Rätten till medicinskt bruk

Underliggande sidor

• Medicinska användningsområden för Cannabis
  • Stort referensbibliotek
• Medicinska användningsområden för psykedeliska droger
  • Stort referensbibliotek

Rätten till medicinskt bruk

Man kan tro att det är en självklarhet att den som är sjuk skall kunna få tillgång till fungerande läkemedel. Speciellt när det gäller sjukdomar där det inte finns några konventionella läkemedel som fungerar, eller när utgången oundvikligen kommer att vara döden. Även om det handlar om starka droger så har det inte varit några problem med opiater som smärtlindring eller amfetaminer för ADHD. Men i fallet med cannabis har det fram tills bara något decennium sedan varit i princip omöjligt att få tillgång till som läkemedel i västvärlden.

Vad kan då problemet vara? Att en obotlig cancerpatient har kunnat få lite smärtlindring i slutet av sitt liv, är det problemet? Nej, det måste naturligtvis vara cannabis otroligt fasansfulla psykiska effekter, dvs, att cancerpatienten kunde få lindring och till på köpet känt sig hög. Är det problemet? Att den här personen som ska dö om ett år skulle kunna hinna få en psykos innan döden inträffar? Spelar den obetydliga risken någon som helst roll för en person i slutskedet av livet? Och är det inte upp till patienten att bestämma om det är värt risken? Ska det verkligen vara politiker och poliser som bestämmer att en sjuk människa inte ska få tillgång till någonting som får denna att känna sig bättre?

Man hävdade länge att det inte fanns tillräckligt mycket forskning som tydde på en medicinsk effekt, eller att cannabis skulle kunna motverka konventionella mediciner. Det har även funnits ett föraktfullt ifrågasättande av cannabispatienterna, att personerna med behovet inte var sjuka utan bara "vanliga knarkare".

I ett civiliserat land som värnar om medborgarnas frihet så skall det vara upp till patienten att få besluta om vilka mediciner han eller hon väljer att använda, och ingen skall straffas för att han eller hon anser att en förbjuden drog är det som fungerar bäst för att mildra sjukdomen.

Exempel på patienter som förvägras medicinen de behöver:

Är medicinsk cannabis farligt för patienterna?

2008 gick forskare igenom ett stort antal studier där patienter med olika sjukdomar fått medicinsk cannabis. Alla bieffekter och komplikationer som uppstod under behandlingen har analyserats och värderats och man drar slutsatsen att man inte kan se någon större skillnad mellan personerna som fått placebo och cannabis.

“

Results: A total of 321 articles were eligible for evaluation. After excluding those that focused on recreational cannabis use, we included 31 studies (23 randomized controlled trials and 8 observational studies) of medical cannabis use in our analysis. In the 23 randomized controlled trials, the median duration of cannabinoid exposure was 2 weeks (range 8 hours to 12 months). A total of 4779 adverse events were reported among participants assigned to the intervention. Most (4615 [96.6%]) were not serious. Of the 164 serious adverse events, the most common was relapse of multiple sclerosis (21 events [12.8%]), vomiting (16 events [9.8%]) and urinary tract infection (15 events [9.1%]). The rate of nonserious adverse events was higher among participants assigned to medical cannabinoids than among controls (rate ratio [RR] 1.86, 95% confidence interval [CI] 1.57–2.21); the rates of serious adverse events did not differ significantly between these 2 groups (RR 1.04, 95% CI 0.78–1.39). Dizziness was the most commonly reported nonserious adverse event (714 events [15.5%]) among people exposed to cannabinoids. — Adverse effects of medical cannabinoids: a systematic review

”

Resultatet sammanfattas även av en annan forskare:

“

When consumed alone, the safety profile of cannabis is very good. Wang et al. reviewed 31 studies of medical cannabis use and found that 96% of 4779 adverse events were minor. The relative risk for serious adverse events was 1.04, which was not different between the placebo and study groups. — Treatment of crohn’s disease with cannabis: an Observational study

”

Cannabisläkemedlet Sativex långtidseffekter undersöktes i en studie från 2013. Av 146 MS-patienter som hade använt Sativex i genomsnitt 334 dagar så var det bara 5 patienter (3,4%) som rapporterade allvarliga biverkningar. Man noterar att det inte förekom några psykoser, toleransutveckling eller abstinenseffekter när behandlingen avslutades tvärt. De flesta bieffekter som rapporterades var milda.

Stigmatiseringen av patienter som använder cannabis

Stigmatiseringen som omger det rekreationella bruket av cannabis smittar tydligt av sig på medicinska patienter i en grad som inte förekommer för andra narkotikaklassade läkemedel, det förekommer inte att man tycker att en person med svåra smärtor som får smärtstillande (morfin) är att jämställa med en heroinist men cannabispatienter blir ständigt "attackerade" och nedvärderade av samhället för att de finner störst lindring i en medicin som är illegal för allmänheten. Patienter från Kanada som har tillstånd att använda cannabis vittnar om detta i en studie från 2013. Det handlar oftast om kritik som kommer från den närmaste familjen och vännerna, men man blir även stoppad av polisen i tid och otid och ibland utsatt för ännu grövre rättsövergrepp. Därtill hade många patienter själva fostrats av skolan och staten att tro att cannabis är jättefarligt vilket kan leda till att patienterna ser ner på sig själva för att de blivit "knarkare". Det finns även ett motstånd från läkare som är dåligt informerade och vilar på gammal forskning och propaganda och avråder eller motverkar att patienterna får en effektiv behandling:

“

Stigmatization as a form of social control which functions to discourage and penalize deviant behaviour, characteristics or identities was reflected in the findings. The findings suggest there are complex and overlapping factors that produce both the stigmatization experienced by CTP (cannabis for therapeutic purposes) users that related to the ambiguous status of cannabis, lack of acknowledge about medical cannabis, and stigma associated with particular health disorders. While public acceptance of cannabis continues to grow, it appears that CTP users remain highly vulnerable to stigma at both interpersonal and institutional levels. Participant experiences of stigma related to CTP use stemmed from external sources, including their friends, family, healthcare providers, and law enforcement, and from their own internalized guilt and discomfort related to using a medication that is also often used recreationally and illegally. In addition, victim blaming discourse was evident, whereby the illness for which CTP was used attracted harsh judgements about the person’s previous health practices (e.g., HIV/AIDS in homosexual and IV drug users, smokers who get cancer) and the validity of their treatment requests. Suspicion about previous risky behaviours was prompted by CTP use and interpreted as emerging from irresponsible acts and disregard for self-health. In addition, illnesses for which others adjust or adequately cope with using conventional medical treatments, rendered suspect the use of CTP as a legitimate course of treatment. Stigmatization related to cannabis as a substance and its illegal status are clearly intertwined. Historically, cannabis was made illegal not because of problems associated with its use, but rather, as a result of propaganda that encouraged the public to view cannabis as risky and untoward in order to reify its criminal classification. Engaging in illegal activities, more generally, is stigmatized in society. Criminalizing activities render them deviant, and it is generally assumed within society that there is a good reason for this status. Even though deviance and criminality were not central to the majority of participants’ self concepts, “disidentifiers” were commonly used to distance themselves from these labels. For these individuals who were already living with a chronic, often life-limiting illness and on the margins of society, this additional form of stigmatization increased the physical and emotional distress they experienced. Even more problematic from a human rights perspective is the potential for discrimination in the healthcare system, where individuals fail to receive appropriate assessment and treatment for a health condition because of being labeled as drug dependent or a pothead. In this context, patient-provider consultations become focused on extraneous issues, such as addiction and one’s moral fiber, rather than the larger concerns of symptom management and the underlying pathology of illness. Amid this preoccupation resides an uneasiness and lingering doubt that CTP use is contrived and manipulative, whereby cannabis is masking, and in many cases adding to, the individual’s and societal problems. This discourse threatens the trust essential for a caring patient-provider relationship and may disrupt future care-seeking behaviour by patients as well as the delivery of efficacious treatments by healthcare providers. — Perceptions of cannabis as a stigmatized medicine: a qualitative descriptive study

