Alkoholjämförelsen

Alkoholjämförelsens funktion i debatten

Är cannabis farligare än alkohol, eller är alkohol farligare än cannabis? Kan man jämföra olika drogers skadeverkningar med varandra? Vilken drog är farligast?

Jämförelsen mellan cannabis och alkohol dyker ganska ofta upp i debatten. Legaliseringsförespråkare vill visa den hycklande politiken vi har med uppdelningen i lagliga och olagliga droger, där det inte är skadebilden som avgör huruvida en substans är laglig, utan andra diffusa saker som kultur och historia. Förbudsförespråkarna använder också alkoholjämförelsen, men med argumentet att vi inte behöver en drog till med allvarliga skadeverkningar i samhället. Det är illa nog med alkohol. Vi kommer ta upp detta och mycket mera...

När en legaliseringsförespråkare använder alkoholjämförelsen så det viktigt att man förutom skadeeffekten även förklarar att med dagens alkoholpolitik så har man en form av kontroll över drogen. Man säljer den bara i butiker som har ålderskrav för köparen, endast speciella butiker (systembolaget) säljer de starkare varorna. Vi har myndigheter som ser till att endast godkända näringsidkare får servera alkohol och reglerar hur det får ske. Alkoholen undersöks kemiskt, bryggeriers hygienrutiner kontrolleras. Ingen serveras finkel eller metanol på krogen eftersom kvalitetssäkringen efterlevs. Alkohol kan beskattas för att bekosta alla kontroller eller utgifter droger kostar samhället. Får en person ett alkoholproblem så är stigmatiseringen lägre än för förbjudna droger, det är lättare att söka hjälp utan att bli sedd som kriminell. Undersökningar som utförs på skolor påvisar även mer sanningsenliga konsumtionsmönster, vilket underlättar kartläggningen av eventuellt missbruk och bättre riktning av insatser där det behövs.

Dessa sakerna existerar inte alls idag när ett förbud råder och den svarta marknaden sköter försäljningen av narkotika. Vinsten göder kriminella organisationer och skapar parallella samhällen i förorterna, istället för att ha gått in i statskassan genom skatter och genererat lagliga försäljarjobb i systembolag eller apoteksliknande butiker. Ställ frågan hur det skulle varit om alkohol hade hanterats på samma sätt som narkotika på svarta marknaden. Nämn det historiska exemplet med gangstrarnas framväxt (Al Capone m.fl) i USA under förbudstiden. Det är samma misstag och efterföljande resultat som vi idag ser med narkotikan.

I debatten används tyvärr ofta alkoholjämförelsen av legaliseringsförespråkare som ett sista desperat argument då motparten för fram riskerna med cannabis. Det används för att förminska problemen med cannabis. Debattören säger: "Men alkohol då? Den drogen är mycket farligare och den är laglig!" och drar några exempel kring skadeverkningar, men missar att utveckla varför det spelar en stor roll för hela förbudets grundstomme; förbudet är en bidragande orsak till att cannabis kan vara skadligt för individer och samhället. Används alkoholjämförelsen på fel sätt så förs debatten bort från den viktiga poängen med konsekvenserna av förbudet och kommer istället handla om generella drogskador fram och tillbaka.

Frihetsargumentet är också närvarande i jämförelsen av cannabis och alkohol. Människor är tvingade av samhället att välja de skadligaste drogerna när de vill berusa sig lagligt. Förbudet hindrar alternativa droger med färre bieffekter att säljas eller användas. Intelligenta människor kan jämföra och förstå risker och konsekvenser med olika rekreationella berusningsmedel, men förvägras möjligheten att därifrån kunna välja vilken drog de vill använda. Det är alkohol eller tobak som erbjuds, välj något annat och du riskerar fängelsestraff.

Argument från förbudsförespråkare

Vanliga argument och motargument

Förbudsförespråkarna har några vanliga argument när alkoholjämförelsen kommer upp i debatten:

"Man kan inte jämföra cannabis och alkohol, det är som att jämföra äpplen och päron"

Det är självklart att man kan jämföra skadorna av två droger med varandra. Drogerna må ha olika effekter och har skadebilder, men den totala skadan på individen och samhället är fullt möjliga att beräkna, och kan då jämföras med varandra. Många forskare har gjort det redan (se längre ner). Men när slutsatserna inte gynnar förbudsförespråkarnas argument så blir det givetvis omöjligt att acceptera jämförelsen...

"Alkoholskadorna är tydligare för att fler dricker alkohol än röker"

En ganska dålig bortförklaring då alkoholens skador på individen utan tvekan är allvarligare än för cannabis (se längre ner). Om det antalmässigt hade varit lika många som använde cannabis hade fortfarande alkoholskadorna varit dominerande (se forskning längre ner), det är inte ens säkert att man hade nått jämvikt om förhållandena var totalt motsatta, dvs. med en dominerande cannabisprevalens. Man behöver inte ens skapa samma juridiska förutsättningarna för drogerna för att se detta tydligt.

"Skadorna av cannabis är värre"

Här kan exempelvis argumentet att alkohol inte löser sig i fett, vilket THC gör, och liknande argument dyka upp som inte har någon större påverkan i en riskbedömningen. I fallet med THC är de fettlösliga metaboliterna inaktiva. Alkohol har en akut toxicitet samt en bakfylla som inte existerar hos cannabis. Även följdsjukdomarna är allvarligare, alkohol orsakar 200 sjukdomar[1] och är den näst vanligaste cancerorsaken[2]. Bevisen för skador orsakade av cannabis är tvärtom oftast diffusa då olika studier visar motstridiga resultat. Att hävda något annat än att alkoholskadorna är värre är därför inte vetenskapligt hållbart. Det vet de flesta seriösa debattörer om, därför undviks argumentet oftast, men det finns en och annan extremist som tycker att det är ok att ljuga för det ädla ändamålet att hålla ungdomar borta från knark, eller som automatiskt reagerar genom att vara mot allt som motståndaren säger trots att de målar in sig i ett hörn. Båda drogerna har följt människan i så lång tid att man har kunnat se båda drogernas effekter och bieffekter tillräckligt mycket för att kunna slå fast detta. Det har varit ett välkänt faktum långt innan förbuden kom. Vissa religioner förbjuder exempelvis alkohol men inte cannabis.

Den retoriskt smarta förbudsförespråkaren kommer istället att hålla med om att alkohol är farligare:

"Ok, alkohol är skadligare. Alkohol är så skadligt att om det uppfanns idag så skulle det förbjudas omedelbart."

Det här är helt sant. Med dagens lagar kring uppkomsten av nya droger så skulle alkohol inte bara förbjudits omedelbart när drogen kom ut på marknaden och skadebilden blivit uppenbar, polisen och tullen skulle i enlighet med förstörandelagen kunna beslagta och förstöra alkoholen omedelbart när den påträffas för att den ger euforiserande effekter. Man skulle inte ens behöva ha bevis för några skadeeffekter. Så fungerar narkotikapolitiken idag.

Åsikten att alla droger skall förbjudas är självklar för förbudsförespråkare som är totala motståndare till att människor skall kunna slappna av, känna njutning eller utforska annorlunda sinnestillstånd, även om det sker under kontrollerade former av välinformerade brukare. Det är en svaghet som kan attackeras genom att man tar upp rätten till personlig frihet och att livet skulle bli ganska grått och trist om man inte får släppa loss och festa någon gång ibland. Det argumentet tilltalar den stora massan som dricker alkohol. Dessutom är det ett utmärkt tillfälle att hålla med, samtidigt som man förklarar varför alkohol inte kan förbjudas idag; att konsekvenserna av ett eventuellt alkoholförbud blir jämförbart med nutidens cannabisförbud. Man skapar en svart marknad som drivs av kriminella som kommer ta till vapen för att få kontroll över en marknad, osv.

Argumentet att alkohol är jätteskadligt är populärt och i grund och botten grundat i ett verkligt folkhälsoproblem. Många förbudsförespråkare jobbar med alkoholproblematiken och har därmed insikt i skadebilden. Argumentet att alkohol är farligt används ofta tillsammans med ett annat argument:

"Vi har väldigt mycket problem med alkohol och vi vill inte ha mer problem, vilket vi får om vi introducerar en skadlig drog till"

Det kan uppfattas som ett bra argument. Det är logiskt för den som anser att skadorna är likvärdiga eller värre och att fler droger bara gör att fler får problem, att problemen adderas på varandra. Om förbudsförespråkaren nyss konstaterat att alkohol är farligare och använder det i argumentationen så kan man som fråga om det kan finnas fler scenarion än enbart adderingen av problem? Det finns nämligen inget vetenskapligt stöd för att så är fallet. Människor som idag berusar sig på veckobasis skulle exempelvis inte nödvändigtvis fortsätta använda den skadliga drogen alkohol om det fanns andra lagliga alternativ som var mindre skadliga. Vi kallar detta för substitutionseffekten. Många som röker cannabis idag har redan minskat eller helt slutat dricka alkohol för att alkohol har fler bieffekter. Ju högre alkoholkonsumtionen är desto tydligare blir skillnaden. Att dagligen röka cannabis är rena hälsokuren jämfört med att dricka sig berusad på alkohol varje dag. Att den farligare drogen är den lagliga ger en stor påverkan på samhället och det är inte bara en marginell skillnad i farlighet som forskningen påvisar. Det finns goda skäl att anta att samhällets utgifter skulle sänkas om folk byter drog, allra främst för polisen och sjukvården vars verksamheter hela tiden brottas med alkoholens omfattande och destruktiva effekter. Läs vidare om forskningen kring substitutionseffekten i kapitlet Är cannabis en inkörsport till andra droger

Man kan även ifrågasätta arguments bäring när det gäller introduktionen av en "ny" drog. Cannabis kunde anses vara ny under 1960-talet, men idag måste den ändå anses vara en etablerad drog som i stor grad redan når sin målgrupp, några procent av befolkningen som använder cannabis några gånger i månaden eller oftare. Erfarenheten av en mindre restriktiv drogpolitik i andra länder (exempelvis Portugal) har inte resulterat i en explosionsartad konsumtionsökning. Effekten är marginell vilket beror på att de flesta som vill röka redan gör det.

En motfråga som brukar ge bra resultat när rädslan för att alla skulle bli narkotikaanvändare om man släpper på förbudet är att spela på extremerna: "Om heroin skulle vara lagligt idag, skulle du då använda det?". Svaret blir garanterat nej. "Beror det på att du vet att heroin är farligt eller att det är olagligt?". Svaret bör vara att det är farligt, vilket gör att den legala statusen inte spelar roll. Och i de fallen någon vill köpa legalt heroin så är det betydligt bättre om det är legalt kvalitetskontrollerat heroin än uppblandat gatuheroin.

"Alkohol tillhör vår kultur, det gör inte cannabis"

Vems kultur pratar vi om nu? Vi har väldigt många invandrare i Sverige vars kulturella historia involverar cannabis och även hundratusentals helsvenskar som anser att deras egen kultur innefattar sporadiskt användande av cannabis. Är det bara den traditionella svenska kulturen som skall vara laglig? I så fall bör man väl ha med i beräkningen att hampa odlats i Norden sedan vikingatiden[3] och cannabisberedningar var en universalmedicin från 1800-talet och långt in på 1900-talet?[4] Ponera att cannabis var ett helt nytt fenomen, vore det då omöjligt för kulturen att utvecklas genom att ta in influenser från andra kulturer? Nej, det argumentet är en filosofisk återvändsgränd och används därför inte av smarta förbudsretoriker. Argumentet förekommer dock ibland i debatter med "vanligt folk".

Pelle Olsson

Diskussionen huruvida alkohol är farligare än cannabis dyker ständigt upp i den drogpolitiska debatten. Bland cannabisförespråkarna är det ofta självklart att alkohol är en mer skadlig drog. Som bevis nämner de gärna de många alkoholrelaterade dödsfallen, trafikolyckorna och våld i samband med berusning. Det ärliga motargumentet är att man inte kan jämföra två så olika droger. Att alkoholens nackdelar märks mer på gator och i statistiken beror på att den är mycket vanligare.

När det gäller unga människor kan man emellertid ge ett säkrare svar. En jämförelse i vårdstatistiken för personer under 20 eller 25 år i olika delar av världen visar klart att cannabis är betydligt skadligare. Det är i den åldern som cannabis konsumeras mest, fast aldrig lika mycket som alkohol. Även om inte antal personer som söker vård för sina alkohol- eller drogproblem är någon säker indikator på skadeverkningar av respektive drog är det ändå bestickande att antalet personer som vill ha hjälp med sitt cannabismissbruk är många fler än alkoholmissbrukarna.
— Pelle Olsson[5]

Pelle menar att beviset på att cannabis är skadligare kan utläsas av att fler unga söker hjälp på drogmottagningarna för cannabis än alkohol. Därtill redovisas flera källor från västvärlden som visar en högre andel cannabismissbrukare hos drogmottagningarna än alkoholmissbrukare.

