillräckligt seriösa och empiriska att notera att det inte finns ett kausalt samband, det vill säga att man kan inte bevisa att cannabis leder till dålig bildningsförmåga. NIDA hypoteserar att det kan finnas faktorer som man inte tar hänsyn till. Vidare gällande cannabisrökarens livsutsikter så löper brukare tydligen hög risk att bli låginkomsttagare som får sparken från jobbet någon gång under sitt liv:

“

Research has shown that marijuana's negative effects on attention, memory, and learning can last for days or weeks after the acute effects of the drug wear off. Consequently, someone who smokes marijuana daily may be functioning at a reduced intellectual level most or all of the time. Not surprisingly, evidence suggests that, compared with their nonsmoking peers, students who smoke marijuana tend to get lower grades and are more likely to drop out of high school. A meta-analysis of 48 relevant studies -one of the most thorough performed to date- found cannabis use to be associated consistently with reduced educational attainment (e.g., grades and chances of graduating). However, a causal relationship is not yet proven between cannabis use by young people and psychosocial harm. That said, marijuana users themselves report poor outcomes on a variety of life satisfaction and achievement measures. One study compared current and former long-term heavy users of marijuana with a control group who reported smoking cannabis at least once in their lives but not more than 50 times. Despite similar education and income backgrounds, significant differences were found in educational attainment: fewer of the heavy users of cannabis completed college, and more had yearly household incomes of less than $30,000. When asked how marijuana affected their cognitive abilities, career achievements, social lives, and physical and mental health, the majority of heavy cannabis users reported the drug's negative effects on all of these measures. In addition, several studies have linked workers' marijuana smoking with increased absences, tardiness, accidents, workers' compensation claims, and job turnover. For example, a study among postal workers found that employees who tested positive for marijuana on a pre-employment urine drug test had 55 percent more industrial accidents, 85 percent more injuries, and a 75-percent increase in absenteeism compared with those who tested negative for marijuana use. — National Institute on Drug Abuse

”

Australiska myndigheter varnar för att cannabisbruk i ung ålder leder till sämre betyg och mer skolfrånvaro. Brukare riskerar även att få nedsatt känsloutveckling, en känsla av otillfredsställelse gentemot livet, eller till och med depressioner. Källorna till detta tendentiösa påstående framgår dock inte.

“

Studies have shown that if a young person uses cannabis early in life (before the age of 16 years) and for a prolonged period of time, it can lead to a number of significant problems. ... Poorer school performance While it is difficult to distinguish whether this is due to learning difficulties, lack of motivation or because cannabis users mix with peers who may be involved in a range of risk-taking behaviours, using cannabis at an early age is independently associated with: poorer school performance increased absent days increasing the risk of leaving school without any qualifications Problematic behaviours Studies have shown that those who use cannabis from an early age are at risk of later developing problems, characterised by hardships, social disadvantage, behavioural difficulties and problematic peer affiliations. Using cannabis at an early age is also linked to higher risk-taking behaviour such as: higher levels of leaving the family home early immature sexual activity, which can result in unplanned pregnancy higher levels of offending behaviour such as motor vehicle theft and break and enter offences to pay for their drug use Increased risk of mental health issues Cannabis use has been linked to a range of mental health problems such as psychosis, depression and anxiety. The potential for depression and anxiety is increased because cannabis use from an early age is associated with learning difficulties, poorer educational outcomes and problematic behaviour. Using cannabis from an early age places the person at risk of: impaired emotional development increased risk of becoming more dissatisfied with their life increased likelihood of experiencing depression — NCPIC (2008)

”

Det är i övrigt svårt att hitta forskning från modern tid som beskriver det "sociala handikappet" som cannabis orsakar.