”

Motståndet mot medicinsk cannabis i USA

Bra historisk sammanfattning från Hampanätet:

“

... Hundratals rapporter talade om de dolda möjligheter som fanns i cannabisplantans sammansättning som kunde användas i medicinska sammanhang. Snart kom även forskarrapporter som presenterade positiva resultat i behandlingen av astma, grön starr, illamående p.g.a. kemoterapi, anorexia, tumörer och epilepsi liksom en allmän användning av cannabisextrakt som antibiotika. Framgångar kunde också konstateras i behandlingen av Parkinsons sjukdom, multipel skleros, olika bristtillstånd samt ett stort antal andra fall som krävde närmare studier. Före 1976 förekom nästan varje vecka rapporter i medicinska tidskrifter och i dagspressen i USA om positiva resultat i terapeutisk behandling med cannabisextrakt. I november 1975 möttes de flesta ledande forskare på detta område i Asilomar Conference Center, Pacific Grove i California. Seminarierna bekostades av NIDA (National Institute of Drug Abuse) för att offentliggöra ett kompendium med deras samlade studier. När seminarierna avslutades reste nästan samtliga deltagare en begäran att den federala regeringen omgående skulle avsätta skattepengar till ökad forskning. Många av dem ansåg att cannabis skulle bli en av världens främsta mediciner under 1980-talet. Året efter kom dråpslaget när en plötslig regeringspolicy återigen förbjöd all federal forskning på cannabis för terapeutiskt bruk. Genom en intensiv lobbyverksamhet lyckades de privata läkemedelsföretagen i USA förmå den federala regeringen att till dem överlåta finansieringen och slutprövningen av hela forskningen kring cannabis. Deras argumenterade gick bl.a. ut på att de då skulle få tid att ta fram syntetiska ersättningspreparat (vilka kan patenteras...), utan kostnader för den federala regeringen och utan risken att patienterna skulle bli "höga". Forskningen skulle bara bedrivas på THC Delta-9, inga av de över fyrahundra andra potentiella terapeutiska beståndsdelarna i cannabis. 1988 konstaterade DEA:s egna domare, Francis Young, efter att ha gått igenom hundratals dokument från DEA och NIDA som talade emot de bevis som presenterades av cannabisreformister, att "marijuana är en av de säkraste terapeutiskt aktiva substanserna mänskligheten känner." Trots detta beordrade DEA:s chef John Lawn den 30 december 1989, att cannabis skulle fortsätta att klassas som narkotika på Första Listan (Schedule One), och att cannabis saknar kända medicinska användningsområden. Dessa bestämmelser vidhölls ännu mer nitiskt av hans efterträdare Robert Bonner, som utsågs av president Bush d.ä. och satt kvar under Clinton. Beräkningar som gjorts i USA visar att de privata läkemedelsföretagen (t ex Eli Lilly Co., Abbott Labs, Pfizer, Smith, Kline & French) skulle förlora miljontals eller miljardtals dollar årligen, och ytterligare miljarder i länder i tredje världen, om cannabis skulle legaliseras. Eli Lilly kunde senare presentera Nabilone och även Marinol, vilka är syntetiska försök att efterlikna THC Delta-9 och man lovade regeringen fortsatta stora resultat. I tidskriften Omni kunde man läsa 1982 att: efter nio års forskning som kostat tiotals miljoner dollar, anses Nabilone vara i stort sett verkningslöst i jämförelse med äkta, hemmaodlade cannabisknoppar som är rika på naturlig THC, dessutom fungerar Marinol på endast 13% av patienterna. Tidskriften Omnis och andra instansers krav på att åter tillåta naturliga cannabisextrakt i allmänhetens hälsointresse möttes med fortsatt tystnad från den federala regeringen. I USA finns omkring 4000 organisationer som går under parollen "Familjer mot marijuana" eller liknande. Hälften av deras verksamhet finansieras av privata läkemedelsföretag och apotekarorganisationen Pharmacists against Drug Abuse. Den andra hälften sponsras av Action (en gren av den federala VISTA) samt sprittillverkare, bryggerier och stora cigarettmärken som bl.a. Anhauser Busch, Coors och Philip Morris, eller genom deras reklambyråer. 1983 skrev den största tidningen i Colombia, Periodical el Tiempo, att samma läkemedelsföretag som driver korståg mot marijuana i USA även sysslar med att "dumpa" över 150 olika sorters illegala och farliga läkemedel på marknaden i Columbia, Mexico, Panama, Chile, El Salvador, Honduras och Nicaragua. Dessa påståenden motsades inte av USA:s regering eller de farmaceutiska bolagen. Några av dessa läkemedel har förbjudits av livs- och läkemedelsverket FDA i USA (Food and Drug Administration) och motsvarande instanser i många länder i Europa därför att man vet att de kan orsaka undernäring, missbildningar och cancer. Ändå säljs de öppet över disk till ovetande människor i tredje världen. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att en halv miljon människor i tredje världen förgiftas varje år av läkemedel och bekämpningsmedel som sålts av företag baserade i länder där de är förbjudna att användas. Under Ronald Reagans presidentperiod gick år 1983 en försiktig anmodan ut till universiteten och forskarna i USA att man skulle förstöra all forskning som genomförts på cannabis mellan åren 1966-76, inklusive de kompendier som fanns tillgängliga i biblioteken. Läkare och forskare förlöjligade detta makalösa försök till censur så till den milda grad att planerna bordlades... för tillfället. Trots detta försvann stora mängder information, bl a originalet till filmen "Hemp for Victory" som var en propagandafilm för hampodling som producerats av USDA. Även omnämnandet av filmen försvann ur många arkiv. Många kopior av USDA:s Bulletin 404 försvann också ur nationella arkiv. — Hampanätet

”

John Walters, f.d "drug czar" i USA visar prov på blindhet inför vetenskapen, här från 2002:

“

“The Center for Medicinal Cannabis Research is currently conducting scientific studies to determine the efficacy of marijuana in treating various ailments. Until that research is concluded, however, most of what the public hears from marijuana activists is little more than a compilation of anecdotes.” — John Walters, Former Director of the White House Office of National Drug Control Policy, 2002

”

Dock inte så konstigt då det ingår i hans arbete att vara mot allt vad legalisering heter, oavsett anledning Lyssna på retoriken:

John Walters om "Proposal One" 2008

Så sent som 2011 kom amerikanska myndigheter med ett stort uttalande där man fastslog att cannabis saknar medicinska egenskaper. Det kan man tycka är lite bisarrt när det är det amerikanska hälsodepartementet som upptäckt cannabis antioxiderande och neuroprotektiva egenskaper och innehar patentet på detta och t.o.m den amerikanska läkarorganisationen numera anser att cannabis har medicinska användningsområden och har tagit bort sin uppmaning att ha kvar cannabis i narkotikaklass 1.