Vad kan vara anledningen till att statistiken visar detta? Kan det måhända ha att göra med att cannabis är förbjudet? Stigmatiseringen av cannabisrökning pressar unga att söka hjälp för allt från sporadiskt bruk till missbruk. Två vanliga exempel på denna press är när föräldrarna hittat en haschpipa i sonens fickor eller när skolan genomfört drogtester. Det skapar ofta en hysterisk stämning och skräckpropagandan haglar. Den påkomna kan få valet att gå till drogmottagning eller ta ett straff som innebär allt från utegångsförbud, indragna pengar, nöjen, m.m... Valet blir enkelt. I vissa länder har även samtalen/behandlingen blivit ett alternativ till att få böter.

Frågan är om reaktionen skulle vara likvärdig om ett barn skulle bli påkommen med alkoholbruk. Skulle samma "nolltolerans" som visas gentemot cannabis visas emot alkohol? Möjligen hos nykterister, men den normala reaktionen från föräldrar och skolan om en elev mellan 15-19 år skulle misstänkas ha använt alkohol sporadiskt är inte att skicka personen till samtal på en drogmottagning. Nästan alla ungdomar alkoholdebuterar i den åldern, att dricka någon gång ibland ses inte som ett problem. Det måste nästan ha gått över gränsen för vad samhället anser är ett alkoholmissbruk innan samma krav ställs. Den gränsdragningen sker dock inte när det gäller cannabis, eftersom det bara finns två lägen, "missbruk" eller "har aldrig använt cannabis". Det råder ett totalt tabu som inkluderar alla former av experimenterande eller enstaka erfarenheter.

Som Olsson nämner behöver inte det faktum att fler cannabisbrukare besöker mottagningar betyda att cannabis är farligare - fler söker vård för problem med halsmandlar än för leukemi, det betyder inte att den förstnämnda åkomman är farligare än den andra.

I vissa länder finns det speciella orsaker till en hög procentandel:

Frankrike och Ungern, två länder som rapporterar en hög andel cannabisklienter. Frankrike har ett system med rådgivningscentrum inriktade på unga droganvändare, medan cannabisbrottslingar i Ungern erbjuds missbruksbehandling som ett alternativ till straff, vilket kan pressa upp siffrorna.

...

I Frankrike har man t.ex. inrättat över 300 rådgivningscentrum för ungdomar för att i första hand ta hand om behoven för unga användare med cannabisproblem. I Tyskland har 161 rådgivningscentrum, förutom flera särskilda cannabisprogram, infört programmet ”Realize it”, som kräver att klienterna ställer upp mål för att kontrollera förbrukningen och som är inriktat på olika individuella och miljömässiga faktorer i samband med klienternas cannabisanvändning. Ingripandet görs under fem sessioner under en period av tio veckor till upp till 1 400 cannabisanvändare per år. I Ungern deltar den största andelen (80 procent) av cannabisklienterna i preventiva, rådgivande program. Dessa tjänster erbjuds av ackrediterade organisationer.
— Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN / EMCDDA)[6]

Pelle borde känna till detta då det står i samma dokument som han anger som källa till att 74% av klienterna i åldrarna 15–19 år som påbörjar behandling i öppenvården för första gången anger cannabis som primärdrog. Men det är förmodligen inte intressant att redovisa när det minskar styrkan i argumentet. Samma sak gällande att en tredjedel bör ses som lågfrekventa brukare:

Totalt är 49 procent av de primära cannabisklienterna dagliga användare, ca 18 procent använder drogen 2–6 gånger per vecka, 12 procent använder cannabis högst en gång per vecka och 22 procent är tillfälliga användare, varav några har använt den under månaden innan behandlingen påbörjades. Dessa procentuella andelar är olika i olika länder.
— Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN / EMCDDA)[6]

Det borde även framgå ganska tydligt att det inte handlar om tydliga missbruksproblem när andelen som söker vård för cannabis har ökat till 86% när gällande statistiken för personer som är yngre än 15 år. Ju yngre man är, desto mer tabu och moralpanik från föräldrarnas håll. 15 år och yngre är dessutom en ålder där även de flesta narkotikaliberala skulle avråda från sporadiskt bruk.

Det man kan fastslå är att få ungdomar i den åldern har hunnit debutera med tyngre droger. Få söker exempelvis hjälp för heroin. Betyder det, med Olssons retorik, att heroin inte orsakar större problem än cannabis? Nej, knappast. Cannabis är den mest tillgängliga illegala drogen och där ligger förklaringen. Enligt många ungdomar är det t.o.m. lika lätt att få tag på cannabis som alkohol[7][8].


Pelle Olsson avslutar med en sammanfattning:

Tendensen i hela Västvärlden är att cannabis blir allt vanligare på drogmottagningarna -- trots att konsumtionen i genomsnitt inte ökar -- medan övrig narkotika samt även alkohol har en relativt stabil kurva. Den utvecklingen har pågått länge. De orsaker som nämns i de olika dokumenten är i huvudsak två: dels att THC-halten i cannabis har ökat, dels att behandlingsutbudet och kunskaperna om cannabis också har ökat.
— Pelle Olsson[5]

I EMCDDA:s rapport skriver man att antalet primära cannabisanvändare bland dem som sökte missbruksbehandling ökade med ca 40% (från 27 000 till 38 000) mellan 2004 och 2009. Man ser en stabil/svagt minskande prevalens bland ungdomar i Europa, men i Sverige och flera andra europeiska länder ökar den. Här skulle det därmed vara naturligt med en ökande trend. Men såväl som i länder med skadepreventiv politik där det satsas mer på vård för missbrukare, såsom i länder där straffen höjs, så förföljs rökarna hårdare och det satsas mer på att upptäcka bruk. Under alla omständigheter hamnar en större andel brukare hos drogmottagningarna.

Om man istället tittar på hela befolkningen, oavsett ålder, så kan man inte se några signifikanta samband mellan hög cannabisprevalens och hög andel cannabisanvändare som kommer till drogmottagningarna. Högst prevalens har Italien, men ändå är det bara 14.3% som söker hjälp med cannabis som primärdrog. Andra topp-placeringar innehavs av Tjeckien 13.2%, Spanien 14%, Frankrike 45.6% (hög av tidigare citerad anledning). På motsatta skalan, för länderna med lägst prevalens av cannabis ser man ingen stor förändring av andelen personer med cannabis som primärdrog som söker hjälp. Rumänien 6.2%, Grekland 9.6%, Ungern 69.8% (hög av tidigare citerad anledning), Polen 32.5%, [9][10]. Visst är andelen generellt lägre bland länderna med bottenresultat, men inte i förhållande till minskningen av prevalensen. Dessa länder verkar i högre grad rikta in behandlingen mot personer som missbrukar opiater.

Så huruvida statistiken Pelle Olsson hänvisar till kan styrka att alkohol är farligare än cannabis är ytterst tveksamt. Den rådande kulturella skillnaden i samhällets syn på missbruk och därmed vilka som skickas till avgiftning/samtal är inte densamma för olika droger. Politiska beslut är förmodligen det som främst avgör fördelningen. Om ett bättre mått på "farlighet" fanns så skulle statistiken från akutmottagningarna också inkluderas. Men då skulle statistiken inte kunna användas av cannabismotståndarna längre, så det är förståeligt att det undviks...


I "faktahäftet" 8 myter om Cannabis återupprepas resonemanget, men Pelle Olsson kommer även med fler argument:

*Farlighet är inte det enda kriteriet om en vara eller en handling ska vara förbjuden. I så fall skulle vit flugsvamp också vara förbjuden. Det handlar också om vad befolkningen har för önskemål. En stor majoritet tycker att alkohol ska vara tillåtet och att cannabis ska vara förbjudet. Det är så man stiftar lagar i en demokrati.
  • Om cannabis är lika farlig som alkohol ska den naturligtvis inte tillåtas.
  • Cannabis stannar kvar längre i kroppen och påverkar omdömet och prestationsförmågan även om brukaren inte känner det själv. Den som röker oftare än var sjätte vecka är därför olämplig i en lång rad yrken samt i trafiken.
  • Alkohol är inte bara ett berusningsmedel. Det är också en måltidsdryck. Visserligen kan ”ett gott glas vin till maten” egentligen avse en flaska av vilken sort som helst bara man blir full. För en cannabisrökare är syftet alltid att bli påtänd.
  • För unga upp till 20 är cannabis skadligare.
    — 8 myter om Cannabis[11]

Vi noterar att större delen av svenska folket dricker alkohol ibland, ofta till maten, därför skall det vara lagligt, och det anses överskuggar de negativa sidorna. Och det är demokrati... Ja, visserligen är det sant att majoriteten bestämmer, men vi kan samtidigt konstatera att majoriteten inte har alla fakta på bordet utan är påverkade av alkoholkulturens historia och av propagandan mot droger. Om man alltid ska gå efter folkets önskemål istället för vetenskapligt vederlagda fakta så är man ute på tunn is. Argument kring Cannabismetaboliternas psykoaktivitet kommer vi återkomma till i ett annat avsnitt av legaliseringsguiden. En cannabisbrukare kan naturligtvis styra över graden av påverkan på samma sätt som någon som dricker alkohol. Det är enbart löjligt att påstå något annat, som att det inte skulle finnas någon fri vilja eller att det inte finns olika grader av berusning. Att cannabis har en negativ påverkan ju yngre brukaren är skall endast ses som ett argument för att ungdomar inte skall röka på och samma sak gäller för alkohol. Vuxna människor bör dock inte hanteras som om de vore barn.


I en intervju med Skövde Nyheter 2015 tar Pelle Olsson uppe argument om potentare cannabis och hjärnskador, men nämner även att unga i högre grad blir beroende av cannabis än alkohol, ett påstående som förvanskas och blir artikelns rubrik "Fler blir beroende av cannabis än alkohol!":

Han berättade också att för tonåringar är risken större att bli beroende av cannabis än av alkohol.

– Av personer som börjar använda cannabis i tonåren visar forskning att 17 % blir beroende. Börjar man senare i livet blir ungefär vad tionde person beroende.
— Skövde Nyheter 2015-10-27[12]

Siffran 17% för tonåringar är väldigt svår att härleda till en studie. Både författaren av Legaliseringsguiden och Magnus Callmyr[13] har försökt utan att finna ursprunget utan att finna något annat än en informationssida av National Institute on Drug Abuse (NIDA)[14]. Bland NIDA:s källhänvisningarna till stycket som nämner 9 och 17% finns Hall et.al som i en tidigare studie från 1994[15] anger att 17% av de som använt cannabis mer än fem gånger och 10% av alla som någon gång använt cannabis uppnår DSM-III-kriterierna för beroende. Åldern anges inte för 17%-gruppen men är den enda referensen till 17% cannabisberoende som finns att finna. Siffran "var tionde" kommer sannolikt från samma källa (NIDA) som förmodligen har hittat siffran i en studie från 1994[16] av Anthony et al., som även anger några siffror för olika åldersgrupper och droger. Cannabisanvändare i åldern 15-24 år var 15.3% beroende och beroendefrekvensen för alla åldrar var 9.1%. Samma tabell visar 16.4% för 15-24 år och 15.4% för alla åldrar.

Så vi har två förmodligen två studier från 1990-talet som ligger till grund för Pelle Olssons påståenden. Är då detta up-to-date med senare forskningsresultat?

En studie från 2002 [17] med 8098 deltagare mellan 15-54 år gör en noggrann jämförelse av cannabis och alkoholberoendet vid olika åldrar. Dels visar studien att den ackumulerade risken för cannabisberoende avtar snabbt med åldern. Om man inte blivit beroende vid 25 års ålder (8.6%) så är det inte sannolikt att man blir det efteråt heller (10% vid 54 år). Risken för att bli beroende av alkohol fortsätter däremot att öka betydligt för varje år ända tills 54 års ålder där studiedeltagarnas maxålder uppnåtts (19.80%). Risken för alkoholberoende ligger konstant några procent högre vid varje ålder i mätningen förutom åldersgruppen 15-17 år. Det beror på att risken att bli beroende av cannabis är som högst vid 17 år medan beroenderisken för alkohol når sin topp vid 20-21 år.

En studie från 2009[18] där 3021 personer mellan 14-24 år följdes under 10 år angav att 6.2% blev beroende av cannabis och 11.2% av alkohol. Även missbruksfrekvensen var högre för alkohol, 25.3% vs 18% för cannabis.

Pelle Olsson går därmed på en tunn linje mellan sanning och skräckpropagande när han påstår att risken är större att bli beroende av cannabis om man är tonåring. För de yngsta tonåringarna stämmer påståendet, men att han sedan utelämnar att risken för alkoholberoende snabbt blir nästan dubbelt så hög, och inte ens nämner siffrorna för alkoholberoende är problematiskt. Siffror runt 10% är för cannabisberoende är i övrigt väldigt vanligt förekommande i studier som beräknar risken för beroende, men då gäller den för alla åldersgrupper, inte som Olsson felaktigt framställer det "Börjar man senare i livet blir ungefär vad tionde person beroende". Risken när man bara väljer ut vissa siffror från enskilda studier samtidigt som andra undviks, och förmedlar felaktiga slutsatser kring detta är att att allmänheten (likt rubriksättaren) tror att cannabis är mer beroendeframkallande än alkohol.

Se även artikeln om Cannabis och beroende.