Forskning som inte påvisar sociala skador

Flera kända cannabisforskare från Australien menar i en artikel från 2000 att det kan finnas andra förklaringar än den rent farmakologiska effekten som orsakar det statistiska sambandet mellan social utsatthet och cannabis:

“

Cross-sectional studies have revealed significant associations between cannabis use and a range of measures of educational performance including lower grade point average, less satisfaction with school, negative attitudes to school, increased rates of school absenteeism and poor school performance. However, results of cross-sectional studies cannot be used to determine whether cannabis use causes poor educational performance, poor educational performance is a cause of cannabis use or whether both outcomes are a reflection of common risk factors. Nonetheless, a number of prospective longitudinal studies have indicated that early cannabis use may significantly increase risks of subsequent poor school performance and, in particular, early school leaving. This association has remained after control for a wide range of prospectively assessed covariates. Possible mechanisms underlying an association between early cannabis use and educational attainment include the possibility that cannabis use induces an ‘amotivational syndrome’ or that cannabis use causes cognitive impairment. However, there appears to be relatively little empirical support for these hypotheses. It is proposed that the link between early cannabis use and educational attainment arises because of the social context within which cannabis is used. In particular, early cannabis use appears to be associated with the adoption of an anti-conventional lifestyle characterized by affiliations with delinquent and substance using peers, and the precocious adoption of adult roles including early school leaving, leaving the parental home and early parenthood. — Lynskey (2000)

”

Samma forskare utvecklar resonemanget i en artikel från 2001. Författarna menar även att cannabis ofta brukas i sociala sammanhang, och sällan leder till sociala skador:

“

The effects of cannabis depend upon the dose received, the mode of administration, the user’s prior experience with cannabis, any concurrent drug use, and the ‘set and setting’—the user’s expectations, attitudes towards the effects of cannabis, their mood state, and the social setting in which it is used. The main reason why most young people use cannabis is to experience a ‘high’: mild euphoria, relaxation and perceptual alterations, including time distortion, and the intensification of ordinary experiences, such as eating, watching films, listening to music, and engaging in sex. When used in a social setting, the ‘high’may be accompanied by infectious laughter, talkativeness, and increased sociability. ... Some users report unpleasant experiences after using cannabis. These include anxiety, panic, a fear of going mad, and depression. These are often reported by users who are unfamiliar with the effects of cannabis, and by some patients given THC for therapeutic reasons. More experienced users may report these effects after swallowing cannabis because its effects may be more pronounced and of longer duration than they usually experience after smoking. These effects can be prevented by preparation of users about the effects they may experience and they can be managed by reassurance and support. Psychotic symptoms, such as delusions and hallucinations, are very rare experiences that may occur at very high doses of THC, and perhaps in susceptible individuals at lower doses. — Hall (2001)

”

Sambanden kan som sagt enligt författarna ha andra orsaker än att cannabis leder till sociala problem, t.ex. att bruket kan vara en symptom på utanförskap:

“

Cross-sectional and prospective research indicates that young people who use cannabis are at increased risk of adverse psychosocial outcomes including criminal behaviour, poor mental health, impaired educational achievement and reduced life opportunities. The longitudinal studies suggest that a large part of these associations arise because the factors that predispose young people to use cannabis overlap with the factors that predict these outcomes. In ordinary language, the young people who are most likely to use cannabis in early adolescence are the same young people who were at greatest risk of using other drugs, engaging in delinquency, having poorer mental health, attempting suicide, and doing poorly at school before they began to use cannabis. However, not all of the relationships between cannabis use and these poorer social outcomes can be wholly explained this way. There is evidence that early cannabis use further impairs the school performance of adolescents whose performance was poor before they began to use cannabis. It may also predict involvement in criminal behaviour after controlling for a history of conduct disorder, perhaps by exacerbating pre-existing anti-social behaviour. It may possibly increase the risk of suicide but this remains to be clarified by better designed studies. Plausible mechanisms that may explain these associations have been suggested by Fergusson and Horwood (25), namely, that adolescents who are socially disadvantaged and have conduct problems as children are more likely to become early cannabis users, and early cannabis use increases the chances of an unconventional lifestyle. The latter occurs as a result of affiliating with delinquent and substance using peers and disengaging from conventional social roles such as completing education and obtaining a job. The acute effects of cannabis intoxication may also play a role by encouraging impulsive behaviour and impairing perceptions of risk among the minority of students who are daily cannabis users. — Hall (2001)