Man fortsätter påtvinga federala lagar (där förbudet finns) på ett stort antal delstater som beslutat sig för att legalisera cannabis för medicinskt bruk. Obamas administration valde att inte ta ställning för patienternas intressen, man satte inte ner foten när flera apotek som förser patienter med medicin i delstater där detta är legalt ändå fick tillslag och påtryckningar av DEA (federala narkotikapolisen). Trots det fortsatte fler och fler delstater att legalisera medicinsk cannabis och opinionsundersökningar bland befolkningen visar att 85% är för medicinsk marijuana.

Ett förslag som hade varit med om 6 omröstningar sedan 2003 och hittills inte hade fått majoritet röstades igenom av representanthuset 2014. Det innebär att justitiedepartementet inte får spendera några pengar på att förhindra medicinsk marijuana-verksamhet i delstater där detta är lagligt. 2015 röstade man för en fortsättning av policyn.

Se även: Medical Marijuana: Review and Analysis of Federal and State Policies (2010)

Motståndet mot medicinsk cannabis i Sverige

Motståndet i Sverige har sedan förbudet mot narkotika infördes varit stenhårt. Cannabis saknar medicinska användningsområden, punkt. Det mest talande beviset för detta är att cannabis och även andra cannabinoider är klassade i kategori 1 i lagstiftningen. Gruppen "omfattar ämnen, växtmaterial och svampar som normalt inte har medicinsk användning".

Men kritiken mot medicinsk cannabis har de senaste åren övergått från ståndpunkten att den inte existerar över huvud taget till att numera mest handla om undvikande och bortförklaringar. Man hävdar att det finns många droger som har medicinska effekter, här nämns oftast morfin som är smärtstillande, men att man inte kan legalisera morfin bara för att drogen har medicinska effekter. Ett snyggt sätt att forma om sin repressiva hållning och samtidigt dumförklara förespråkarna av medicinsk cannabis.

Cannabisförespråkarna använder medicinska effekter som språngbräda för att få cannabis legaliserat. Absolut är det så. Men varför används det som argument? Jo, för att många förespråkare av medicinsk cannabis lider av sjukdomar och upplever lindring av cannabis, men deras medicin är förbjuden eller extremt svår att få utskriven. Och det är inte på grund av vetenskapliga skäl utan av ideologiska skäl. Studier som visar på positiva effekter av cannabis som behandling av diverse sjukdomar har bortförklarats som betalda av "legaliseringsivrare". Man har lagt mycket kraft på att hämma sjukas rätt till fungerande mediciner. Det finns flera fall där personer med sjukdomar som upplevt lindring av cannabis har förföljts och hamnat i fängelse. Se även exempel längre ner.

Kritiken mot medicinsk marijuana har bland annat handlat om risken för att personer med recept skulle köpa ut den och langa till ungdomar. Ny forskning kan dock inte påvisa att medicinsk cannabis har lett till ökat cannabisbruk hos ungdomar i USA. Andra invändningar är bristande kvalitet, märkning och dosangivelser. Det är problem som en kontrollerad förskrivning/försäljning skulle undvika då patienterna inte skulle köpa av tvivelaktiga langare utan av apoteket. Men ur förbudspolitisk synvinkel så är man inte intresserad av att diskutera den formen av kontroll. Det rimmar nämligen illa med "det narkotikafria samhället" och dess utopi där ingen använder narkotika. Inte ens de sjuka.

Varför har man då inte haft samma inställning till cannabis som till opiaterna när det gäller medicinska effekter? Opiater har alltid har haft en speciell ställning inom smärtlindringen, läkarna har kunnat härdat ut påtryckningar från förbudsförespråkare genom att helt enkelt hävda att opiaterna är optimala och kan inte ersättas, vilket är helt sant. När cannabis var ett läkemedel och förbudet kom så hade man syntetiska läkemedel som man tyckte kunde ersätta cannabismedicinen.

Hur kommer det sig att cannabismotståndarna driver den här frågan så hårt? När det gäller medicinska användningsområden för cannabis så är det oftast den ickepsykoaktiva cannabinoiden CBD som är verksam. Dvs, man kan ta medicinen utan att bli "hög", även om den medicinska effekten i vissa fall visat sig vara effektivare i kombination med THC. När det då inte finns några som helst belägg att bieffekter i form av sämre kognition existerar, eftersom dessa associeras med THC, då blir hela argumentationen väldigt märkligt. Vad är den stora faran med att ge människor fungerande mediciner mot besvär (exempelvis epilepsi, MS och kognitiva smärtor) de inte kan hantera på några andra sätt?

När seriösa läkemedelsbolags forskningsframsteg till sist inte gick att mota bort eller tysta ner längre så blev Sativex 2011 en legal medicin i Sverige. Även Marinol används i liten omfattning. Det var en stor motgång för alla som hävdade att det inte fanns några medicinska användningsområden.

Dock innebar inte detta att alla som kunde få reducerade sjukdomssymptom nu skulle få cannabis av sin läkare. Även fast det är fullt lagligt och möjligt för läkarna att skriva ut preparaten så är stigmatiseringen och oron kring cannabis fortfarande ett hinder inom läkarkåren. Endast 98 patienter hade recept på Sativex 2014. Ett annat problem är att Sativex inte ingår i högkostnadsskyddet, vilket gör medicinen kostsam för patienten. Det handlar om ca 5000-6000kr/mån.

“

På en fråga till Läkemedelsverket om svenska läkare får förskriva Sativex för andra indikationer än vad Fass anger svarar de: ”Ja. Off label-förskrivning är inte förbjudet i Sverige. Varje läkare har legal möjlighet att ’under eget ansvar’ överskrida det användningsområde som är godkänt av myndighet. Förutsättningen är dock att andra möjliga läke­medelsterapier redan har prövats på patienten, alternativt att inget godkänt preparat på aktuell indikation finns att tillgå.” Enligt Fass ”förmodas Sativex inte vara beroendeframkallande”. Sammanfattningsvis gör detta att specialister i olika områden såsom onkologi, geriatrik, urologi, neurologi, psykiatri, allmänmedicin och anestesi bör upplysas om att medicinsk cannabis kan förskrivas i Sverige i dag, och kan övervägas då andra läkemedel inte gett önskad effekt. — Fredrik von Kieseritzky, Andreas Åberg och Amir Englund, (Dagens medicin Debatt, 2015-05-21)

”