Thomas Lundqvist

I rapporten "Alkohol vs Hasch - Ett försök till jämförelse mellan alkohol och cannabis" från 2001 så redogör Thomas Lundqvist vad forskare kommit fram till när det gäller jämförelser av cannabis och alkohol. Han gör det på ett mycket objektivt sätt och undviker många av bortförklaringarna och icke-argumenten som andra förbudsförespråkare lägger fram. Det enda som man kan anmärka på är att jämförelsen utgår från att alla påstådda men ej bevisade argument gällande riskerna med cannabis skulle existera. Samtidigt kan det noteras att trots att alla påstådda risker, reella eller inte, vägs in i bedömningen så når ändå inte cannabis upp till alkoholens bevisade farlighetsgrad.

Nedan citeras Lundqvists sammanfattning som bygger på boken "The health effects of Cannabis" av Kalant, Corrigal, Hall och Smart från 1999 samt "The science of Marijuana" av Leslie Iversen från 2000 som innehåller jämförelserna som låter sig göras mellan cannabis och alkoholens olika risker och allvarlighetsgrad:

Akuta effekter

De huvudsaklig riskerna med cannabis har vissa likheter med de akuta riskerna vid alkoholintoxikation.

För det första, båda drogerna producerar psykomotoriska och kognitiva försämringar, speciellt minne och planering. Försämringen som alkohol producerar ökar risken att råka utför olyckor. Det kan också öka sannolikheten att blir involverad i ett riskbeteende, såsom farlig bilkörning, och osäkert sex.

Emedan cannabis ruset ökar riskerna för olycksfall i riskfyllda situationer, kvarstår det dock att fastställa till vilken grad den ökar sannolikheten att bli involverad i riskbeteende. Alkohol- och cannabisruset tycks skilja sig åt vad det gäller relationen till avsiktligt och oavsiktligt olycksfall. Alkohol är starkt associerat med aggressivt och våldsamt beteende.

Det kausala sambandet mellan dryckesmönster och till vilken grad man blir berusad förblir en kontroversiell fråga när man kommer till enskilda individer, sambandet är komplext. Det finns goda kausala samband som visar att förändringar i dryckesnivån påverkar olycksincidensen av våldsamma brott, åtminstone i vissa populationer. Det finns också en ökande bevisnivå för att alkohol kan spela en roll vid självmord.

Det finns väldigt lite som tyder på ett kausalt samband mellan cannabis och aggression/våld, åtminstone i de nuvarande utvecklade samhällena.

För det andra, det en stor hälsorisk vid akut alkoholrus som inte delas med cannabis. I stora doser kan alkohol vara dödligt, medan det inte finns några rapporter om dödighet vid höga doser av cannabis.

Kroniska effekter

Det finns ett stort antal olika risker med tungt kroniskt alkoholmissbruk, som antagligen delas med tungt regelbundet cannabismissbruk.

För det första, allt tungt missbruk ökar risken för utveckling av ett beroendesyndrom i vilket missbrukaren upplever svårigheter att sluta eller att ha det under kontroll.

Det finns starka bevis för att alkohol skapar ett beroende och tillräckligt bra bevis när det gäller cannabis. En stor skillnad är att abstinenssymptomen hos cannabis är ringa och milda.

För det andra, det finns rimliga kliniska bevis för att tungt missbruk av både cannabis och alkohol kan skapa psykotiska symptom och psykoser hos vissa personer, antingen under båda drogernas akuta rus eller under abstinensprocessen hos alkoholmissbrukare.

Det finns ett antal kliniska studier som visar att tungt kroniskt cannabismissbruk producerar en toxisk psykos. Det finns prospektiva epidemiologiska bevis att tungt kroniskt cannabismissbruk kan påskynda schizofreniutveckling hos personer med ärftlighetsbelastning, och än starkare bevis att fortsatt cannabisbruk förvärrar schizofreniutvecklingen.

För det tredje, det finns bra bevis att kroniskt alkohol bruk kan indirekt skapa hjärnskador (Wernicke-Korsakov syndrom), med kraftiga minnesstörningar och försämrad förmåga till planering och organisering. Med fortsatt tungt alkoholmissbruk och i frånvaro av vitamin tillförsel, kan dessa skador skapa icke-reversibla skador.

Det finns goda bevis för att cannabis inte skapar denna allvarlighetsgrad av kognitiv försämring. Det finns indikationer att cannabis (suggestible evidence) skapar diskreta brister i kognitiv funktion, vilket både kan eller inte kan vara reversibla efter abstinensen.

För det fjärde, det finns starka bevis för att tungt kroniskt alkoholmissbruk negativt påverkar yrkesskickligheten och prestation hos vuxna, samt utbildningsprestationen hos unga vuxna. Det finns indikationer på att cannabis skapar, ehuru mer diskreta, försämringar i yrkes- och utbildningsbeteenden hos unga vuxna och vuxna.

För det femte, det finns starka bevis på att kroniskt tungt alkoholmissbruk ökar risken av för tidig död pga. olyckor, självmord och våld. Det finns inga jämförbara bevis för kroniskt cannabismissbruk. Det är dock sannolikt att beroende cannabismissbrukare, som kör bil ofta och under cannabispåverkan ökar risken för oavsiktlig skada eller död.

För det sjätte, alkohol bruk anses vara orsaken till cancer i olika vävnader, i matsmältningsorgan och vid bröstcancer hos kvinnor. Det finns kliniska indikationer på att cannabisrökning också är en bidragande orsak till cancer i lungsystemet.

För det sjunde, alkohol är den största faktorn för lever cirrhosis, även inblandat vid gastritis, högt blodtryck, stroke, hjärtarytmi, kardiamyopati, pancreatitis och polyneuropati. Å andra sidan, regelbundet lätt drickande är associerat med en reduktion av risk för hjärtsjukdomar. Ingen liknande skadliga eller beskyddande effekter har rapporterats för cannabis. Det finns indikationer på att cannabinoiderna kan vara terapeutiskt användbara för att stimulera aptiten och som motmedel för illamående vid cellgiftsbehandling.

För det åttonde, det finns bra bevis för att en ansenlig mängd alkoholintag under graviditeten kan producera fosterskador. Det finns indikationer men långt ifrån bindande bevis att cannabis kan orsaka utvecklingsskador på fostret. En motsvarighet till alkoholsyndrom hos fostret har inte kunnat fastställas hos cannabis.
— Thomas Lundqvist: Alkohol vs Hasch - Ett försök till jämförelse mellan alkohol och cannabis (2001-11-26)[19]

På senare år kan man även notera att Lundqvist verkar ha uppfattningen att alkoholens effekter på individer och samhället upplevs som värre bara för att många fler dricker än brukar cannabis.

Att alkohol beskrivs som farligare beror på att det är fler som dricker. Om lika många rökte cannabis skulle det ses som ännu farligare. Jag brukar säga att varje drog bär sin egen farlighet. Unga som använder cannabis regelbundet förlorar sin tonårstid, samtidigt som de inte blir äldre psykologiskt. Att mognadsutvecklingen bromsas ser jag som oerhört farligt.
— Thomas Lundqvist till DN[20]

Trots att det finns fler som dricker alkohol än röker cannabis, så finns det fler brukare än vad som kanske upplevs bl.a. eftersom cannabisrökarna gör allt för att vara osynliga p.g.a den brottsliga handlingen som bruk medför. När det gäller statistiska siffror som antalet omhändertagna, antalet som hamnar hos akuten m.m. så sker det därmed en stor snedvridning som höjer alkoholens andel i statistiken. Det är förmodligen just det som Lundqvist avser. Men som tidigare nämnts har forskningen i många fall både med skadeverkningarna som drogen har på individen och samhället. Slutsatsen som utvecklas längre ner i denna artikeln är att det totala antalet användare inte spelar någon roll för den faktiska skadligheten. Även om missbruksfördelningen var 50% rökare och 50% alkoholister så skulle alkoholens skador visa sig vara värst både sett till fysiologiska skador, skador på psyket och skador som tillfogats under berusningen. Den som drack sig berusad på Alkohol skulle fortfarande ramla ned för trapporna eller börja slåss på krogen för att någon snubbe tittade lite konstigt på honom. I slutändan är alkoholrelaterade skador fortfarande kraftigt överrepresenterad i akutsjukvårds- och polisstatistik. Cannabisrökaren skulle gått ned för trappan utan problem och aldrig fått för sig att bli aggressiv för en blick...

Fred Nyberg

Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning och aktiv narkotikadebattör. Läs mer i kapitlet Tongivande svenska förbudsförespråkare‎.

För ett par år sen publicerades en artikel i tidskriften the Lancet som jämförde skadeverkan hos olika droger (...) alkohol var långt farligare än cannabis både vad gäller skada för andra och för användaren själv. Den sammanlagda skadeverkan av alkohol var till och med större än heroin och kokain.

Men många andra forskare är starkt kritiska till jämförelsestudierna, bland annat eftersom den samlade informationen kring just alkoholens effekter på individ och samhälle är mycket större än för cannabis.

Enligt Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, har man inte hunnit samla in tillräckligt med underlag kring cannabis för att kunna göra sjyssta jämförelser:

– Självklart skördar alkoholen fler offer, men det har att göra med användningsfrekvensen, många fler människor använder alkohol. Sedan har man även forskat mycket mer på alkohol i det här avseendet, säger Fred Nyberg.

...

Men enligt beroendeforskare Fred Nyberg går det egentligen inte att göra direkta jämförelser mellan cannabis och alkohol eftersom de beter sig olika när de kommer in i kroppen. Det blir som att jämföra äpplen med päron:

– Alkoholen går via våra endorfiner till hjärnan, cannabis går direkt på hjärnan. Måttliga mängder alkohol ger en belöningseffekt som, om än mer påtaglig, mer liknar den naturliga belöningseffekten som vi får av god mat, sex och fysisk aktivitet. Oavsett vilken effekt det handlar om så är ett gram THC betydligt starkare än ett gram alkohol.
— Fred Nyberg intervjuas av SVT (2014)[21]

Vi granskar dessa argumenten separat i kapitlet Tongivande svenska förbudsförespråkare‎.

CAN

Fråga: Vad är farligast, dricka 10 öl per dag eller röka 1 gram cannabis per dag?

Alf Kronvall från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning svarar:

”Vilken drog som är farligast beror på vad man mäter. Vi anser inte att cannabis är mindre farligt än alkohol. Det är två olika preparat som påverkar psykiskt och fysiskt på olika sätt, och ingen av dem är ofarlig. Det är svårt att objektivt jämföra och säga att en skadeverkning är värre än en annan. De som hävdar att alkohol och t.ex. cigaretter är farligare än cannabis brukar mena att det är fler människor som skadas eller dör av alkohol eller cigaretter än av cannabis och att det trots det är tillåtet att dricka alkohol och röka cigaretter (om man är vuxen).

Att fler skadas är inte så konstigt eftersom det är många fler i Sverige som dricker alkohol och röker cigaretter än som använder cannabis.

Dessutom finns det mycket mer statistiska underlag att dra slutsatser ifrån när det gäller olika skadors och problems koppling till alkohol och cigaretter. Om fler rökte cannabis skulle även antalet skador och problem orsakade av cannabis öka eftersom marijuana påverkar hjärnan och psyket på en rad olika sätt.

Visst är alkohol en farlig drog som kan ge depressioner! Alkohol influerar flera signalsubstanser i hjärnan. Om du dricker alkohol regelbundet under en lång period, anpassar sig din hjärna. Den blir mindre känslig för, och den släpper även ut mindre dopamin själv. I frånvaro av alkohol, blir koncentrationen av dopamin i hjärnan för låg, vilket kan göra dig deprimerad. Du vill dricka igen för att komma över denna känsla, vilket kan resultera i alkoholberoende.

Ungefär 2 000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som relaterar till alkohol Man har försökt att räkna fram hur mycket alkoholen kostat samhället, och det blev runt 130 miljarder kronor (2003). Även om man inte är helt ense om hur man ska räkna fram kostnaden, så har staten mycket större utgifter för alkoholen än inkomster från försäljningen av alkohol. Omkostnaderna för vård av andra missbruk är redan omfattande och tanken på vad de skulle kunna bli om vi t.ex. skulle legalisera cannabis är ganska hissnande, eller?”
— CAN, citerad i en uppsats[22]

Här kommer återigen undanflykten med att det är fler som dricker, vilket är ointressant när man jämför drogernas effekter på individen. Det finns ett tillräckligt utbrett cannabisbruk/missbruk för att kunna erhålla ett representativt resultat av cannabis skadeverkningar på individen, vilket är det som jämförs. Att åberopa missbrukarantalets fördelning är ett sätt att förminska alkoholskadornas omfattning i förhållande till mindre utbredda droger. Huruvida det är lämpligt att göra detta är en annan fråga...

Haschboken

I Haschboken (upplaga från 1989) kan man läsa om några "myter" som cannabisrökare har, samt motargumenten mot dessa:

"Hasch är ofarligt i jämförelse med t.ex. alkohol"

Fel. Hasch kan ge stark ångest, panik, hallucinationer och förvrängd verklighetsuppfattning. Hasch stannar längre i kroppen än alkohol eftersom det är fettlösligt och inte vattenlösligt som alkohol. Cannabis påverkar bildning av sexualhormoner i kroppen och påverkar på så sätt spermieproduktion, menstruation och därmed möjligheten att få barn. Men det allra allvarligaste är kanske de sociala och psykologiska problem som långvarigt missbruk ger. Man skärmar av omgivningen och blir inåtvänd. Till slut sitter man fast i en egen värld. Den som börjar röka regelbundet i tonåren står stilla i utvecklingen och blir aldrig vuxen mentalt om han fortsätter att röka hasch.