”

Kanadensiska senatens rapport om cannabis från 2002 för ett liknande resonemang:

“

According to some studies, chronic cannabis use could have consequences for social and family adjustment. Thus chronic users would have more difficulty keeping a job, would be unemployed more often and would have more interpersonal adjustment problems. However, most of these studies suffer from methodological problems and interpretation difficulties. Most studies involve samples of people who, by and large, come from underprivileged socio-economic backgrounds. Above all, beyond the statistical association, it is difficult to determine to what extent other factors play a preponderant role, of which cannabis is itself a symptom and not a cause. — Canadian Senate Special Committee on Illegal Drugs (2002)

”

Forskare från Schweiz publicerade 2007 en studie som undersökte hur cannabis påverkade ungdomar mellan 16 till 20 år. 5263 personer delades upp i grupper med endast cannabisrökare (455 st), cannabis och tobaksrökare (1703 st) och ickerökare (3105 st).

Jämfört med gruppen som brukade både tobak och cannabisrökare, så hade gruppen som enbart rökte cannabis högre sannolikhet att b.l.a. vara män, syssla med någon sport, bo med båda föräldrarna, studera, ha bättre betyg. Samma grupp hade lägre sannolikhet att ha varit alkoholberusade, ha börjat använda cannabis innan 15 års ålder samt använt cannabis mer än två gånger under den senaste månaden. Jämfört med ickerökare så hade gruppen som enbart rökte cannabis högre sannolikhet att vara män, ha bra relationer med vänner, att vara sensationssökande och utövare av någon sport. Samtidigt hade denna grupp generellt sätt sämre relation med sina föräldrar. Gruppen som enbart rökte cannabis var inte mer deprimerade än ickerökare.

“

Interestingly, our results do not confirm our hypothesis of better overall functioning among abstainers. In fact, what our research indicates is that the main difference between COG (cannabis-only group) youth and abstainers is that the former are more socially driven: they are significantly more likely to practice sports, and they have a better relationship with their peers. Moreover, even though they are more likely to skip class, they have the same level of good grades; and although they have a worse relationship with their parents, they are not more likely to be depressed. Nevertheless, our results seem to indicate that, although typical of the adolescence process, having good support from friends together with a less solid relationship with parents is a risk factor for occasional cannabis use. ... Tucker et al concluded that abstainers (defined as never having used cannabis or other illegal drugs) were less socially engaged and had a stronger orientation toward school. Zambon et al38 found that having difficult relationships with peers was associated with lower physical activity. Nevertheless, it seems that substance use (at least tobacco, alcohol, and cannabis) is largely used by adolescents for socializing purposes. This fact could explain the difference between COG youth and abstainers regarding peer relationships. Zambon et al also found that having a good relationship with a best friend was related to increased use of cannabis, alcohol, and tobacco. Similarly, Hoel et al reported that although abstainers are successful in many social arenas, they socialize less frequently with friends than youth who drink, while a Finnish study indicated that moderate use of alcohol among adolescents was associated with a positive self-image in social relationships. Another study, performed in New Zealand, also indicated an association between a high level of connectedness to friends and an increased level of smoking and use of cannabis in the previous month. In addition, and contrary to previous research, our study does not confirm the negative effect of cannabis on academic performance among COG youth. In our case, they are more likely to be high school students and they report similar grades as abstainers, even though they skip class more often. However, compared with abstainers, COG adolescents are more likely to have been drunk or to have used illegal drugs in the previous month. Although this finding might be part of the exploratory behavior this specific group seems to have, there is research11 indicating that compared with nonusers, cannabis users have more frequent access to other drugs, such as 3,4-methylenedioxymethamphetamine (Ecstasy). On the other hand, they have a worse relationship with their parents than abstainers, in line with a previous publication. Because their school results are not worse, it could be hypothesized that the worse relationship they have with their parents is more likely due to their drug consumption. — Suris (2007)