“

Marinol är en syntetisk cannabinoid, Bedrocan är ”vanligt cannabis”, Sativex likaså. För dessa krävs normalt licens från Läkemedelsverket; Fyra patienter har fått Marinol men ingen Bedrocan enligt artikel i Dagens Medicin (maj 2015). Sativex förskrivs till ett större antal (2-siffrigt) och indikationsområdet är extremt snävt – och man måste vara rik. Preparatet har inte högkostnadsskydd. Själv har jag ett par patienter med denervationssmärtor men jag vågar inte förskriva Sativex ens på prov- det senaste året har jag granskats tre gånger av IVO, i princip därför att jag behandlar speciella patienter på det speciella sätt som de behöver. Den svenska hållningen till cannabis som läkemedel är totalt obegriplig – det är moralisk fanatism med sadistiska inslag. Ett vanligt argument är ”det sluttande planet”. I min värld är vård och behandling en sak, missbruk en annan. De ska hanteras separat. Är nödvärnsregeln tillämpbar? Ja, när den potentiella skadan är stor (outhärdligt lidande hos en person som såvitt jag förstår inte själv kan avsluta sitt lidande genom suicid), regelverket som förhindrar effektiv behandling irrationellt, och många andra länder (t.ex. Canada som accepterar Bedrocan) har valt ett annat förhållningssätt utan att detta fått negativa konsekvenser. — Sten Levander M.D, Ph. D, Professor (em) Psykiatri, Professor (em) Rättspsykiatri, 2016-03-22

”

Efter avslag och en överklagningsprocess så godkände Läkemedelsverket 2017 att två patienter skulle få tillgång till medicinsk cannabis i sin växtform. Det innebär att dessa två kan köpa cannabis från ett apotek. Förhoppningsvis kommer fler personer få samma möjlighet i framtiden.

Förbudsförespråkares åsikter om medicinskt bruk

F.d folkhälsoministern Maria Larsson (KD) var tidigare starkt kritisk till cannabis som medicin, vilket var helt i enlighet med den rådande politiska korrektheten:

“

Varför tillåts inte något av de existerande cannabisbaserade läkemedlen i Sverige? – Behovet av vård för cannabisrökning ökar i Sverige och det här är på intet sätt ofarliga preparat. Någon sådan legalisering är därför inte aktuell. — Maria Larsson i SvD Korseld

”

När sedan Sativex blev ett registrerat läkemedel i Sverige så ändrade hon sig och hävdade dessutom att hon hade varit för detta hela tiden:

“

– Att det kommer nya läkemedel som kan vara till hjälp vid smärtlindring är naturligtvis positivt. Det måste vi välkomna, sen ska vi fortsätta behålla en mycket strikt ordning för hur de skrivs ut och att de skrivs ut till rätt patientgrupp, säger Maria Larsson. Om hennes tidigare inställning (se förra citatet) – Det bygger på ett missförstånd. Vi har många lobbygrupper som arbetar för att både cannabis och heroin ska betraktas som medicin och få en medicinsk legalitet. Det är väldigt många som tycker att vi ska legalisera olika droger och det ska man vara klar över. Det har jag också uttryckt, att det inte är aktuellt i vårt land. Men det är någonting annat än att ha läkemedel som innehåller narkotiska substanser. Det bygger nog på ett missförstånd, säger Maria Larsson. — Maria Larsson i Sveriges Radio 2011-08-18

”

Förbudsförespråkaren Pelle Olsson har tagit en ganska vettig position i inställningen till medicinsk cannabis, patienterna bör få fungerande medicin, men han opponerar sig mot rökningen och vill se syntetiska former som piller. Vi kan hålla med om att rökning av växtmaterialet inte är optimalt, men den inhalerade administreringen är den effektivaste för många sjukdomar där man vill ha en snabb verkan, eller där orala tabletter inte kan sväljas p.g.a kraftigt illamående. Det bör vara upp till patienten och läkaren att använda den administrationsform som är lämpligast.

Jan Ramström använder bortförklaringar för att undvika att beröra positiva effekter av cannabis:

“

Medicinsk användning av cannabis Det förekommer en intensiv forskning kring eventuella läkande effekter av cannabinoider (och övriga ämnen i cannabis). Detta har inget direkt med skadeforskningen att göra. Tyvärr blandas de två områdena tidvis ihop i den allmänna debatten, vilket är olyckligt enligt min mening. Det rör ju två helt skilda medicinska områden som i bästa fall kan befrukta varandra. Opiaterna (till exempel morfin) är fortfarande och sedan mycket lång tid våra mest effektiva smärtstillande medel och har legat till grund för en rad syntetiska preparat med hög smärtlindrande effekt. Detta användande av morfin och ur morfin härledda preparat leder oss mycket sällan till narkotikapolitiska diskussioner, där morfin-/heroinmissbruk och medicinsk opiatförskrivning förs samman som något gemensamt ont. Vi hör inte heller argumentet att eftersom opiater används medicinskt så behöver vi inte bekymra oss över illegalt bruk av opiater. — Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana

”

Exempel 1: Andreas

För 21 år sedan bröt Andreas Thörn nacken i en olycka med sin motorcykel och blev totalförlamad från bröstet och nedåt. Han är idag rullstolsburen och behöver daglig assistans. Inga traditionella läkemedel (däribland narkotikaklassade läkemedel) hjälper mot den kroniska neuropatiska smärta som olyckan orsakade. Situationen ändrades när han till slut testade cannabisolja. Han kunde börja leva ett drägligt liv igen, smärtan dämpades och han kunde bl.a. gå upp till 100% arbetstid från att ha varit deltidssjukskriven. Men lyckan var kort, en dag i Januari 2015 gjorde polisen tillslag och han åtalades för att ha odlat och framställt den enda medicin som hjälpt honom.

“

Ett liv i rullstol kan vara tufft. Att leva med neuropatisk smärta, spasticitet, krånglig mage, urinvägsbekymmer och prostatit är tuffare. Stundtals har det varit outhärdligt. Ibland har jag ångest som har resulterat i depressioner. Jag försöker dölja min smärta, det är svårt. Ibland kommer jag inte upp ur sängen, hur döljer man det? Jag har genom åren blivit medicinerad med de flesta tunga narkotiska läkemedel som finns, utan resultat. I ett sista försök till hjälp blev jag remitterad till smärtkliniken. Här kan man inget annat göra än att erbjuda mig metadon. Sjukvården har därmed gjort sitt. Jag hade läst om ryggmärgsskadade som med goda resultat använde CBD-rik cannabis mot sina smärtor. CBD är en av många substanser i cannabis. Till skillnad från substansen THC är CBD inte psykoaktivt och orsakar inget rus. Jag bestämde mig för att testa. Odlade upp en planta och gjorde olja av den som jag åt. Resultatet var överväldigande. Smärtan blev lindrigare och mina andra problem klingade av och försvann nästan helt. Jag orkade mer och kunde gå upp i arbetstid, träna och vara mer delaktig i familjelivet. Ångesten lyste med sin frånvaro och jag mådde bra. Jag var inte längre en bromskloss i min familjs vardag. Mina nära, min omgivning och min läkare såg alla en ny människa i mig. Under nästan två års tid skulle jag få leva och fungera. Få känna mig som en del av samhället i stället för en börda. I januari raserades allt. Polisen kom på besök och beslagtog min medicin. Mitt val att använda cannabis som medicin grundar sig i sjukvårdens oförmåga att kunna hjälpa mig. Jag ångrar ingenting för nu vet jag att det finns hjälp för mig. Är det fel att värja sig mot ohälsa? Är det fel att kunna arbeta och ta hand om sin familj? Är det fel att vägra må dåligt och vilja leva? Smärtan är nu värre än någonsin, magbesvären utom kontroll, urinvägarna krånglar, ångesten gör sig påmind och sömnproblem förstärker allt. Mitt liv är en nedåtgående spiral. Jag har upplevt det förr och jag vet hur det slutar. — Andreas Thörn (2015-05-19)