"Hasch ger inte baksmälla som alkohol"

Fel. Hasch ger inte samma typ av baksmälla som alkohol. Det beror på att hasch sitter kvar i kroppen från en vecka upp till en månad efter att man har rökt. Själva haschruset varar bara i 1-2 timmar. Men efterruset med försämrad koncentrationsförmåga, dåligt minne, slöhet etc varar längre. När det gäller hasch kan man snarare tala om "veckan efter" eller "månaden efter" i stället för "dagen efter".
— Haschboken[23]

Man försöker här avliva myter genom att kontra med ännu värre myter, som infertilitet och kognitiva problem. Om man är intresserad av motargument till påståendena så återfinns dessa i andra kapitel i Legaliseringsguiden.

Om alkohol

Intressanta fakta

Vissa grupper i samhället dricker mer än andra. I fallet med journalister kan det påverka objektiviteten när det gäller granskningen av alkohol kontra cannabis:

Medan 39 procent av allmänheten dricker alkohol minst en gång i veckan så gör 71 procent av journalisterna detta.
— Boken Den svenska journalistkåren, 2007

Ett par noteringar om svenskens förhållande till alkohol:

One of the social and psychological functions of drinking in Swedish culture is to lessen the individual’s fear of making a fool of him – or her- self – for example the anxiety people feel about saying the wrong thing. Instead, under the influence, it is permitted to be ‘too’ aggressive, ‘too’ sentimental, ‘too’ loud or gay. The individual then never – or seldom – is accountable for breaking the norms. [...] What matters to the drinker is less the psychological effects of alcohol than the ‘cultural ticket’ to a freer and more irresponsible pattern of social interaction.
— National Report on the Drug Abuse Situation in Sweden[24]
Cirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill säga de har en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för män anges till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. Berusningsdrickande, det vill säga fem eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle för män och fyra eller fler standardglas för kvinnor, är också riskbruk. Cirka 300 000 har utvecklat ett alkoholberoende.

Alkoholens totala samhällskostnad har av olika forskare beräknats till mellan 20 och 80 miljarder kronor. Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen.
— CAN[25]

Andelen som är beroende av eller missbrukar alkohol har nyligen (2014) beräknats till 5,9 procent av den svenska befolkningen och det motsvarar 285000 män och 161000 kvinnor. Alkoholkonsumtion kan även medföra negativa konsekvenser för andra än dem som dricker. I den svenska befolkningen upp-ger nästan 15 procent att de påverkas negativt av att personer i deras närhet dricker för mycket. Utöver dem som svarar att de påverkas av någon närståendes konsumtion anger nästan 10 procent att de påverkats negativt av drickandet hos en främmande person.
— CAN: Drogutvecklingen i Sverige 2014[26]


Enligt SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) så drack svensken 9.4 liter ren alkohol under 2011[27] och 9.2 liter under 2012[28]. Enligt CAN har konsumtionen under 2013 ökat till 9.9 liter[26]. Systembolaget samlar även statistik om alkoholkonsumtion[29] där vi kan se att vi dricker mindre än många andra länder.

Hur farligt är alkohol?

För att kunna göra en jämförelse mellan farorna med alkohol kontra cannabis så behöver veta hur skadlig båda drogerna är för kroppen och psyket. Legaliseringsguiden granskar alla skadeområden för cannabis separat, här följer granskningen av alkoholskadorna:

WHO[1] skriver i ett pressmeddelande att 3.3 miljoner människor dog under 2012 till följd skador orsakade av alkohol. Alkohol leder till mer än 200 sjukdomar, bland annat skrumplever och cancer. Medelkonsumtionen i världen för personer över 15 år är 6.2 liter ren alkohol per år. Men eftersom det bara är 38.3% av populationen som dricker alkohol så betyder det att alkoholkonsumenten i själva verket dricker 17 liter ren alkohol per år. 7.6% av dödsfallen hos män och 4% hos kvinnor orsakas av alkoholrelaterade skador.

De flesta är medvetna om att alkohol leder till stora skador på kroppen, men det är inte många som faktiskt vet exakt hur farlig alkohol är. Många lever under vanföreställningen att alkoholskador bara drabbar alkoholister, att det bara är A-lagarna på parkbänken som riskerar att förstöra sin kropp och dö i förtid på grund av sitt drickande. Verkligheten är bistrare än så vilket vi nu skall visa.

Hälsoeffekter vid måttligt bruk?

Att ett till två glas vin om dagen "förlänger livet" eller "håller doktorn borta" är något de flesta har hört talas om. Studier har kunnat påvisa att risken för hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska njursjukdomar och depressioner är mindre hos lågdoskonsumenter än nykterister. Det finns även studier som visar att diabetiker kan få förbättrad insulinkänslighet av låga doser alkohol[30][31]. I fallet med hjärt- och kärlsjukdomar så är sannolikt anledningen att etanol ökar mängden av lipoproteinet HDL, som rensar ut kolesterol från blodkärlen.

Trots det så finns det i princip ingen läkare som skulle ordinera dagligt alkoholanvändande. Anledningen är att gränsen mellan hälsofördel och hälsonackdel är hårfin, samt att man får mycket bättre effekt av att äta några grönsaker istället för att dricka vin.

En stor metastudie från 2014[32] har dessutom påtalat att tidigare studier kan ha metodologiska problem som ger falska resultat. I studien så använde man människor som saknar en gen som skapar enzymer som bryter ner alkohol, vilket innebär att dessa människor dricker ytterst måttligt eller inte alls. Man menar att denna gruppen är bättre eftersom andra lågdoskonsumenter kan ha sämre hälsa som gör att man avstår från att dricka, eller i högre grad tenderar att underskatta sin egen alkoholkonsumtion. Nu såg man att även lågdoskonsumenterna fick bättre hälsa av att minska sitt alkoholbruk.

We saw a link between a reduced consumption of alcohol and improved cardiovascular health, regardless of whether the individual was a light, moderate or heavy drinker.

Assuming the association is causal, it appears that even if you’re a light drinker, reducing your alcohol consumption could be beneficial for your heart.
— Professor Juan Casas, of the London School of Hygiene and Tropical Medicine[33]

En stor metastudie från 2018 [34][35] slår fast att det inte finns någon måttlig konsumtion för att undvika skador från alkoholbruk:

Alcohol use is a leading risk factor for disease burden worldwide, accounting for nearly 10% of global deaths among populations aged 15–49 years, and poses dire ramifications for future population health in the absence of policy action today. The widely held view of the health benefits of alcohol needs revising, particularly as improved methods and analyses continue to show how much alcohol use contributes to global death and disability. Our results show that the safest level of drinking is none. This level is in conflict with most health guidelines, which espouse health benefits associated with consuming up to two drinks per day.

...

The total attributable burden of alcohol use was larger than previous evidence has indicated and increases monotonically with consumption. Based on weighted relative risk curves for each health outcome associated with alcohol use, the level of consumption that minimises health loss due to alcohol use is zero.
— University of Washington School of Medicine, GBD 2016 Alcohol Collaborators[34]

Hjärnskador vid måttligt bruk

Ett intensivt eller långvarigt bruk av alkohol orsakar flera olika former av morfologiska förändringar och hjärnskador[36][37] och kognitiva nedsättningar[38]. Alkoholrelaterade hjärnskador uppskattas stå bakom 10-24% av alla demensfall[37].

Men vad få känner till är skadorna som uppstår av "normalt" drickande. Risken för atrofi (förtunning/minskad storlek) av hippocampus är tre gånger så hög redan vid 5 glas vin i veckan än hos personer som inte dricker alls. Högre konsumtion ger även förändringar av hjärnbalken[39][40].

Så få som 5 drinkar, 2 gånger i veckan räcker för att orsaka skador på den vita hjärnsubstansen hos ungdomar[41][42]. Den mängden alkohol är ganska normal för rekreationskonsumenten, förmodligen även låg i förhållande till vad som konsumeras av vanliga svenska studenter varje vecka. Samma studie visar för övrigt att cannabis inte ger den typen av skador, något som vi går in på mer i kapitlet om Cannabis och hjärnskador.

Det kan även vara intressant att veta att en studie från 2013[43] visar att CBD i Cannabis kan skydda mot alkoholrelaterade hjärnskador och THC har i andra studier[44] även visat sig skydda mot hjärnskador som orsakas av syrebrist till följd av stroke. Alkohol ökar f.ö risken för stroke[45].

Cancer

Etanol bryts ner till acetaldehyd i kroppen av enzymet alkoholdehydrogenas. Acetaldehyd bryter isär DNA-kedjorna och orsakar därmed mutationer som leder till cancer[46]. Det här sker även i stamceller vilket leder till många typer av cancer. Enzymen aldehyddehydrogenas omvandlar i sin tur acetaldehyd till ättiksyra. Om man saknar (vanligt bland östasiater) eller har otillräcklig produktion av enzymet i förhållande till sin alkoholkonsumtion så löper man stor risk att drabbas av skador från acetaldehyden[47].

Risken för cancer i nacken, munnen, halsen, stämbanden, matstrupen, levern, brösten, tjocktarmen och ändtarmen är förhöjd hos alkoholkonsumenter[48]. Ju mer man dricker, desto högre är naturligtvis risken, men det intressanta är att den är högst påtaglig även personer som bara dricker ett glas vin om dagen[49].

Alkohol uppskattas av flera källor vara orsaken till 3.5 - 5% av alla cancerfall. Forskarna konstaterar även att cancerrisken börjar minska först 10 år efter att man slutat dricka alkohol och man kan fortfarande se en förhöjd risk för vissa cancerformer efter 16 års avhållsamhet:

In its Report on Carcinogens, the National Toxicology Program of the US Department of Health and Human Services lists consumption of alcoholic beverages as a known human carcinogen. The research evidence indicates that the more alcohol a person drinks—particularly the more alcohol a person drinks regularly over time—the higher his or her risk of developing an alcohol-associated cancer. Based on data from 2009, an estimated 3.5 percent of all cancer deaths in the United States (about 19,500 deaths) were alcohol related

...

...it may take years for the risks of cancer to return to those of never drinkers. For example, a pooled analysis of 13 case-control studies of cancer of the oral cavity and pharynx combined found that alcohol-associated cancer risk did not begin to decrease until at least 10 years after stopping alcohol drinking. Even 16 years after they stopped drinking alcohol, the risk of cancer was still higher for ex-drinkers than for never drinkers
— National cancer institute[50]

Alkohol stimulerar även tillväxten hos redan existerande cancertumörer:

A study of chick embryos suggests that alcohol stimulates their tumor growth by fueling the production of a growth factor that stimulates blood vessel development in tumors. A 2006 study in mice showed moderate drinking resulted in larger and stronger tumors via a process known as angiogenesis.

A study where high amounts of alcohol were given to mice suggests that it accelerates their cancer growth by speeding up the loss of body fat and depressing immune activity.
— Wikipedia[51]

När "World Cancer Report" släpptes av International Agency For Research On Cancer (IARC) 2014[2] så visade det sig att alkohol är den näst vanligaste cancerorsaken efter tobak:

World Cancer Report 2014 visar att alkohol ligger bakom 5 procent av all cancer, vilket gör alkohol till den näst största enskilda orsaken (efter tobak) till cancerinsjuknande. Det är förvånansvärt okänt i just Sverige att alkohol orsakar cancer. Alkohol har klassats som cancerogent sedan 1980-talet, och nu har forskningen visat att alkoholens roll för cancer är större än man tidigare trott. Nu vet vi att alkohol orsakar både bröstcancer och änd- och tjocktarmscancer.

Även en förhållandevis låg alkoholkonsumtion ökar risken. Till exempel ökar risken för bröstcancer med cirka 10 procent för varje litet glas vin per dag.

I EU diagnosticeras 136000 nya alkoholrelaterade cancerfall varje år och 120000 alkoholrelaterade dödsfall. I Sverige uppskattar Folkhälsomyndigheten att 4500 personer dör varje år av orsaker kopplade till alkohol. Det är nästan 100 personer varje vecka.
— Professor Peter Friberg och professor Peter Allebeck (2014-05-19)[52]

En artikel i Medscape går in på riskerna med det rekreationella bruket och förklarar hur "måttliga mängder" alkohol kan orsaka skador:

"Responsible drinking" has become a 21st-century mantra for how most people view alcohol consumption. But when it comes to cancer, no amount of alcohol is safe. That is the conclusion of the 2014 World Cancer Report (WCR), issued by the World Health Organization's International Agency for Research on Cancer (IARC).

...

But surely, light drinking doesn't cause or contribute to cancer? Apparently, it does. In a meta-analysis of 222 studies comprising 92,000 light drinkers and 60,000 nondrinkers with cancer, light drinking was associated with risk for oropharyngeal cancer, esophageal squamous cell carcinoma, and female breast cancer. From this meta-analysis, it was estimated that in 2004 worldwide, 5000 deaths from oropharyngeal cancer, 24,000 from esophageal squamous cell carcinoma, and 5000 from breast cancer were attributable to light drinking. Light drinking was not associated with cancer of the colon-rectum, liver, or larynx.

...