”

Slutsatsen man kan dra av studien är att det finns orsakssamband som inte är helt tydliga gällande cannabis påstådda förmåga att försämra användarens sociala förmågor. Tar man bort tobaksrökarna så kanske sambandet rentav försvinner helt. Annan forskning har också visat att tobaksrökare i högre grad än ickerökare tillhör lägre samhällsklasser och lever ett mer utsatt liv. Många cannabisrökare röker tobak och tobaken är i vissa fall även en "inkörsport" till cannabis, vilket skulle ge en högre andel av "utsatta personer" i den cannabisrökande populationen. En tes som uppkommer av ovanstående studier är att såväl tobak- och cannabisbruk är en reaktion på en dålig social förmåga eller situation, istället för att vara orsaken för densamme.

Se även:

Fox News 2007-11-05: Swiss Study Finds Marijuana Use Alone May Benefit Some Teens, U.S. Doctor Disagrees

NORML: Teen Pot Use Not Associated With Psychosocial Problems, Study Says

En studie från Kanada som genomfördes 2008 visar att rekreationella cannavisanvändare kan kontrollera sitt bruk, och upplever inte i speciellt hög grad de negativa effekterna som mången gång förs fram av förbudsförespråkarna:

“

The findings support the “rational choice” view of drug use. Using interviews to gain insight into the subjective experiences of the participants, this research corroborated the results of previous studies that found that most adult marijuana users regulate use to their recreational time and do not use compulsively. Rather, their use is purposively intended to enhance their leisure activities and manage the challenges and demands of living in contemporary modern society. Generally, participants reported using marijuana because it enhanced relaxation and concentration making a broad range of leisure activities more enjoyable and pleasurable. That most participants made rational decisions to enhance recreation through moderate use, and reported no dependency or addiction problems, is probably related to their middle class status: they are well educated, gainfully employed, can afford to be engaged in a host of hobbies and interests, and as one partcipant put it “have more important things to do than just sit around stoned all day.” In other words, there was nothing in their immediate social environment to suggest that they were using marijuana as a way of escaping or retreating from any significant social or psychological ills. Although middle-class users may develop dependency problems, generally, “heavy users” tend to be poor and socially marginalized, using drugs regularly as a means of regular escape, and consequently running a greater risk of developing serious drug problems (Peele and Brodsky, 1991; Zimmer and Morgan, 1997). ... For the participants in this study, marijuana enhanced relaxation by allowing them to disengage from their daily stresses and worries and “tune or zone out” while watching television or movies and listening to music. In addition, some participants reported that marijuana allowed them to reflect on their daily stresses and worries and provided them with alternative, often less antagonistic perspectives. Moreover, marijuana was viewed, like alcohol, as a social lubricant, useful for reducing anxieties in social situations and making people more open and friendly. Some participants also used marijuana because, in addition to relaxing them, or perhaps as a consequence of the relaxation, it also enhanced their ability to concentrate. Marijuana reduced their inhibitions and insecurities, heightened or intensified their level of awareness, and allowed them to “tune in” or “zone in” to the activity or experience. As a result, some participants reported that marijuana enhanced watching movies, listening to music, art, literature and philosophy because it facilitated a deeper or more intense appreciation of them. Similarly, some participants found that daily chores, such as gardening and housework were more enjoyable because attention could be focused on things other than the mundane nature of the task. ... Moreover, as we elaborate elsewhere, these users are able to incorporate their marijuana use into their daily routines successfully without significant negative conse-quence because they establish and follow an informal set of rules dictating the responsible and irresponsible use of marijuana ... These recreational marijuana users do not consider their marijuana use as a compulsive behavior resulting from some form of pathology such as boredom, alienation, or depression, as is often asserted by those who support the current drug laws. Rather, the participants in this study used marijuana to enhance relaxation and/or concentration and to make various recreational activities more pleasurable. They are no more escaping reality through their use of marijuana than those people who are engrossed by novels, enthralled by television and movies, mesmerized by religious prayer and devotion, captivated by playing online role-playing games, thrilled by roller-coasters and theme-park rides, or engaged in any other mind- and mood-altering behavior. — Osborne (2008)