”

Professor Fred Nyberg (läs mer om honom i kapitlet Tongivande svenska förbudsförespråkare) uttalar sig i Metro några dagar senare. Han erkänner att cannabis har medicinska effekter men underkänner cannabis som läkemedel eftersom det finns bieffekter:

“

I USA har medicinsk cannabis legaliserats i 20 stater och även här i Sverige vittnar individer om att de hjälpts av marijuana-rökning. Men även om rökning av marijuana kan bidra till att lindra vissa sjukdomssymtom uppfylls inte de krav som ställs på ett läkemedel, varken i USA eller i Sverige. ... Det är odiskutabelt att THC, den rusgivande substansen i cannabis, kan ge upphov till flera medicinskt användbara effekter. Effekter som lindrar kronisk smärta, neurologiska sjukdomar som MS, depression och aptitlöshet är kända. Drogen innehåller även cannabidiol (CBD) som har motsatt effekt mot det rusgivande THC och även tycks kunna ge en positiv effekt på epilepsi. Men de medicinskt användbara effekterna måste dock ställas mot allt annat som rökning av drogen ger, främst de skador som man riskerar få via THC:s effekter på hjärnan. ... Den sammanställda forskningen från de senaste 20 åren pekar dock tydligt på THC:s skadeeffekter på hjärnan. Häribland försämrad koordination, motorik och kognition (minne och inlärning), risk för beroende och psykiatriska komplikationer — Fred Nyberg (2015-05-21)

”

Men när Andreas har gått igenom hela spektrumet av mediciner som saknar verkan eller själva ger svåra bieffekter och till slut står inför att använda det narkotikaklassade läkemedlet metadon, är det helt omöjligt att han då ska få tillgång till en medicin som han anser fungerar och har färre biverkningar än de "godkända" alternativen? Var finns logiken i att han skall förvägras den drog som fungerar och istället erbjudas droger som inte fungerar?

Andreas Thörn inför domen i tingsrätten

Andreas friades av tingsrätten i Augusti 2015, men åklagaren överklagade domen och det största argumentet var att Andreas situation inte kunde anses vara akut, och därmed skulle inte hans handlingar kunna ursäktas av nödrätten.

I hovrättsförhandlingen 2016 vittnade medicinsk expertis till fördel för Andreas. Hovrättens dom kom den 31:a Mars 2016 och man gick på åklagarens linje och dömde Andreas till villkorlig fängelsedom och dagsböter

2017 fick Andreas efter en lång och omständlig process tillgång till medicinsk cannabis i form av marijuana från Nederländerna.

Att läkemedelsverket till slut tillåter Andreas och en annan person att få medicinsk cannabis anser RNS generalsekreterare Per Johansson vara "bekymmersamt". Invändningen verkar främst baseras på att patienterna skall äta växtdelar istället för syntetiska preparat. RNS har de senaste decennierna med alla medel kämpat mot att cannabis såväl som THC skall erkännas några medicinska effekter. Mer och mer har vetenskapen gjort att deras invändningar fallit. Har nu argumentationen slutligen reducerats ner till att handla om huruvida läkemedel kan innefatta växtdelar (som är godkända i andra EU-länder) eller enbart cannabinoiderna man extraherar från sagda växtdelar? Läkemedelsverkets beslut visar att de inte längre delar Per Johanssons resonemang.

“

– Patienterna ska helt enkelt äta växtdelar, det är jättekonstigt, säger han. Varför är det ett felaktigt beslut, menar du? – Det är helt okontroversiellt att använda narkotika som läkemedel. Man använder ju morfin dagligen på svenska sjukhus. Men om cannabis har medicinska egenskaper man vill åt, då får man väl extrahera de aktuella substanserna och framställa läkemedel som får genomgå de vanliga testerna, säger Per Johansson, och fortsätter: – Om man bara käkar cannabis på det här sättet, hur ska man kunna fastställa doserna? ... Men de två personerna ska ju få cannabis på recept från sina läkare. – Ja, men alla läkare är inte automatiskt kloka människor, det är ingen oantastlig grupp. Och de här två har fel? – Det kanske är så att det finns större medicinsk potential i cannabis än visat sig fram till dags dato. Och det är väl jättebra i så fall, och då ska de aktuella ämnena naturligtvis användas i läkemedel. Men inte på det här sättet. ... − Många som driver på för cannabis för medicinskt bruk gör det för att de på sikt vill legalisera cannabis för rusändamål. Det är en medveten strategi. Och det har funkat, nu håller det på att bli laglig kommersiell produkt i USA. Man måste se detta i det ljuset. — SvD 2017-02-12

”

Exempel 2: Tittis dotter

I en debattartikel som publicerats av Nyheter24 berättar Titti om hur hon medicinerat sin 10-åriga dotter med CBD-olja.

Dottern drabbades för några år sedan av epilepsi. Läkemedlen som förskrevs kunde inte förhindra anfallen och orsakade starka psykiska biverkningar. Dottern fick ångest, självmordstankar och självskadebeteende till följd av medicinering.

Genom kontakter med föräldrar i USA fick Titti veta att medicinsk cannabis kunde lindra de epileptiska anfallen. Hon fick tag på CBD-olja och började medicinera sin dotter. Det fungerade över förväntan, medicineringen som gav bieffekter kunde hon helt upphöra med efter en vecka och dottern var helt fri från anfall i sex månader med CBD-oljan.

Men när den tog slut hade Titti inte råd att direkt köpa mera. Dottern fick ett kraftigt anfall med kramper och de tvingades åka till akuten. Titti begick då misstaget att berätta att dottern tidigare hade fått CBD-olja, varpå läkaren gjorde en orosanmälan.

“

Bemötandet var inte positivt. Det blev drogtest och sedan remiss till hennes barnläkare som bestämde sig för att anmäla detta till Socialen i form av en orosanmälan. Nu måste jag möta risken att förlora vårdnad om min dotter, och jag känner mig så fruktansvärt uppgiven att jag knappt finner ord. Vi har fått stå ut med så mycket smärta och det behövs verkligen inte mer. Varför händer detta? Jag har inte drogat ner min dotter, oljan gör henne inte påverkad, det är bara en medicin som fungerar. Men jag tänker inte ge upp. Jag tänker kämpa. För det här handlar om min dotters rätt till ett bra liv. Vi måste förändra synen vi har på cannabis och vi måste även förändra lagstiftningen. Just nu är cannabis narkotikaklassat som en farlig klass 1-drog ”utan medicinskt värde”. Det går inte att påstå att cannabis är helt utan medicinskt värde. Det finns alldeles för många personer som vittnar till cannabis medicinska förmåner, och om ni tar folkhälsan på allvar så borde ni lägga era fördomar åt sidan och börja lyssna på dom. — Titti Assarsson (2015-06-07)

”

Anmälan lades senare ner

Tibor Harkany, professor på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet fick uttala sig om man ska ge cannabis till barn eller ej:

“

– Det är en känslig fråga. Men just nu vet vi inte tillräckligt mycket om det för att vara säkra på konsekvenserna, säger Tibor Harkany, professor på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet till Nyheter24. Han menar att en tioårings hjärna fortfarande utvecklas, och att det därför kan finnas risker även med låga doser cannabisolja. – Det kan minska symptomen för epilepsi, men det enda rådet vi kan ge är att låta bli att testa det här innan vi vet mer. En tioårings hjärna har minst 7-8 år av utveckling kvar, och ingen vet hur den påverkas av små doser THC, fortsätter Harkany. — Tibor Harkany till Nyheter24 (2015-06-08)

”

Vi kan observera två djupt problematiska missbedömningar i Tibors argument:

• Det ena är att oljan påstås innehålla THC, vilket med stor sannolikhet är falskt. CBD-olja är vad föräldrarna med framgång ger till sina barn i USA, och Titti säger själv att oljan inte gör dottern påverkad, vilket tyder på att den saknar betydande mängder THC. Bilden i tidningen visar en förpackning med "Full extract cannabis oil" som innehåller THC som största beståndsdel, men källan är Wikimedia Commons och inte Titti.

• Det andra är att han ger rådet att låta bli att ge flickan det enda preparatet som bevisligen har fungerat och hållit henne fri från anfall i ett halvår. Detta trots att det är ett välkänt, väldokumenterat och obestridbart faktum att flickans hjärna kan ta skada av epilepsianfallen, medans skadorna från cannabisoljan å andra sidan är högst spekulativa, även om den skulle innehålla större mängder THC. En misstanke om att barnets hjärna kan "förändras" av cannabis kan aldrig uppväga fördelarna för barnet att få en antiepileptisk medicin som förhindrar hjärnskadorna och ökar livskvaliteten.

Det är även en gåta hur han och andra resonerar rent samhällsekonomiskt. När hjärnskadorna inträffar så kommer vård och omsorgsinsatserna att behöva intensifieras, vilket kostar samhället stora belopp. Genom fall omskrivna i media så kan man konstatera att samhället inte har tillräckliga resurser för att förebygga skadorna genom assistans och tidiga insatser. Barnen skadas av sina anfall och blir med tiden gradvis sämre och sämre tills tillståndet blir kritiskt. Först då sker insatsen, när den är som dyrast och det redan är för sent. Man kastar bort pengarna istället för att investera dom.

I Danmark finns det också föräldrar som ger cannabis till sina barn som lider av Drevets syndrom (högfrekventa epilepsianfall som leder till neurologiska skador). Precis som föräldrarna i Sverige så önskar de att det hade varit lagligt att få använda en bevisat god och välfungerande behandlingsmetod för att lindra sina barns besvär.

Seriös forskning hindras av förbudet

Narkotika klass I medger inte medicinskt bruk enligt FN:s narkotikakonvention från 1971 som de flesta länderna förbundit sig att följa. Just det faktumet ställer till det väldigt mycket för forskare i världen som vill studera narkotikaklassade droger vars medicinska effekter upptäckts efter förbudets tillkomst. Det är oftast den naturliga formen av drogen som ej tillåts, exempelvis svampar som innehåller psilocybin eller cannabis i form av marijuana eller hasch. Undantaget i fallet med cannabis är tinkturer och extrakt (här ingår Sativex) som tillhör klass II i Sverige.

Klassificeringen av narkotika i förteckning I utgör ett stort byråkratiskt hinder för forskningen och den repressionistiska politiken gör det extremt svårt att lägga den i en annan klass. Man hamnar i ett moment 22 där väldigt detaljerad forskning måste finnas för att omklassificera, samtidigt kan den forskningen och annan forskning kring medicinska effekter knappt genomföras eftersom processen med anskaffande av rätt tillstånd och licenser tar mycket tid och kräver stora resurser som inte alltid finns i inledningen av en studie, vilket avskräcker många forskare.

Även tillgången på drogen kan vara ett problem om den främst förekommande formen inte är godkänd. Kravet på att droger som används skall anskaffas eller framställas med onödigt ineffektiva och dyra metoder blir ytterligare ett hinder i processen. David Nutt som är ordförande för det brittiska samfundet för neurovetenskap och professor vid Imperial College London har fått en halv miljon pund av Englands medicinska vetenskapsråd för att genomföra kliniska prövningar av psilocybin, en drog han tidigare har publicerat lovande forskningsrapporter om. Allt var klart förutom det stora problemet, hur får man på laglig väg tag på psilocybin?

“

...psilocybin is illegal in Britain, and under the United Nations 1971 Convention on Psychotropic Substances it is classified as a Schedule 1 drug - one that has a high potential for abuse and no recognized medical use. This, Nutt explained, means scientists need a special license to use magic mushrooms for trials in Britain, and the manufacture of a synthetic form of psilocybin for use in patients is tightly controlled by European Union regulations. Together, this has meant he has so far been unable to find a company able to make and supply the drug for his trial, he said. "Finding companies who could manufacture the drug and who are prepared to go through the regulatory hoops to get the license, which can take up to a year and triple the price, is proving very difficult," he said. Nutt said regulatory authorities have a "primitive, old-fashioned attitude that Schedule 1 drugs could never have therapeutic potential", despite the fact that his research and the work done by other teams suggests such drugs may help treat some patients with psychiatric disorders. — David Nutt till Reuters (2013-04-06)

”

Se även DN 2012-04-07: Lag stoppade unik forskning om drogsvampar

Ett exempel från Sverige som visar inställningen är försöket 2007 att få ibogain omklassificerat till klass II. Ibogain saknar alla egenskaper som skulle göra den attraktiv bland missbrukare, exempelvis är den inte beroendeframkallande, är väldigt dyr per dos och ger ett jobbigt rus som överskuggar eventuell eufori. Ibogain har istället en mycket speciell och intressant egenskap som man bedrivit en del forskning om och vill undersöka ännu mera, nämligen att drogen kan ta bort fysiskt beroende från bl.a opiater. Den har därmed ett högt potentiellt värde som ett framtida verktyg för att avsluta narkotikamissbruk, men lagens utformning hindrar all användning. Läkare får skriva ut opiater som är starkare än heroin, men får inte behandla behövande med ibogain. Läkemedelsverket nämner visserligen i sitt uttalande att forskare är välkomna att söka tillstånd, men samtidigt kan man 6 år senare se att någon sådan ansökan inte inkommit i Sverige trots intresse bl.a från högt uppsatta personer på Karolinska institutet. Förmodligen inser forskarna alla problemen man skulle ställas inför, tiden och energin som måste läggas på byråkratin och väljer istället något annat forskningsområde.