The first and most toxic product of alcohol metabolism is acetaldehyde. Ingested ethanol is oxidized by the enzymes alcohol dehydrogenase, cytochrome P4502E1, and catalase to form acetaldehyde. Acetaldehyde also occurs naturally in alcoholic beverages. This metabolite is carcinogenic and genotoxic when in contact with the mucosa of the upper aerodigestive tract (pharynx, oral cavity, esophagus, larynx), where high concentrations of acetaldehyde induce mucosal hyperproliferation. Even low doses of alcohol in direct contact with these areas can increase the risk for cancer.

...

The relative risk for alcohol-associated cancer depends on where ingested alcohol contacts body tissue, according to Dr. Rehm. Alcohol first contacts the oral cavity, followed by the esophagus, and for these sites the relative risk for alcohol-related cancer is highest. Next are the colon, rectum, and liver, and the relative risks for those cancers are lower than for the anatomical sites first in contact with ingested alcohol.

The type of alcohol -- wine, beer, spirits -- doesn't usually matter, except in the case of cancer of the esophagus. The esophagus is covered with very fine cilia that are easily destroyed by high concentrations of ethanol, such as found in hard liquor.

...

"The public's acknowledgment of the risk associated with an exposure depends on the strength of that relationship. Because 80%-90% of cancer deaths are caused by tobacco, the risk is common knowledge. If your neighbor dies, the first thing people ask is whether he was a smoker. The relationship of alcohol with other cancers, however, might be in the range of 5%-40%. So if your neighbor dies of breast cancer, people wouldn't ask whether she was a drinker."

...

People often want to know how much they can drink -- what is a reasonable risk for me? "There is no risk-free level of alcohol consumption," says Dr. Rehm. "There is always some risk, and the risk increases in accordance with the level of consumption."
— Medscape 2014-04-30[53]

En annan aspekt är giftigheten. Hur toxiskt är alkohol? Om man ska göra som med alla andra gifter man får i sig med livsmedel, var skulle då den acceptabla gränsnivån ligga?

Om vi skulle följa riktlinjerna från Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) för giftiga ämnen i livsmedel som kan orsaka cancer, så skulle gränsvärdet vara en tusendel av den alkoholdos som bedöms som toxisk.

Hur mycket kan man då dricka?

Svar: Ett glas. Per år.
— Aftonbladet 2014-05-20[54]

Det kan naturligtvis låta som att "ett glas om året" från Aftonbladets reporter är taget helt ur luften, men samma argument framförs av The Alcohol Public Health Research Alliance (AMPHORA) som beräknar gränsvärdet utifrån den cancerogena effekten:

With about 136,000 new alcohol-caused cancers a year in the European Union, between one fifth and one quarter of all alcohol-related deaths amongst 15-64 year olds are from cancer.

Three drinks a day, the average amount drunk by Europeans, is the same as the toxic level that causes cancer. This level of consumption leads to about 136,000 new cancers a year in the European Union and puts Europeans at a lifetime risk for cancer more than twice that of daily exposure to second-hand smoke.

...

Toxic thresholds, above which a poison has a harmful effect, are usually calculated as the maximum amount of the substance that can be consumed related to body weight. Based on thorough reviews of the scientific evidence, Lachenmeier and Rehm found that the toxic threshold or toxic dose for ethanol for a European of average size (74 kg) is 32 grams of alcohol, just over three alcoholic drinks a day.

As bad luck would have it, this is about the amount that the average European drinks, meaning that many people in Europe are consuming ethanol at a toxic level. According to EFSA guidelines for limits for genotoxic carcinogens, if ethanol were treated in the same way as other toxic compounds in foods such as preservatives, pesticides, mycotoxins or heat-induced contaminants, the limits would be one thousandth the toxic dose, no more than one drink a year. For diseases other than cancer, the limit would be one tenth the toxic dose, about two drinks a week.
— AMPHORA 2012-10-18[55]


Ledande svenska alkoholforskare klargör i en debattartikel från 2016 vad risken innebär med svenska siffror:

Det står nu klart att alkohol orsakar betydligt fler cancerfall än som tidigare varit känt. Mellan 800 och 1 000 svenskar dör varje år på grund av alkoholorsakad cancer. Dessa dödsfall har ökat med 7,3 procent sedan 2001. Vad som också är nytt är att nästan 30 procent av dessa dödsfall orsakas av måttlig eller låg alkoholkonsumtion. Det finns ingen riskfri alkoholkonsumtion ur cancersynpunkt. Ju mer man dricker, desto större är risken.

Kopplingen mellan alkohol och cancer är starkast när det handlar om cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, mage, lever, tjock- och ändtarm och bröst hos kvinnor. Mer än tio procent av alla dödsfall i bröstcancer i Sverige orsakas av alkohol. För män är tjock-och ändtarmscancer den största alkoholorsakade cancersjukdomen. Därtill ses nu starka belägg för att alkohol också ökar risken för prostatacancer

...

Kostnaden för sjukhusvård av cancer i Sverige orsakad av alkohol kostade mer än 320 miljoner kronor år 2014. Trots dessa kostnader och att alkohol näst rökning är den största riskfaktorn för cancer, är även sjukvårdspersonal till stor del omedvetna om alkoholens roll som orsak till cancer.
— Sven Andréasson och Frida Dangardt (DN Debatt, 2016-11-27)[56]

Leversjukdomar

Fettelever (steatos) bildas hos personer som dricker mer än 60g alkohol per dag[57], vilket motsvarar ca en flaska vin, tre starköl eller 20 cl starksprit. För kvinnor är tröskeln en tredjedel av detta[58]. Det leder till att levern förstoras och risken för inflammation ökar.

80% av alkoholen man intar passerar levern[59] och genomgår metabolisering. Här uppstår en utsöndring av proinflammatoriska ämnen (såsom cytokiner och acetaldeyd) som tillsammans med oxidativ stress skapar inflammationer som leder till apoptos (celldöd) och fibros (ärrvävnad/bindväv) i levern.

Fibros kan i sin tur leda till skrumplever (levercirros) som innebär att vävnaden i levern dör och ersätts med bindväv som med tiden hårdnar och skrumpnar, därav namnet. 15-30 % av de som överkonsumerar alkohol utvecklar skrumplever och alkohol uppskattas orsaka 50-60 % av sjukdomsfallen i Sverige. Skrumplever kan inte självläka och kräver i värsta fall levertransplantation. Är sjukdomen långt gången när den upptäcks kan den ha lett till andra komplikationer såsom gulsot, levercancer, leverkoma m.m. Då är överlevnadsgraden ganska låg, bara 25% lever 5 år efter diagnosen.


I jämförelsen med cannabis så finns det ingen liknande skadeeffekt från cannabis, snarare tvärtom. Om man är alkoholist och samtidigt använder betydande mängder cannabis så halveras risken för de här sjukdomarna. En studie från 2018[60] som analyserade journaler från drygt 319000 personer med alkoholmissbruk upptäckte denna effekten och menar att det förmodligen är cannabis antiinflammatoriska egenskaper som skyddar levern mot alkoholens skador:

Abusive alcohol use has well-established health risks including causing liver disease (ALD) characterized by alcoholic steatosis (AS), steatohepatitis (AH), fibrosis, cirrhosis (AC) and hepatocellular carcinoma (HCC).

...

Results

Our study revealed that among alcohol users, individuals who additionally use cannabis (dependent and non-dependent cannabis use) showed significantly lower odds of developing AS, AH, AC and HCC (AOR: 0.55[0.48-0.64], 0.57[0.53-0.61], 0.45[0.43-0.48] & 0.62[0.51-0.76]). Further, dependent users had significantly lower odds than non-dependent users for developing liver disease.

Conclusions

Our findings suggest that cannabis use is associated with reduced incidence of liver disease in alcoholics.
— Adejumo (2018)[60]

Skador på samhället

Aggressivitet

Alkohol kan, som många säkert upplevt ute på stan eller på fester, locka fram aggressivitet hos vissa användare. I statistiken kan man se en mycket stark korrelation, och ett kausalt samband mellan alkohol och riskbeteende, våldsbrott, användande av dödligt våld m.m. Det är en ren drogeffekt, och kan inte härledas till ett förbud där kriminella kämpar om kontroll över droghandeln och dess avans. Det är dock det som syns starkast i sambandet mellan våld och narkotika - våldet skapas av förbudet.

Enligt en sammanställning av några studier är alkohol inblandad i mellan 28 och 86 procent av det dödliga våldet och mellan 24 och 37 procent av övervåldsbrotten (t.ex. misshandel). Flera andra studier visar dock att en stor del av dem som gripits för våldsbrott har varit alkoholpåverkade, cirka 70–80 procent. Även en stor del av offren för våldet har varit alkoholpåverkade, cirka 40–50 procent. Ytterligare en studie visade att 70 procent av övervåldet (misshandel) var relaterat till alkoholkonsumtion. Sambandet mellan narkotika och våld är mindre beforskat än sambandet mellan alkohol och våld. Våld är dock ett utmärkande drag för narkotikamarknader. Dödsfall är vanliga, och våld förekommer ofta vid gatuförsäljningen. Vissa typer av narkotika relaterar starkare till våld än andra. Cannabisbruk orsakar t.ex. inte våld i sig, utan det är försäljningen som ofta är våldsam. Studier från New York under 1980-talet visade att mellan 24 och 80 procent av det dödliga våldet var narkotikarelaterat. Det saknas dock uppgifter om hur stor del av dem som begår våldsbrott som är narkotikapåverkade eller hur stor del av våldsbrotten som relaterar till narkotika. Utifrån ovanstående uppgifter uppskattar Socialstyrelsen att cirka 35 procent av våldsbrotten kan relateras till alkohol och narkotika.
— Socialstyrelsen[61]

Nu skall man komma ihåg att endast 0.3 % av alla fall av alkoholberusning leder till våld, men det är fortfarande ett stort antal att alkoholforskare i Sverige menar att brottsligheten i Sverige skulle minska med 10% om alkoholkonsumtionen per person minskade med 1 liter per år:

– Det finns i forskning i Sverige och internationellt väldigt tydliga samband. Generellt, om vi dricker mindre eller mer alkohol så förändras våldsbrottsligheten åt samma håll, säger Mats Ramstedt som leder en grupp alkoholforskare på Karolinska institutet.

Han pekar på en tumregel som har visat sig stämma på alkoholkonsumtion i många västländer.

– Om alkoholkonsumtionen minskar med 1 liter sprit per år, så minskar brottsligheten med 10 procent.
[62]


Enligt en studie från Harvard utfördes 72% av våldtäkterna på college när kvinnan var för påverkad av alkohol för att göra motstånd[63]. En annan studie visar att ca 67% av barnmisshandelsfall, 41% av våldtäkter, 80% av hustrumisshandel, 72% av knivhuggningar och 83% av alla mord skedde där antingen förövaren, offret eller båda var påverkade av alkohol[64].

Jämförelsen mellan aggressiviteten och alkohol/cannabisberusning tas upp i en studie från 2003. Delar av både alkohol och cannabis-forskningen är bortklippta p.g.a. utrymmesbrist. Läs mer om detta i artikeln om dåliga argument mot cannabis:

Alcohol

...These lines of research have led researchers to suggest that cognitive interference, specifically interference with what has been called ‘‘executive functioning,’’ a higher order cognitive construct subserved by planning, inhibition, active monitoring, and set shifting, mediates the alcohol – aggression relationship (Hoaken, Giancola, & Pihl, 1998; Giancola, 2000). This theory suggests that when faced with threatening (or even ambiguous) situations, individuals with poor executive function select inappropriate response options, have problems inhibiting behaviors once initiated, and do not adaptively monitor behaviors to assess their appropriateness. While a review of this literature is beyond the scope of this paper (for a comprehensive review, see Giancola, 2000), there does appear to be compelling evidence that the individually specific extent to which alcohol interferes with higher order cognitive capacities is highly predictive of the likelihood of an interpersonally aggressive response (Pihl et al., 2003).

In conclusion, in terms of direct causal relationships between a drug and increased likelihood of interpersonal aggression, there is no doubt that alcohol is culpable. Alcohol seems to lead to violence, to myriad forms of violence, to violence perpetrated by man and by women, by adults and by adolescents, to sexual and nonsexual violence, and to familial and nonfamilial violence. That this relationship exists is incontrovertible. What should now become the focus of research is the development of primary and secondary prevention programming to reduce the costs of alcohol-related violence.

Cannabis

While cannabis has historically been excoriated for being a social ‘‘menace’’ and for inducing homicidal rages (Julien, 1992) , more contemporary research indicates cannabis-intoxicated individuals are in fact less likely to act aggressively. However, a developing literature demonstrates an authentic cannabis withdrawal syndrome, one symptom of which may be increased likelihood of interpersonal aggression.

...