”

En studie från 2015 undersökte om personer med depressioner upplevde lägre livskvalitet (Quality of Life, QoL) om de brukade cannabis. Kvinnliga regulära brukare upplevde lägre livskvalitet, men man kunde inte så någon signifikant skillnad bland sporadiska brukare. Inga samband kunde ses bland män.

2016 publicerade forskare som analyserat intervjuer med 35000 vuxna amerikaner en artikel där de anger att det inte fanns någon ökad risk för cannabisbrukare att drabbas av depressioner (mood disorder) eller ångest.

En Långtidsstudie från 2018 visar att uppförandeproblem såsom skolk, snatteri och andra småbrott föregår cannabisdebuten, det vill säga att cannabis inte orsakar dåligt uppförande så som påståtts från förbudsförespråkare i årtionden eftersom det funnits ett statistiskt samband. Men nu vet man att det snarare är tvärtom, att dåligt uppförande leder till cannabis.

Amotivationssyndrom

Jan Ramström definierar här amotivationssyndromet, ett begrepp som användes flitigt i tidig anticannabispropaganda:

“

Amotivationssyndrom är ett sedan länge använt begrepp, som på ett slående sätt fångar den mentala framtoningen hos många kroniska cannabismissbrukare. Syndromet har av många kliniskt verksamma och vissa forskare betecknats som ett specifikt, om än komplext, sjukdomstillstånd som framkallas av cannabis. Vissa har menat att framtoningen bäst stämmer in med ett depressivt syndrom, och andra har påpekat likheterna med speciellt de schizofrena symtom som kallas negativa. Både depressiva inslag och psykossymtom överensstämmer med vad vi vet om THC:s verkningsmekanismer, men syndromets kärnsymtom är framför all uttryck för kronisk cannabisberusning. Inte minst den kontinuerliga påverkan på kognitiva funktioner resulterar i ett mentalt tillstånd som karakteriseras av mer eller mindre uttalad ”apati, förlust av effektivitet, minskad kapacitet att utföra komplexa, långsiktiga planer, utstå frustration, klara längre tids koncentration, följa rutiner eller framgångsrikt hantera nya förutsättningar”. — Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana (2009)

”

I Haschboken som gavs ut av folkhälsoinstitutet 1994, står det att amotivationsymdrom är:

“

...ett tillstånd av avtrubbning och likgiltighet. Haschrökaren lever då i sin egen värld och verkar helt enkelt vara dum. Han har svårt att uttrycka sig och tala med andra, verkar inte riktigt förstå vad som sägs och nästan ingenting fastnar i minnet. — Haschboken (1994)

”

De flesta forskare som i modern tid studerat amotivation har inte funnit bevis för dess existens, eller att amotivation är en effekt av cannabisanvändning. Den kanadensiska senatens rapport sammanfattar:

“

Some studies suggest the presence of an amotivational syndrome in chronic cannabis users, a syndrome that could affect the performance of young people at school and employees in a professional environment in particular. In its 1997 report, the WHO pointed out that our knowledge has not advanced since its previous report in 1981: the amotivational syndrome has still not been clearly defined, its effects have still not been clearly distinguished from the effects of intoxication itself, and the data available comes from clinical case reports with no control group. In order to evaluate the impact of cannabis on motivation, Canadian researchers developed a study where subjects received cannabis in exchange for work performed. Even though it is not recent, the study is no less interesting. They observed that subjects worked less efficiently immediately after using cannabis. However, their level of productivity then increased rapidly and exceeded levels achieved during periods of abstinence. Although working fewer hours, the subjects using cannabis were not less productive because they worked harder. Furthermore, over the course of the period of heaviest use, the subjects organized a strike and successfully negotiated a “salary” increase, after which they worked even harder. Studies do not enable us to establish if motivational problems, when observed, preceded or followed cannabis use, or if other emotional or psychosocial factors played a greater role, or were even determining factors in the chronic use or abuse of cannabis in young people in particular. These conclusions are shared by the collective expertise of INSERM and by the authors of the report submitted to the International Scientific Conference on Cannabis in March 2002. — Canadian Senate Special Committee on Illegal Drugs (2002)

”

Tidiga studier har visat att cannabisanvändare är mycket villiga att arbeta, och cannabis brukas av arbetare med fysiskt krävande jobb för att uthärda fysiskt arbete bättre. Detta kan t.o.m. varit en av anledningarna till förbudet mot cannabis i USA på 1930-talet, då cannabisrökande mexikaner med sitt drogval hade en konkurrensfördel gentemot sina spritdrickande vita arbetskamrater. Det skapade politiska påtryckningar för ett förbud, grundat i rasism .

Bland arbetarklassen i Jamaica anser man att cannabis ger energi och motivation, snarare än apati och oförmåga att arbeta:

“

As reflected in their verbal responses, the belief and attitudes of lower class users about ganja and work are not at all ambiguous. Ganja is universally perceived as an energizer, a motive power -never as an enervator that leads to apathy and immobility. In Jamaica, ganja, at least on the ideational level, permits its users to face, start and carry out the most difficult and distasteful manual labor. — Comitas (1976)

”

Samma forskningsartikel anger att sockerrörsarbetarna i Jamaica som rökte cannabis visade samma arbetsprestation som ickerökare.

En möjlig förklaring till att cannabisinducerad amotivation över huvudtaget påstods existera, kan vara att man sökte en förklaring till hippievågen på 1970-talet, då många ungdomar följde Timothy Learys budskap och gjorde en "drop out" från samhället. Man hoppade av skolan eller jobbet och flyttade ut från staden och bildade små kollektiv på landet, odlade sin egen mat osv. Jämför med det svenska fenomenet "gröna vågen". Förbudsförespråkarna på den tiden antog att beteendet hade en farmakologisk orsak, och gav den onda helvetesdrogen cannabis skulden för detta förödande, anti-materialistiska, revolutionära beteendet.

Författaren William A. McKim teoretiserar kring detta i en tidig utgåva av den kända boken "Drugs and Behavior":

“

There is no doubt that many young individuals have changed from clean, aggressive, upwardly mobile achievers into the sort of person just described at about the same time as they started smoking marijuana. What is not clear, however, is a causal relationship between the loss of middle class motivations and cannabis. Which comes first, the marijuana or the loss of motivations? This is not easy to answer. In fact, there may be no clearcut answer. To begin with, all we know about the amotivational syndrome is a result of a few case histories. These data cannot answer questions about: a) how common the syndrome is; b) whether the marijuana actually caused the change in behavior; or c) if the change is caused by marijuana, if it is best described as a change in all motivations, specific motivations, or something other than motivation, like ability or personality. It does not appear as though the amotivational syndrome is all that common among marijuana smokers. In one survey a sample of almost 2000 college students was studied. There was no difference in grade point average and achievement between marijuana users and nonusers, but the users had more difficulty deciding on career goals, and a smaller number were seeking advanced professional degrees. On the other hand, other studies have shown lower school averages and higher dropout rates among users than nonusers. In any case these differences are not great. If there is such a thing as amotivational syndrome, its affects appear to be restricted to a few individuals, probably the small percentage who become heavy users. ... Since most reports of the amotivational syndrome originated in the sixties in North America, what they seem to describe is a tendency for college students to 'drop out' and assume a lifestyle that rejects traditional achievement motivations of their parents' generation. In an effort to understand this rejection it was very easy to believe that it was pharmacological and to dismiss it as 'amotivational syndrome.' — Drugs and Behavior (1991)