“

Resonemang Enligt tidigare klassificeringsdokument är ibogaine inte läkemedel. Därför är den klassad i förteckning I. Det har framkommit i litteraturstudier att ibogaine förekommer i behandling för att bli av med opiatberoende. Detta skulle tala för att eventuellt omklassa substansen till förteckning II. Det finns dock inga regelrätta kliniska prövningar genomförda. Dessutom har det förekommit dödsfall vid intagande av ibogaine. Vid genomförande av kliniska prövningar måste alltid en ansökan godkännas av Läkemedelsverket. Det har ingen betydelse om substansen som ingår i prövningen är klassad som narkotika eller inte, eller i vilken förteckning som substansen har klassats i. Även om en substans är klassad i förteckning I, vars kriterium är ringa om ens någon medicinsk användning, kan den användas i en klinisk prövning om kraven på en klinisk prövning uppfylles. Slutsats Läkemedelsverket föreslår att ibogaine kvarstår som narkotika i förteckning I tills ytterligare evidens på en medicinsk användning framkommit. Konsekvenserna av detta beslut kommer inte att medföra några speciella restriktioner vad det gäller genomförande av kliniska prövningar. Läkemedelsverket välkomnar om kliniska prövningar genomförs med ibogaine, för att få ytterligare underlag för eventuell omklassning av substansen. — Läkemedelsverket Dnr:359:2007/37836

”

I USA har man haft ett omfattande kontrollsystem kring cannabisforskningen som varit krångligt att ta sig igenom för att kunna genomföra studier:

• Skaffa tillstånd av FDA (Food and Drug Administration, = livsmedelsverket) genom att skicka in en framställan med mål och syften med studien. Den granskas sedan utifrån vetenskapliga och etiska riktlinjer.
• Skaffa tillstånd av PHS (Public Health Service) board som gör ungefär samma granskning som FDA.
• Skaffa tillstånd av DEA (Drug Enforcement Administration, = federala narkotikapolisen) att köpa/inneha/använda marijuana
• Skaffa marijuana från NIDA (National Institute on Drug Abuse, = liknande CAN), som har monopol på marijuana som odlas för forskning i USA. Odlingen sker vid University of Mississippi.

Om man hade sökt tillstånd att genomföra studier kring ett nytt läkemedel i USA så måste man gå igenom FDA och IRB (Institutional review board, = Statens medicinsk-etiska råd). För att forska kring narkotika i klass I måste man även söka DEA-tillstånd samt licenser på statlig nivå. Endast för cannabis så måste man söka tillstånd av PHS. Här har seriösa studier förhalats och försenats i flera månader trots FDA-godkännaden

2015 beslutade ONDCP (Office of National Drug Control Policy) att ta bort kravet på tillstånd från PHS. Det skall nu räcka med att samma process utförs av FDA vilket ses som ett stort framsteg. Nu kommer forskare och legaliseringsförespråkare rikta in sig på att även få bort kraven på tillstånd från DEA och därmed kravet på att marijuanan skall komma från NIDA, då denna inte alltid överensstämmer med vad forskarna efterfrågar i form av cannabinoidfördelning, kvantitet etc.

Man kan samtidigt se att republikanerna gör motstånd mot försök att förenkla forskningsmöjligheterna genom att exempelvis rösta nej till att tillåta federala forskning om cannabis och möjligheten att lägga vissa droger i en ny subklass kallad 1R, där R skulle stå för Research.

Cannabis medicinska historia fram tills förbudet

Cannabis medicinska effekter har en lång tradition, fram tills 1950 kunde cannabisläkemedel köpas på apoteken.

Under slutet av 1800-talet var Sverige ledande i tillverkandet av en cannabismedicin som hette Maltos-Cannabis. Den prisades bl.a på en internationell utställning 1894 i Antwerpen.

“

Georges van Speybrouck i Anvers utger en tidskrift Revue de l'Exposition Universelle, som den 30 sept. innehöll en sympatisk artikel om Maltos-Cannabis, hvarur följande aftrycktes. (Öfversättningens riktighet är ex officio attesterad af Notarius Publicis i Stockholm): Vi hafva redan underhållit våra läsare med den intressanta svenska afdelningen och hafva med full afsigt underlåtit att då säga ett ord om Maltos-Cannabis, emedan vi ville tala mera utförligt därom samt ingå i några detaljer. Maltos-Cannabis är verkligen den svenska utställningens dragningskraft, det föremål, som står öfver alla andra, så väl på grund af dess behöflighet som dess oomtvistade nytta. Den är af förvånande värde för personer, som lida af bronchitis, svag mage samt för konvalescenter m fl. Maltos Cannabis tillverkas af Tekniska Fabriken Röda Korset i Stockholm, hvars egare är herr Erik Taflin. Den är en lyckad sammansättning af maltsocker och hampfröextrakt. På sista tiden har man till och med varit nösakad att bygga en själfständig fabrik i Amerika (i Chicago). Under världsutställningen har Maltos-Cannabis på försök ordinerats i flera hospital och barnhus i Antwerpen samt dess omgifningar, och öfverallt hafva läkarne konstaterat dess öfverraskande verkningar. Den har gifvits icke endast åt lungsiktiga, utan åt personer, som lida af bronchitis, skroffler, magsjukdomar, blodbrist, nervsjukdom och intygen hafva alltid varit gynsamma för detsamma. Den är också det näringsämne, som bäst lämpar sig för konvalescenter. Om vi kunna uttala ett omdöme om Maltos-Cannabis framtid i Belgien enligt de intyg fackmän haft godheten gifva oss, kunna vi äfven i detta land förespå densamma den säkraste framgång. Vi hafva redan kommit därhän att flera af våra förnämste medicinska auktoriteter använda det i sin praktik och hafva erhållit de lyckligaste resultat. Maltos-Cannabis säljes i Belgien i alla bättre apotek. Rätt öfversatt från en artikel i n:r 29 för den 30 september 1894 af i Antwerpen utgifna veckotidningen Reue de l'Exposition Universelle d'Anvers 1894, betygar Stockholm den 10 oktober 1894. Ex officie Ferd. Svensson, Notarius Publicus. — Dalpilen, 1894-11-02

”

“

Maltos-Cannabis Hvad er det? Det er den af Röde Korsets tekniske Fabrik i Stockholm tilberedte Sundhedsextrakt. Den er desuden en udmærket Morgendrik. Forvexl den ikke med en Mœngde saakaldte Patentmediciner af ringe Gehalt, som ikke er patenterede. Maltos Cannabis blev patentedet i Amerika den 44te Juli 1894. Maltos har vundet 3 Guldmedaljer, og nu sidst blev Maltos-Cannabis. tilkjendt Medalje paa Verdensudstillingen i Antwerpen. Den anerkjendte svenske Lœge Dr Henrik Berg i Stockholm skriver derom: "Ikke blot for Lungesyge men ogsaa i mangfoldige andre Tilfælde, hvor det var önskeligt, at Patienterne skuldte samle Hald, har jeg ordineret Maltos-Cannabis, t.ex til Personer med Brystkatarrh, Skrofler, daarlig Mave; til Blodfattige, Nervesvage og Reconvalescenter, og i den endnu ikke lange Tid, som jeg har havt forat iagttage Næririgsmidlets Virkning, har jeg allerede ikke sjelden bemærket gode Resultater deraf, saasom förögede Krafter og bedre Huld Præparatets Smag er ren, kraftig og, efter min Opfattelse, behagelig". Overlœgen ved Antwerpens civile Hospitaler, Dr. P. Pinnoy, siger, at han har anvendt Maltos-Cannabis for Tilfælde af nervös Mavekatarrh (dyspepsia) og erholdt meget gode Resultater. — I ledige timer - Jón Ólafsson (Utgåvan 1894 - 1895)

”