The effects of tetrahydrocannabinol (THC) (the primary psychoactive component of cannabis) on aggressive behavior have been studied at length, with the preponderance of studies focusing on the acute effects of THC intoxication. The results of these studies suggest that while low doses of THC may slightly increase aggression, moderate and high doses can suppress or even eliminate aggressive behavior (Myerscough & Taylor, 1986; Taylor, 1976). For instance, Taylor et al. (1976) found that aggression manifested on a laboratory measure of aggression by those participants administered a low dose (0.1 mg/kg) of THC was greater than that manifested by participants in either the medium-dose (0.25 mg/kg) or high-dose (0.4 mg/kg) conditions. Moderate doses have also been shown to significantly reduce irritability and verbal hostility in group settings relative to placebo (Salzman, Van Der Kolk, & Shader, 1976) . One study did demonstrate increased aggression in cannabis-intoxicated individuals on a laboratory measure (Cherek et al., 1993) , but this study should be interpreted with caution due not only to the small sample size (eight participants), but also to the fact that these participants were ‘‘inner city males with extensive drug use histories and self-reported ‘antisocial’ behavior patterns.’’ The animal literature also largely fails to support the cannabis – violence relationship; cannabis administration tends to foster submissive behaviors and suppress attack behaviors (Miczek, 1978; Sieber, Frischknect, & Waser, 1980).
— Hoaken (2003)[65]

Man skiljer på bruk och missbruk gällande alkohol

Alkohol kan, trots sin skadlighet brukas på ett sådant sätt att majoriteten av brukarna varken blir alkoholister eller skadar sig själva eller sin omgivning. Det är ett oförnekligt faktum. Naturligtvis kan man ta en öl eller ett glas vin om dagen utan att lida någon nämnvärd skada (även om riskerna ökar betyligt). Samma sak med att festa till rejält någon gång ibland. Missbrukstermen brukar användas först när någon dricker varje dag eller har fått sociala problem.

Att skilja på ett rekreationellt, sporadiskt bruk av cannabis och ett missbruk är däremot totalt omöjligt för förbudsförespråkare och myndigheterna, trots att det på samma sätt som alkohol är ett verkligt och observerbart fenomen. Endast en liten andel kommer att bli beroende och bara ett fåtal av dessa kommer att drabbas av psykoser, schizofreni eller andra påstådda cannabisskador. Den stora majotiteten kommer inte att uppleva några skadliga effekter utan kan sköta sitt bruk - precis som majoriteten kan göra med alkohol. Den officiella hållningen till cannabis är att det bara finns missbrukare, en stigmatiserande benämning som föser in sporadiska brukare i samma grupp som tunga heroinister. Anledningen menar man är att man inte kan bruka något som är olagligt. Missbruket är den brottsliga handlingen.


Bruk av alkohol förknippas med avslappning och sociala sammankomster såsom fester, goda middagar, sportevenemang etc. På grund av att många människor kan hantera alkohol på ett ansvarsfullt sätt anses även alkoholreklam i media vara OK. Fram till 2005 var alkoholreklam förbjuden men sedan dess gäller EU-regler där reklam för alla alkoholdrycker är tillåten. Givetvis hänger det med små förmanande textrader om att "Alkohol leder till döden", "Alkohol skadar fostren hos gravida", "Alkohol orsakar leverskador" osv. som anses balansera upp det positiva intrycket reklamen ger av alkohol, men det totala intrycket är att människorna blir glada och lyckliga av alkohol.

I tidningarna och i TV-kanalernas morgonsoffor testas olika viner, det anordnas publika provsmakningar och resor till vingårdar, det är hög status att vara vin- eller whiskykännare. Olika dryckesmärken diskuteras frekvent middagsbjudningar och i fikarummen på arbetsplatserna.

På skolor och arbetsplatserna går glorifiering av alkohol ett steg längre. Här kan folk berätta om den senaste festen och man skrattar gott åt folk som drack för mycket och gjorde bort sig, spydde, eller blev utslängda från krogen. Ibland är det ganska allvarliga händelser som alla ändå skrattar och har kul åt. Skadorna av alkoholen förminskas av dess brukare. På fester för ungdomar är det uppenbart att drickandet inte handlar om att avnjuta öl till maten eller ta "ett glas vin". Drickandet går i många fall ut på att bli stupfull. Personerna som blev fullast eller gjorde de tokigaste sakerna kommer efteråt att få lite extra status på skolan. Gränsen där skratten och den sköna stämningen inte längre uppstår inträffar först om någon kört bil påverkad eller misshandlat någon.

Omvänt skulle dessa personer inte skratta om Kalle berättade att han under helgen rökte lite cannabis med en kompis och kollade på en film, eller att han jämför aromen och ruset mellan två olika sorters marijuana. Det skulle bli en mycket allvarlig stämning även om inga negativa händelser utspelade sig i anslutning till droganvändningen. Alla vet att Kalle håller på att förstöra sitt liv, att han snart kommer sitta och injicerar heroin på en offentlig toalett.

Detta är några exempel på hyckleri där drogerna inte jämförs på lika villkor. Vetenskapen underställs den felaktiga men ändå allmänt vedertagna och accepterade åsikten att drogerna som är förbjudna är farligast.

Varför förbjuds inte alkohol?

Varför är alkohol lagligt när det trots allt är så skadligt? Svaret är ganska enkelt. Det är omöjligt att genomföra ett förbud på ett bra sätt. Förbudet skulle inte respekteras eftersom folket tycker om alkohol såpass mycket att det skulle vara värt att bryta mot lagen för att kunna dricka. En svart marknad skulle uppstå, där alkohol skulle smugglas in till landet eller framställas genom hembränning. Det blir en historisk upprepning av förbudstiden i USA. Förbudet skulle göda den kriminella världen och staten skulle samtidigt förlora stora skatteintäkter. Samtidigt skall man komma ihåg att Sverige var ytterst nära att införa ett förbud likt USA i en folkomröstning 1922. Att alkohol är lagligt är således ingen självklarhet.

Konsekvenserna för alkoholmarknaden om man skulle införa ett förbud skulle även märkas i form av att priserna skulle stiga och kvaliteten minska. Folk med låg moral skulle blanda i metanol och dylika skadliga ämnen, alkoholpåverkade som skadat sig själva skulle inte söka hjälp i rädslan för straff och lidandet till följd av alkoholbruk skulle öka. Samma sak skulle ske om tobak förbjöds. Även om tobakens psykoaktiva effekt är mycket låg så är beroendefaktorn hög.

Om man nu inser detta så borde det vara lika självklart att inse att förbudet mot cannabis och andra droger har skapat samma nackdelar gällande vart pengarna hamnar, vilka som styr marknaden, vilka som reglerar priserna, att kvaliteten sänks, att brukarna stigmatiseras och hälsomässigt hamnar i en sämre sits än om drogerna var lagliga. Man blir inte av med problemen genom ett förbud - man skapar och förvärrar problemen.

Vetenskapliga jämförelser av riskerna med olika droger

Trots att våra svenska förbudsförespråkare envist hävdar att man inte kan jämföra olika droger (speciellt cannabis och alkohol) så finns det många forskare som anser att det går utmärkt att beräkna och uppskatta skadorna, både för individens kropp och psyke samt för samhället. Dessutom möjliggör beräkningarna att man även kan jämföra cannabis och alkohol med andra vanligt förekommande droger, lagliga som olagliga.

Att göra den här formen av uppskattningar är en mycket kontroversiell fråga. Om forskare kan visa att lagliga droger kan vara mer farliga än olagliga så skulle det underminera acceptansen för drogförbundet. Detta blev mycket tydligt 1995 när WHO presenterade en rapport[66] som nästan omedelbart blev nedtystad under mystiska omständigheter. Den tog bland annat upp att alkohol och tobak kunde anses var farligare än Cannabis[67], åtminstone var det många som tolkade den så även om själva slutsatsen var mycket vag. Men faktumet att WHO hade mage att publicera ett sådant budskap slog till som ett jordskalv för förbudsförespråkare och politiker världen över och ledde till starka reaktioner. WHO själva hävdar att det inte fanns några politiska påtryckningar bakom beslutet att dra tillbaka rapporten, utan menar att det handlade om att forskningen drog slutsatser som inte var helt fastställda eller var motsägelsefulla[68].

Några citat från rapporten:

Overall, most of these risks (of cannabis/red anm) are small to moderate in size. In aggregate they are unlikely to produce public health problems comparable in scale to those currently produced by alcohol and tobacco. This is largely because on current patterns of use in developed societies the proportion of the population that uses cannabis heavily over a period of years is much smaller than the proportions that use alcohol or tobacco in a comparable way (Hall, 1995).

We should beware of becoming too complacent about this situation. The comparison based upon existing patterns of use cannot be used to predict what would happen if there was a major change in the prevalence of cannabis use, as some may argue would happen if existing criminal penalties were removed or replaced with civil penalties. But even if there were more users, it is unlikely that the proportion of cannabis users who become very heavy users would ever be as high in industrial societies as it often for stimulants such as tobacco or cocaine, since heavy use of a stimulant fits more easily into the rhythms of daily life in such societies.

In principle, it would seem a simple matter to estimate what the health risks of cannabis use would be if its prevalence was the same as that of alcohol and tobacco. Although conceptually a simple matter, a number of assumptions have to be made. The most questionable assumption is that the public health consequences of an increased prevalence of cannabis use would simply be the product of the current patterns of use multiplied by the ratio of the new to old users. Such a calculation assumes that the risks are the same regardless of the characteristics of the user, or the legal regime under which the drug is used.

The first assumption may be unreasonable. It may be, for example, that cannabis is used by a different population when its prevalence of use is low than when it was high. This phenomenon has been reported with alcohol, for example, with different patterns of alcohol consumption and problems in "dry" and "wet" cultures. If adult use were legalised, it might also be easier to reduce some of these health risks. For example, with greater availability it may be possible to reduce the major respiratory risks of cannabis smoking, either by encouraging cannabis users to ingest rather than to smoke the drug, or by increasing the THC content and reducing the tar content of marijuana, for those who continue to smoke. It would also be easier if cannabis use were legal to give users advice on other ways of reducing their risks of using the drug. Estimating the net effects of such harm reduction efforts is difficult, however, because it would also be likely that decriminalising cannabis for adult use would lead to an increased use by adolescents, and the health effects of this would be difficult to predict.

For these reasons we have not attempted to provide estimates of the health risks of cannabis if its prevalence of use were to approach those of alcohol and tobacco. All that can be said with any confidence is that if the prevalence of cannabis use increased to the levels of cigarette smoking and alcohol use, its public health impact would increase. It is impossible to say by how much with any precision. However, on even the most worst case scenario, it is unlikely that the public health effect of cannabis use would approach those of alcohol or tobacco use. Unlike alcohol, cannabis does not produce cirrhosis for example. Moreover, in developed societies cannabis appears to play little role in injuries caused by violence, as does alcohol, although recently concern has been expressed in some developing countries that cannabis may be used to fortify criminal offenders. Unlike tobacco, all the evidence suggests that the proportion of cannabis smokers who become daily smokers is substantially less than the proportion of tobacco smokers who do so.
— A Comparative Appraisal of the Health and Psychological Consequences of Alcohol, Cannabis, Nicotine and Opiate Use[66]


Sedan dess har det kommit fler jämförelser från olika experter:

Professor Bernard Roques jämförde skadorna/riskerna med cannabis kontra alkohol och publicerade sina resultat 1998[69]. Han citeras i den kanadensiska senatens rapport om cannabis från 2002[70]:

Cannabis does not have any neurotoxicity, such as defined in chapter 2. From this point of view, cannabis is completely different from alcohol, cocaine, ecstasy and psychostimulants, as well as certain drugs used for addiction. In addition to their neurotoxicity, these drugs induce very severe behavioral impairment, and a social dangerousness in the case of alcohol and cocaine, which are practically never found with cannabis.

...

Dangerousness of a compound in terms of addiction is measured not only by the efforts made to get the product, but by the considerable energy spent to try to escape dependence. Cannabis generates hedonic effects, it is thus likely to induce dependence. Less than 10% of heavy users become addicted to cannabis, which is not negligible but much lower than the risk induced by excessive alcohol or tobacco use. It should be added that this percentage is lower than 2% of the whole population of THC users (90% being occasional users).
— Professor Bernard Roques, Rapport au Ministre de la santé, 1998[69]

Professorn Roques tabell med jämförelser av med olika droger:

Roques riskanalys.jpg


I boken "The health effects of cannabis" från 1999 finns en riskjämförelse mellan ett antal droger som gjorts av Wayne Hall, Professor på University of Queensland[71], samma person som skrev WHO-rapporten som vi nämnde nyss:

Hall riskanalys.jpg


När den kanadensiska senaten släppte sin rapport om cannabis 2002 så uttalade sig ordföranden för kommisionen om jämförelsen mellan alkohol och cannabis:

"Scientific evidence overwhelmingly indicates that cannabis is substantially less harmful than alcohol and should be treated not as a criminal issue but as a social and public health issue,"
— Senator Pierre Claude Nolin till CBC (2002-09-02)[72]


2007 gör David Nutt, professor i neurovetenskap och dåvarande ledaren för en expertgrupp som gav myndigheterna råd i narkotikafrågor, tillsammans med några kollegor ett försök att jämföra och bedöma drogers risker och farlighet[73]. Bakgrunden var att den brittiska klassificeringen av droger i olika grupper, med olika tillhörande straff, upplevdes oproportionerlig i förhållande till de skador som vissa av drogerna gav upphov till. Studiens metod var att låta olika experter bedöma drogens farlighet ur 3 perspektiv: fysiska skador; akuta-, kroniska- och intravenösa skador. Beroendegrad och beroendeframkallande; njutningens intensitet, psykologiskt beroende, fysiskt beroende. Sociala skador; berusningsgrad, andra sociala skador, och hälsokostnad av en rad lagliga och olagliga droger. Detta var basen för totalbedömningen. Alkohol hamnar på femte plats bakom heroin, kokain, barbiturater och metadon. Cannabis återfanns på plats elva.