”

En amerikansk studie från 2006 med 487 deltagare visade inte någon signifikant skillnad mellan cannabisrökare som rökte varje dag och ickerökares motivation. Den lilla skillnaden i välmående som kunde påvisas kunde härledas till medicinska patienter som lider av sjukdom:

“

In this study, participants who used cannabis seven days a week demonstrated no difference from non-cannabis users on indices of motivation. These findings refute hypothesized associations between heavy cannabis use and low motivation. ... These findings suggest that chronic cannabis users need not develop motivation problems, but they report statistically significant, though small, decreases in subjective wellbeing. Post-hoc tests find that some portion of the differences in subjective wellbeing arose from medical users, whose illnesses may contribute to low subjective wellbeing more than their cannabis use. — Barnwell (2006)

”

Studiens författare går till och med så långt att de varnar för att myten om amotivation som sprids genom propagandan skulle kunna ha motsatt syfte; att cannabismissbrukare förminskar de negativa effekterna av cannabis då motivationen fortfarande är opåverkad, vilket kan resultera i en misstro till annan information angående skadeverkningarna.

Man kan även notera att urvalsgrupperna bestod i princip uteslutande av kaukasisk och asiatisk välutbildad medelklass. Det minskar påverkan från den socialt utsatta gruppen som tagits upp i detta kapitlet som exempel varför tidigare statistik har gett snedvridna resultat.

Fler studier om amotivationssyndromet som även inkluderar bra historiska genomgångar:

Cannabis amotivational syndrome and personality trait absorption: A review and reconceptualization (Nelson)

Lifetime Prevalence of "Amotivational Syndrome", Among Users and Non-Users of Hashish (Duncan, 1987)

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

Snabbnavigering   |-- Svensk förbudspolitik   |------ Den svenska förbudspolitikens historia   |------ Granskning av partiernas narkotikapolitik   |------ Antidrogorganisationer   |------ Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare   |------ Tongivande svenska förbudsförespråkare   |-- Internationell förbudspolitik   |-- Amerikansk förbudspolitik   |-- Konsekvenser av dagens narkotikapolitik   |-- Medias roll i propagandan   |-- Exempel på överambitiös propaganda   |-- Blandade citat   |-- Rätten till medicinskt bruk   |------ Medicinska användningsområden för Cannabis   |------ Medicinska användningsområden för psykedeliska droger   |-- Rätten till rekreationellt bruk   |-- Definitioner av en reglerad narkotikapolitik   |-- Positiva konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken   |-- Rapporter som föreslår en reglerad narkotikapolitik   |-- Genomgång av länder med en reglerad narkotikapolitik   |-- Alkoholjämförelsen   |-- Cannabis farlighet och förklaringar/motargument   |------ Cannabis och beroende   |------ Cannabis och schizofreni/psykoser   |------ Cannabis och dödsfall   |------ Cannabis och hjärnskador   |------ Cannabis och kognitiva nedsättningar   |------ Cannabis och sociala skador   |------ Cannabis och lungcancer   |------ Cannabismetaboliternas psykoaktivitet   |------ Är cannabisanvändare farliga i trafiken?   |------ Är cannabis en inkörsport till andra droger?   |------ Cannabis påstådda potensökning   |------ Cannabis och fortplantning   |-- Dåliga argument mot cannabis   |-- Argument mot psykedeliska droger   |-- Retoriktips för legaliseringsdebattören   |-- Organisationsmodeller tal och presentationer