Se även en Dansk annons från 1900

Tre andra cannabisläkemedel tillverkades av Leo Läkemedel AB och avregistrerades 1950

• Cannabisol - lösning 0.1g/ml. Läkemedel mot depressioner.
• Cannatropin - lösning bestående av Cannabis och Atropa belladonna. Läkemedel mot kikhosta.
• Canual - tabletter som även innehöll fenobarbital

Tidslinje för cannabis som medicin fram till 1900

“

2737 BC Emperor Shen-Nung in China prescribes cannabis for beri-beri, constipation, 'female weakness,' gout, malaria, rheumatism and absentmindedness. 2000 BC In Egypt, cannabis is used to treat sore eyes. 1400 BC A Bronze Age drug trade supplied hashish and opium to ancient cultures throughout the eastern Mediterranean as balm for the pain of childbirth and disease. 1000 BC Cannabis use begins in India to overcome hunger and thirst by the religious mendicants. 1000 BC Bhang, a cannabis preparation (a drink, generally mixed with milk) is used as an anesthetic and anti-phlegmatic in India. 200 BC In ancient Greece, cannabis is used as a remedy for earache, edema, and inflammation. 200 AD A Chinese physician, Hoa-Tho, prescribes cannabis as an analgesic in surgical procedures. 1000 AD Moslems produce hashish as medicine. 1621 The medical book The Anatomy of Melancholy by English clergyman Robert Burton claims cannabis is a treatment for depression. pre-1700 Cannabis is used in Africa to restore appetite and to relieve pain of hemorrhoids. Its antiseptic uses are also known to certain African tribes. Various other uses, in a number of African countries, include the treatment of tetanus, hydrophobia, delirium tremens, infantile convulsions, neuralgia, cholera, menorrhagia, rheumatism, hay fever, asthma, skin diseases, and protracted labor during childbirth. 1763 The "New English Dictionary" says cannabis root applied to skin eases inflammation. 1799 Napoleon's army re-turns from Egypt with knowledge (and samples) of cannabis. The scientific members of Napoleon's forces are interested in the drug's pain relieving and sedative effects. 1839 William O'Shaughnessy, an Irishman working in the service of the British in India, writes the first modern English medical article on cannabis. 1850 Medical use of cannabis declines and cannabis begins to lose support of the medical profession as other medications, considered superior to cannabis in their effects and more easily controlled as to dose, come into wide use. 1854 The U.S. Dispensary of 1854 lists cannabis compounds as suggested remedies for a multitude of medical problems, including neuralgia, depression, hemorrhage, pain relief and muscle spasm. 1860 The Committee on Cannabis Indica of the Ohio State Medical Society is convened. The Committee reports that their respondents claimed cannabis successfully treated neuralgic pain, dysmenorrhea, uterine hemorrhage, hysteria, delirium tremens, mania, palsy, whooping cough, infantile convulsions, asthma, gonorrhea, nervous rheumatism, chronic bronchitis, muscular spasms, tetanus, epilepsy and appetite stimulation. 1893 India establishes the India Hemp Commission to examine the question of cannabis use in India. The Commission reports the use of cannabis as an analgesic, a restorer of energy, a hemostat, an ecbolic, and an anti-diarrhetic. Cannabis is also mentioned in the report as an aid in treating hay fever, cholera, dysentery, gonorrhea, diabetes, impotence, urinary incontinence, testicular swelling, granulation of open sores, and chronic ulcers. Other beneficial effects attributed to cannabis are prevention of insomnia, relief of anxiety, protection against cholera, alleviation of hunger and as an aid to concentration of attention. — CBS San Francisco

”

Några citat om medicinsk cannabis

“

The question of whether marijuana has any legitimate medical purpose should be determined by sound science and medicine. — Asa Hutchinson, f.d chef för DEA (2001)

”

“

The scientific community, the medical community in particular, is divided on the real therapeutic effectiveness of marijuana. Some are quick to say that opening the door to medical marijuana would be a step toward outright legalization of the substance. But none of that should matter to physicians or scientists. It is not a question of defending general public policy on marijuana or even all illegal drugs. It is not a question of sending a symbolic message about “drugs”. It is not a question of being afraid that young people will use marijuana if it is approved as a medicine. The question, and the only question, for physicians as professionals is whether, to what extent and in what circumstances, marijuana serves a therapeutic purpose. — Canadian Senate Special Committee On Illegal Drugs. Cannabis: Summary Report (2002)

”

“

During the time that this remarkable drug is relieving pain, a very curious psychical condition sometimes manifests itself; namely, that the diminution of the pain seems to be due to its fading away in the distance, so that the pain becomes less and less, just as the pain in a delicate ear would grow less and less as a beaten drum was carried farther and farther out of the range of hearing. — Professor Hobart Amory Hare (1887)

”

“

Cannabis indica is one of the best additions to cough mixtures that we possess, as it quiets the tickling in the throat, and yet does not constipate or depress the system as does morphine. — "Practical Therapeutics" av professor Hobart Amory Hare (1895)

”

Läsvärt

History of Cannabis as a Medicine (2005) av Dr. Lester Grinspoon. Bra sammanfattning av dokumenterad användning av cannabis som medicin i mänsklighetens historia.

Queen Mary University of London: The Medicalization of Cannabis (2014). Avskrift från ett seminarium om cannabis medicinska historia. Ansvariga professorer, forskare och läkare berättar allt om hur THC och de andra cannabinoiderna syntetiserades för första gången, hur man hittade cannabinoidreceptorerna och de endogena cannabinoiderna och hur man hittade bevis för cannabis medicinska egenskaper.

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

Snabbnavigering   |-- Svensk förbudspolitik   |------ Den svenska förbudspolitikens historia   |------ Granskning av partiernas narkotikapolitik   |------ Antidrogorganisationer   |------ Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare   |------ Tongivande svenska förbudsförespråkare   |-- Internationell förbudspolitik   |-- Amerikansk förbudspolitik   |-- Konsekvenser av dagens narkotikapolitik   |-- Medias roll i propagandan   |-- Exempel på överambitiös propaganda   |-- Blandade citat   |-- Rätten till medicinskt bruk   |------ Medicinska användningsområden för Cannabis   |------ Medicinska användningsområden för psykedeliska droger   |-- Rätten till rekreationellt bruk   |-- Definitioner av en reglerad narkotikapolitik   |-- Positiva konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken   |-- Rapporter som föreslår en reglerad narkotikapolitik   |-- Genomgång av länder med en reglerad narkotikapolitik   |-- Alkoholjämförelsen   |-- Cannabis farlighet och förklaringar/motargument   |------ Cannabis och beroende   |------ Cannabis och schizofreni/psykoser   |------ Cannabis och dödsfall   |------ Cannabis och hjärnskador   |------ Cannabis och kognitiva nedsättningar   |------ Cannabis och sociala skador   |------ Cannabis och lungcancer   |------ Cannabismetaboliternas psykoaktivitet   |------ Är cannabisanvändare farliga i trafiken?   |------ Är cannabis en inkörsport till andra droger?   |------ Cannabis påstådda potensökning   |------ Cannabis och fortplantning   |-- Dåliga argument mot cannabis   |-- Argument mot psykedeliska droger   |-- Retoriktips för legaliseringsdebattören   |-- Organisationsmodeller tal och presentationer