Professor Wayne Hall skriver följande i samband med publiceringen i "The Lancet":

Nutt and colleagues asked UK experts in psychiatry, pharmacology, and addiction to rate drugs on three major dimensions of harm: physical health effects, potential for dependence, and social harms. The experts showed reasonable levels of agreement in their rankings. By contrast, their ratings were not well correlated with the UK classi?cation, but the rank ordering was much the same as earlier rankings of drugs that took harms into account.

...

The work of Nutt and colleagues is a useful step towards a better evidence base for the formulation of drug policy. They challenge us to find ways to reduce the indefensible disparity between the regulatory treatment of alcohol and tobacco and the most widely used illicit drug, cannabis. The solution could involve a combination of increasing restrictions on the promotion and availability of alcohol and tobacco, while reducing the severity of the statutory penalties for cannabis users.
— Wayne Hall, Professor vid University of Queensland[74]


2009 gjorde två kanadensiska forskare, Gerald Thomas, Senior Policy Analyst hos Centre for Addictions Research of BC (CARBC) samt Chris Davis, Senior Research Analyst hos Canadian Centre on Substance Abuse och professor i psykologi vid Carleton University i Ottawa, en studie där kostnaden jämfördes för de vanligaste drogerna. Jämförelsen gjordes både på individ och samhällsnivå, där man beräknat kostnaden för medicinsk vård och för polisen/kriminalvården. Studien visade att 94 % av samhällskostnaden för cannabis ligger hos polisen/kriminalvården. Vårdkostnaden för cannabis är obetydlig i jämförelse med alkohol och tobak.

In terms of social costs, the vast majority of the social costs of cannabis are enforcement-related while the vast majority of tobacco costs are health-related. The social costs of alcohol are about evenly distributed between health care and enforcement.

In terms of costs per user: tobacco-related health costs are over $800 per user, alcohol-related health costs are much lower at $165 per user, and cannabis-related health costs are the lowest at $20 per user. On the enforcement side, costs for cannabis are the highest at $328 per user—94% of social costs for cannabis are linked to enforcement. Enforcement costs per user for alcohol are about half those for cannabis ($153), while enforcement costs for tobacco are very low.

...

The harms, risks and social costs of alcohol, cannabis and tobacco vary greatly. A lot has to do with how the substances are handled legally. Alcohol and tobacco are legal substances, which explains their low enforcement costs relative to cannabis. On the other hand, the health costs per user of tobacco and alcohol are much higher than for cannabis. This may indicate that cannabis use involves fewer health risks than alcohol or tobacco.

These variations in risk, harms and cost need to be taken into account as we think about further efforts to deal with the use of these three substances. ... Efforts to reduce social costs related to cannabis, for example, will likely involve shifting its legal status by decriminalizing casual use, to reduce the high enforcement costs. Such a shift may be warranted given the apparent lower health risk associated with most cannabis use.
— Cannabis, Tobacco and Alcohol Use in Canada - Comparing risks of harm and costs to society[75]

Här är graferna från studien, observera att siffrorna är mer talande än punkternas placering. Antalet cannabisbrukare med hög risk är 1/50-del i jämförelse med de med låg risk, vilken skall jämföras med 1/5 för alkohol:

Visions cannabis1.jpg

Visions cannabis2.jpg


2010 gjorde David Nutt och några kollegor från "The Independent Scientific Committee on Drugs"[76] i Storbritannien åter igen en bedömning av drogers farlighet. Heroin, crack och metamfetamin bedömdes vara skadligast för individen. Alkohol, heroin och crack var skadligast för omgivningen. Totalt visade sig alkohol vara den skadligaste drogen:

Nutt riskanalys 2010.jpg

Nutt riskanalys 2010 2.png


Samma uppställning med mindre avvikelser återfinns även i en rapport från 2010[77] av Jan van Amsterdam och några kollegor från Academisch Medisch Centrum vid Amsterdams universitet. Crack, alkohol, metamfetamin och heroin byter placeringar på toppen men cannabis återfinns fortfarande långt ner på listan:

Amsterdam riskanalys.jpg


En rapport av Ruth Weissenborn och David Nutt som publicerades 2011 i "Journal of Psychopharmacology"[78] använder underlag från flera tidigare bedömningar för att jämföra riskerna med alkohol och cannabis i Storbritannien. Nutt och Weissenborn kommer fram till att alkohol är mer än dubbelt så mycket farligare än cannabis.


2012 publiceras en rapport[79] där 292 experter inom missbruk och missbruksbehandling i Skottland fick klassa drogers farlighet utifrån samma kriterier som definierats i tidigare forskning av bl.a Nutt. Alla individuella bedömningar sammanställdes till en tabell som erinrar om det forskarvärlden tidigare presenterat. Alkohol befinner sig på plats två, efter heroin på sociala skador och på plats fyra gällande individskador. Cannabis och psilocybinsvampar anses vara minst farliga och befinner sig på bottenplaceringarna. Nedan visas tabellen där sociala skador och personskador har kombinerats:

Taylor riskanalys.jpg


2013 presenterade David Nutt ytterligare en undersökning[80], denna gång med experter från 20 länder i Europa:

Iscd riskanalys 2013.jpg


En studie från 2015 med andra metoder kommer också fram till liknande resultat. Man jämför den aktiva dosens storlek i förhållande till en dödlig överdos för att få ett värde (MOE) som visar farligheten:

A comparative risk assessment of drugs including alcohol and tobacco using the margin of exposure (MOE) approach was conducted. The MOE is defined as ratio between toxicological threshold (benchmark dose) and estimated human intake.

...

For individual exposure the four substances alcohol, nicotine, cocaine and heroin fall into the “high risk” category with MOE < 10, the rest of the compounds except THC fall into the “risk” category with MOE < 100. On a population scale, only alcohol would fall into the “high risk” category, and cigarette smoking would fall into the “risk” category, while all other agents (opiates, cocaine, amphetamine-type stimulants, ecstasy, and benzodiazepines) had MOEs > 100, and cannabis had a MOE > 10,000.

...

Many governments in Europe have favoured more restrictive policies with respect to illicit drugs than for alcohol or tobacco, on the grounds that they regard both illicit drug abuse and related problems as a significantly larger problem for society58. Drug rankings can therefore be useful to inform policy makers and the public about the relative importance of licit drugs (including prescription drugs) and illicit drugs for various types of harm58.

Our MOE results confirm previous drug rankings based on other approaches. Specifically, the results confirm that the risk of cannabis may have been overestimated in the past. At least for the endpoint of mortality, the MOE for THC/cannabis in both individual and population-based assessments would be above safety thresholds (e.g. 100 for data based on animal experiments). In contrast, the risk of alcohol may have been commonly underestimated.
— Lachenmeier & Rehm (2015)[81]


Nutt, van Amsterdam och Taylor gör ytterligare en studie 2015[82]. Bedömningen av drogerna görs denna gången av 40 experter ifrån EU-länderna och tabellen visar åter igen vilket stort problem alkohol är för individen och omgivningen.

Nuttamsterdamtaylor riskanalys 2015.png

Dödsfall

Enligt den amerikanska "Food and Drug Administration" (FDA) så kunde ungefär 33 dödsfall per år härledas till användande av cannabis mellan Januari 1997 och Juni 2005. I alla dessa fall anges cannabis vara en sekundär faktor för dödsfallet. Ingen listar cannabis som primär dödsorsak[83]. Läs mer i kapitlet Cannabis och dödsfall. Enligt samma källa kan man se att 17 populära läkemedel som var godkända av FDA, angavs som primär dödsorsak vid ca 1150 dödsfall per år, 260 av dessa enbart från potensmedlet Viagra. Alkohol å andra sidan rapporterades vara primär dödsorsak för mellan 75000 - 84000 dödsfall per år i USA mellan 2001 - 2005[84][85].

I Europa beräknas 10% av alla dödsfall vara orsakade av alkohol[86]Alkohol beräknas svara för ca 30% av alla dödsolyckor i Sverige. 20 – 30% av alla som dödas i trafiken har alkohol i blodet. På sjön är andelen ännu större där cirka 45 % av alla som drunknar och som undersökts rättsmedicinskt har alkohol i blodet.[25]

Siffrorna har givetvis ett samband med att många fler dricker alkohol, men siffran för cannabisrelaterade dödsfall skulle trots den lägre prevalensen inte komma i närheten av alkohol om så varenda människa hade varit cannabisrökare. Om man granskar siffrorna från USA, och har med i beräkningen att 16.7 miljoner amerikaner som var 12 år eller äldre, använde cannabis minst en gång under månaden innan de blev tillfrågade [87]. Jämbördig siffra, med undantaget att åldersspannet var 18 år och äldre, för personer som druckit alkohol minst 12 gånger under senaste året var 50.9%. [88] Om man räknar med att 75% av befolkningen är över 18 år dricker 117 miljoner utav en totalbefolkningen på 314 miljoner alkohol minst 12 gånger per år. Det visar ett 1:7-förhållande mellan konsumenterna av cannabis och alkohol. Samma förhållande återfinns inte gällande dödsfallen.

Medias rapportering om dödsfall från olika droger har granskats av medarbetare på tidningen The Guardian[89]. Han har gjort en visuell presentation som visar den snedfördelade täckningen av dödsfallen för olika droger. Alkoholdödsfallen, som f.ö bör vara fler än vad som visas, rapporteras knappt över huvud taget, medans cannabisrelaterade dödsfall blir uppblåsta till enorma proportioner.

Till höger i tabellen har man sorterat efter det totala antalet dödsfall. Till vänster sorterar man efter antalet dödsfall per 10000 användare.

Cannabis dodsfall media.jpg

Experters åsikter om cannabis och alkohol farlighet

Professor David Nutt förklarar varför han anser att alkohol är dubbelt så skadlig för individen och 5 gånger så skadligt för samhället än cannabis:

Popular intoxicants – how do alcohol and cannabis compare?

I am often asked the question “if cannabis was as freely available as alcohol how many would use it and would its harms increase?. Of course the answer is yes to both. However as about half of young people use cannabis, the increase from removing criminal sanctions would be relatively modest unless it was actively marketed as is alcohol. Certainly the Dutch coffee shop model of regulated but not legalized cannabis access appears not to have increased use since young people in the Netherlands have some of the lowest rates of cannabis use in Europe.

Perhaps the more interesting question is in this circumstance would be what would the net effect on population harms be? Would liberalising access to cannabis reduce alcohol use to an extent that might reduce the sum total of harms? This issue is touched on in my new paper in the Journal of Psychopharmacology (Weissenborn and Nutt 2011, Popular intoxicants: what lessons can be learned from the last 40 years of alcohol and cannabis regulation? (PMID:21926420) ). The key points of this paper are briefly outlined below.

A good measure of harm is the costs to the NHS. Hospital admissions for cannabis number less than 1000 per year whereas alcohol now accounts for 1000x as many – over a million last year of which 13,000 were aged under 18yrs. The role of cannabis in causation of schizophrenia is still controversial – the ACMD in their 3rd cannabis review estimated that to stop one case of schizophrenia one would have to stop 5000 young men or 7000 young women from ever smoking cannabis. Some studies are now suggesting cannabis may help patients with schizophrenia. In contrast, that alcohol causes liver disease is as incontrovertable as is its contribution to the massively accelerating death rates from liver disease in the UK. The frightening contribution that alcohol use makes to domestic violence, child abuse and road traffic accidents were some of the reasons why alcohol scored as the most harmful drug to UK society today in the ISCD scale of drug harms, published in the Lancet last year.

Until the last government induced them to think otherwise by making cannabis a target, the police have always taken the view that cannabis users were much less prone to violence than those intoxicated with alcohol. Indeed the police were strong supporters of the ACMD recommendation to downgrade cannabis to Class C in 2004. It seems likely that the recent rise in alcohol intake in the UK may have been in part due to the pressure of anti-cannabis policing leading to young people switching their preferred intoxicant to alcohol.

Estimating the true relative harms of alcohol and cannabis is not easy as there are no societies today where the two drugs are equally available. However where neither are legal – as in some Islamic states – alcohol appears to cause more dependence than cannabis, even in Morocco a traditional cannabis growing country.

Taken together we estimate that alcohol is at least twice as harmful to users than cannabis and 5 times more harmful to society. The obvious conclusion is that the current legislation criminalising cannabis users is illogical as well as inhumane and may be causing much more harm than it does good. Time for a rational intervention Mr Cameron?
— Neuropsykofarmakologen David Nutt [90]

David Nutt anser f.ö. att en mer tillåtande attityd till cannabis kan resultera i en sänkning i alkoholkonsumtionen med 25% [91]

Stig Agurell, som länge var en av världens ledande forskare inom området, menar att det här är en diskussion som inte går att ha i Sverige.

– Hur man än resonerar hamnar man i att sprit är farligare än cannabis. Beroenderisken är större, man blir mycket mer aggressiv och så vidare. Men det går liksom inte att säga. Han berättar att han under sin aktiva tid som forskare tackade nej till inbjudningar från såväl amerikanska senaten i Washington som till vissa större symposier i Europa och USA. Området var för politiserat och för en forskare var risken helt enkelt för stor.

– Vad man än sade blev man stämplad av något särintresse. Och kanske är det ändå lika bra, tänker Stig Agurell, om man inte snackar så mycket om riskerna.

– Det går inte att ha ett strikt vetenskapligt perspektiv, för då landar man i slutsatsen att cannabis borde legaliseras. Och min inställning i den frågan är klar: det räcker gudskelov med alkohol.
— Cannabusiness : om konsten att legalisera en drog av Johan Anderberg

The major acute risks of alcohol are similar to those of cannabis, namely those associated with intoxication. Both drugs cause impairments in psychomotor and cognitive function, especially memory and forward planning. Alcohol intoxication increases the risks of being involved in road traffic and other accidents, as cannabis probably does, but unlike cannabis alcohol tends to encourage aggressive behavior. It is an important factor in domestic violence. Unlike cannabis, acute alcohol intoxication can also be life threatening.

There are a number of health risks associated with chronic alcohol intake. These include damage to the unborn child (fetal alcohol syndrome), increased risk of cancers of the mouth and throat, serious damage and cirrhosis of the liver, and permanent damage to the brain (KorsakofFs syndrome) leading to severe cognitive impairments. Alcohol also causes dependence in some people and this is associated with potentially life-threatening withdrawal symptoms when alcohol use is stopped. The heavy use of alcohol can lead to serious impairment of work performance and family life, and dependent users may become psychotic. Cannabis can also cause cognitive impairments and some users may become dependent but the withdrawal symptoms are relatively mild. In the United States more than 150,000 deaths each year are attributable to alcohol abuse.
— "The science of Marijuana" av Leslie Iversen, professor i farmakologi vid Oxfords Universitet

It is implied that cannabis is inherently more harmful than alcohol. This contradicts received opinion. Unlike cannabis, alcohol in overdose can kill. Chronic alcohol abuse has well-documented health risks, including liver disease and severe brain damage leading to a form of dementia. Use by pregnant women also carries the risk of damage to the foetus, leading to severe mental impairments. There is no firm evidence that cannabis use carries any of these serious health risks. Several expert groups that have compared the risks of alcohol and cannabis have concluded that cannabis is less dangerous. As the Police Foundation's report last year stated: "When cannabis is systematically compared with other drugs against the main criteria of harm ( mortality, morbidity, toxicity, addictiveness and relationship with crime ), it is less harmful to the individual and society than any of the other major illicit drugs or than alcohol and tobacco". Cannabis produces a variety of well-documented short-term effects on perception, memory, thought and coordination, which might be expected to compromise driving skills. Lady Greenfield suggests that it does so for more than 24 hours after smoking, but the evidence for this is far from clear-cut. There are many serious studies that show little or no effect on driving even during acute intoxication. The association of cannabis with traffic accidents and deaths is hard to interpret, as most of these also involve alcohol. And, just as for alcohol and mobile telephones, evidence for an effect on driving would not argue for an outright ban.
— Leslie Iversen, professor i farmakologi vid Oxfords Universitet & Colin Blakemore, professor i fysiologi vid Oxfords Universitet (2001)[92]

Läsvärt

Study: Alcohol Is “More Than Twice As Harmful As Cannabis” — So Explain Again Why Pot Is Illegal?

Cannabis: Debatten behöver inga rökridåer

Källor

  1. 1,0 1,1 WHO 2014-05-12: WHO calls on governments to do more to prevent alcohol-related deaths and diseases
  2. 2,0 2,1 IARC - International Agency For Research On Cancer: World Cancer Report 2014
  3. Forskning.no 2012-12-11: Norske vikinger dyrket hamp
  4. Se kapitlet Rätten till medicinskt bruk
  5. 5,0 5,1 Pelle Olsson: Cannabis skadar ungdomar mer än alkohol
  6. 6,0 6,1 EMCDDA: Situationen På Narkotikaområdet I Europa 2011
  7. DN 2012-05-03: Cannabis lika vanligt som alkohol
  8. DN 2011-05-28: Tonåringarna väljer narkotika före alkohol
  9. EMCDDA: Table TDI-5. Primary drug and rates of injection of primary drug of clients entering treatment, 2009 or most recent year
  10. EMCDDA: Figure GPS-1. Last 12 months prevalence of cannabis use among all adults (aged 15 to 64), young adults (aged 15 to 34) and for youth (aged 15 to 24)
  11. Pelle Olsson: 8 myter om Cannabis
  12. Skövde Nyheter 2015-10-27: "Fler blir beroende av cannabis än alkohol!"
  13. Magnus Callmyr 2015-10-29: Blir fler beroende av cannabis än alkohol som Pelle Olsson påstår?
  14. NIDA: Is marijuana addictive?
  15. The Health and Psychological Consequences of Cannabis Use (Hall et al., 1994)
  16. Comparative epidemiology of dependence on tobacco, alcohol, controlled substances, and inhalants: basic findings from the National Comorbidity Survey (Anthony et al., 1994)
  17. From First Drug Use to Drug Dependence: Developmental Periods of Risk for Dependence upon Marijuana, Cocaine, and Alcohol (Wagner, 2002)
  18. Transitions from first substance use to substance use disorders in adolescence: is early onset associated with a rapid escalation? (Behrendt, 2009)
  19. Thomas Lundqvist: Alkohol vs Hasch - Ett försök till jämförelse mellan alkohol och cannabis (2001-11-26)
  20. DN 2011-08-15: Cannabis gör dig känslomässigt urholkad
  21. SVT 2014-03-30: Alkohol eller cannabis – vad är farligast?
  22. Alkohol vs. Cannabis - En undersökning om vanor & attityder på gymnasiet
  23. Haschboken (Barbro Holmberg, Folkhälsoinstitutet, 1994)
  24. National Criminal Investigation Department (1995), National Report on the Drug Abuse Situation in Sweden 1994, p. 3.
  25. 25,0 25,1 CAN: Hur farlig är alkoholen?. Nu reviderad, se archive.org-version från 2012
  26. 26,0 26,1 CAN: Drogutvecklingen i Sverige 2014
  27. Drugnews 2012-07-03: Alkoholkonsumtion fortsätter minska
  28. SoRAD 2013-05-28: Fortsatt minskad alkoholkonsumtion i Sverige visar ny statistik
  29. Systembolagets Alkoholstatistik, Andra länder
  30. Läkartidningen nummer 9, 2000: Måttligt alkoholbruk skyddar mot hjärtsjukdom. Av Anders Frid
  31. Daily Mail 2014-04-24: Good news: Drinking wine is good for your kidneys - but you can only have the odd glass each week
  32. Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data (Holmes, 2014)
  33. Daily mail 2014-07-10: Moderate drinking IS bad for your health: Just two glasses of wine a day can cause problems
  34. 34,0 34,1 Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016 (GBD 2016 Alcohol Collaborators)
  35. Science Daily 2018-08-24: No safe level of alcohol, new study concludes
  36. 10th Special Report to the U.S. Congress on Alcohol and Health (National Institutes of Health, 2000)
  37. 37,0 37,1 Alcohol consumption and brain health BMJ 2017; (Published 06 June 2017)
  38. Binge Drinking in Young Adults: Data, Definitions, and Determinants (Courtney, 2009)
  39. Moderate alcohol consumption as risk factor for adverse brain outcomes and cognitive decline: longitudinal cohort study (Topiwala, 2017)
  40. CNN 2017-06-06: Moderate drinking may alter brain, study says
  41. Longitudinal changes in white matter integrity among adolescent substance users. (Bava, 2013)
  42. Huffington Post 2012-12-21: Teen Marijuana Use May Show No Effect On Brain Tissue, Unlike Alcohol, Study Finds
  43. Transdermal delivery of cannabidiol attenuates binge alcohol-induced neurodegeneration in a rodent model of an alcohol use disorder (Liput, 2013)
  44. Läs i kapitlet om Medicinska användningsområden för Cannabis
  45. Läkartidningen 2017-05: Alkohol kan vara riskfaktor för ischemisk stroke vid förmaksflimmer
  46. Alcohol and endogenous aldehydes damage chromosomes and mutate stem cells (Garaycoechea, 2018)
  47. The Guardian 2018-01-03: Alcohol can cause irreversible genetic damage to stem cells, says study
  48. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose–response meta-analysis (Bagnardi, 2015)
  49. Light alcohol drinking and cancer: a meta-analysis. (Bagnardi, 2013)
  50. National cancer institute: Alcohol and Cancer Risk
  51. Wikipedia: Alcohol and cancer
  52. DN Debatt 2014-05-19: ”Okänt bland svenskar att alkohol orsakar cancer”
  53. Medscape 2014-04-30: No Amount of Alcohol Is Safe
  54. Aftonbladet 2014-05-20: Gränsen: ”Ett glas vin – per år”
  55. AMPHORA 2012-10-18: AMPHORA scientists find that the average European drinks alcohol at the toxic level for causing cancer
  56. DN Debatt 2016-11-27: 1 000 svenskar dör varje år i cancer orsakad av alkohol
  57. Medscape: Fatty Liver
  58. Internetmedicin.se: Alkoholinducerad leversjukdom
  59. Wikipedia: Alcoholic liver disease
  60. 60,0 60,1 Cannabis use is associated with reduced prevalence of progressive stages of alcoholic liver disease (Adejumo, 2018)
  61. Socialstyrelsen: Kostnader för alkohol och narkotika - Beräkning av samhällets direkta kostnader 2003.
  62. SVT 2017-03-30: Minskat supande bakom färre misshandelsfall
  63. Harvard 2004-02-12: Prevalence of Rape Higher in Heavy Drinking College Environments
  64. "Alcoholism and Other Drug Problems" av James E. Royce, S.J., Ph.D. och David Scratchley, Ph.D.
  65. Drugs of abuse and the elicitation of human aggressive behavior (Hoaken, 2003)
  66. 66,0 66,1 WHO: A Comparative Appraisal of the Health and Psychological Consequences of Alcohol, Cannabis, Nicotine and Opiate Use (Hall, 1995) alt. version med bättre läsbarhet
  67. CFDP: Stories relating to February 1998 claims that World Health Organization suppressed findings about the relative safety of cannabis
  68. WHO Did Not Bow To Political Pressure In Publishing A Report On Cannabis (WHO, 1998)
  69. 69,0 69,1 Excerpts from the Roques report, ordered by B. Kouchner, released in June 1998, tidningsartiklar från Frankrike 1998
  70. Comparative Harms of Cannabis: Overview Table, Roques Report ’98 (p. 182)
  71. Hall, W. D., Room, R and Bondy, S (1999). Comparing the health and psychological risks of alcohol, cannabis, nicotine and opiate use. In Harold Kalant, William Corrigall, Wayne Hall and Reginald Smart (Ed.), The health effects of cannabis (pp. 475-506) Toronto: Addiction Research Foundation.
  72. CBC 2002-09-04: Pot less harmful than alcohol: Senate report
  73. Development of a rational scale to assess the harm of drugs of potential misuse (Nutt, 2007) finns även som pdf-version
  74. Psychoactive drugs of misuse: rationalising the irrational (Hall, 2007)
  75. Cannabis, Tobacco and Alcohol Use in Canada - Comparing risks of harm and costs to society (Thomas & Davies, 2009) finns även som pdf: Visions: BC's Mental Health and Addictions Journal, 2009, Vol. 5 No. 4
  76. Drug harms in the UK: A multicriteria decision analysis (Nutt, 2010) finns även som pdf-version
  77. Ranking the harm of alcohol, tobacco and illicit drugs for the individual and the population (van Amsterdam, 2010)
  78. Popular intoxicants what lessons can be learned from the last 40 years of alcohol and cannabis regulation (Weissenborn, 2011) finns även som pdf-version
  79. Quantifying the RR of harm to self and others from substance misuse: results from a survey of clinical experts across Scotland (Taylor, 2012)
  80. Se Föredrag med David Nutt 22:18. Källan anges vara Independent Scientific Committee on Drugs (ISCD)
  81. Comparative risk assessment of alcohol, tobacco, cannabis and other illicit drugs using the margin of exposure approach (Lachenmeier & Rehm, 2015)
  82. European rating of drug harms. (van Amsterdam, 2015)
  83. Deaths from Marijuana v. 17 FDA-Approved Drugs (Jan. 1, 1997 to June 30, 2005)
  84. CDC: Alcohol-Attributable Deaths and Years of Potential Life Lost - United States, 2001
  85. NM-IBIS: Complete Indicator Profile of Alcohol-related Deaths
  86. Läkartidningen nr 36 2009: Alkohol bidrar till vart 25:e dödsfall i världen
  87. NIDA: DrugFacts: Marijuana
  88. National Center for Health Statistics: Alcohol use
  89. The Guardian 2009-11-06: Drugs and the BNP: introducing Information is Beautiful
  90. Popular intoxicants – how do alcohol and cannabis compare?
  91. The guardian 2012-06-19: David Nutt: alcohol consumption would fall 25% if cannabis cafes were allowed
  92. The Times 2001-08-06: Cannabis, Why It Is Safe

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

 

Sidan ändrades senast 18 oktober 2019 klockan 11.39.
Den här sidan har visats 37 109 gånger.

Translate this page: