Cannabis och dödsfall

"Kan man dö av cannabis?" är en omdiskuterad fråga. Den ena sidan hävdar att det inte finns en enda människa som dött av cannabis, den andra sidan hävdar att cannabisbrukare riskerar att ta livet av sig, oftast genom att hoppa från hög höjd. Vad säger faktan? Ja, några dör i västvärlden varje år där cannabis anses vara huvudanledningen. Det rör sig om en person per hundratusen till en per miljonen cannabisbrukare om man ska tolka den officiella amerikanska statistiken... Gällande cannabisrelaterade dödsfall är bilden väldigt otydlig. I Sverige räknar man in både det ena och andra som cannabisrelaterat, även dödsfall från alkohol kan bli cannabisrelaterade om personen hade druckit ett par flaskor sprit efter att han rökt på.

Argument från förbudsförespråkare

Ramström pekar på studier som antyder att cannabis orsakar anhedoni (frånvaro av lustkänslor) och självmordstankar hos brukaren men nämner även studier där detta kan förklaras av ökad social utsatthet och ökad prevalens av psykiska störningar och blandmissbruk. När cannabisrökarna tar livet av sig så sker det påfallande ofta genom fall från hög höjd, som man associerar till plötsliga självmordsbeslut, dvs ej så genomtänkta att det planeras i dagar och veckor.

"Cannabis och självmordshandlingar

Självmordshandlingar tas upp i detta sammanhang därför att depression (egentlig depression) är den psykiatriska sjukdom som ger högst risk för självmord (20 procent), och troligen också för de andra självmordshandlingarna (självmordstankar och självmordsförsök). Även andra sjukdomar och förhållanden är förknippade med hög dödlighet i självmord. Schizofreni ger också cirka 20 procent självmordsrisk. Självmordsfrekvensen bland narkomaner – tagna i grupp, utan hänsyn till medverkande faktorer – anses vara 20 gånger högre än i genomsnittsbefolkningen. Cirka 15 procent av alla alkoholister (alkoholberoende) begår självmord, ofta sent i sjukdomsförloppet. Det finns vissa förhållanden som uppenbart är centrala för risken för självmordshandling hos den cannabisberoende. Dit hör samsjuklighet, särskilt med schizofreni eller djup depression, och blandmissbruk, inte minst med alkohol på beroendenivå. Vid bedömning av risken är det dessutom främst två tunga utlösande faktorer vi har att räkna med: förluster av människor (eller djur) och kränkningar i vid bemärkelse. Skilsmässa kan vara ett exempel på det första och definitiv arbetslöshet ett exempel på den andra typen (Cullberg J. 2000). Den viktigaste relationen mellan självmordsförsök och fullbordat självmord är att en hög andel själv mordsförsök, 10–20 procent, senare följs av ett fullbordat självmord.

Undersökningar om relationen mellan cannabismissbruk och självmordshandlingar

Andréasson och Allebeck (1990) undersökte högkonsumenter av cannabis bland 45 000 värnpliktiga. De fann en överdödlighet i cannabisgruppen som efter kontroll av andra faktorer inte kunde knytas till cannabis som enskild dödsorsak (våldsam död dominerade, medan 34 procent hade dött genom självmord eller misstänkt självmord). Författarna påminner om att kopplingen mellan cannabis och tyngre droger (med dokumenterad förhöjd dödlighet inte minst genom självmord) indirekt påverkar dödligheten. På ett liknande sätt ökar cannabis självmordsrisken indirekt genom dess förmåga att utlösa, försämra och orsaka psykoser och depressioner. Det finns anledning att påminna om ett av fynden i den ovan refererade undersökningen av Bovasso et al. (2001). Av de undersökta depressionsvariablerna rapporterade de undersökta cannabisrökande personerna framför allt två – anhedoni (frånvaro av lustkänslor) och självmordstankar. Fergusson et al (2002) registrerade också självmordstankar och självmordsförsök. Man fann starka samband i de lägre åldrarna (14–15 år) medan sambandet mellan rökning ”minst en gång per vecka” och självmordstankar och självmordsförsök i stort sett försvann i den äldsta åldersgruppen (20–21). I den unga gruppen var risken för självmordstankar 7,3 gånger större för rökarna än för icke-rökarna. Det var 13,1 gånger större risk för självmordsförsök bland högkonsumenter av cannabis än bland icke-rökarna. När det gäller dessa självmordshandlingar är man ännu mer tveksam till en direkt neurofysiologisk påverkan än när det gällde depressionerna. På något sätt medieras cannabispåverkan, men man är tveksam hur. Beautrais et al (1999) undersökte 302 patienter som togs in på sjukhus på grund av allvarligt självmordsförsök. En slumpmässigt utvald kontrollgrupp fick genomgå samma utfrågning om bakgrundsfaktorer, barndomsförhållanden, aktuell psykisk sjukdom och cannabisvanor som de med självmordsförsök. Resultaten visade att sambandet mellan cannabismissbruk/-beroende och självmordsförsök till stor del berodde på a. att de som utvecklade missbruk (vilket var tio ggr vanligare i undersökningsgruppen) hade vuxit upp under sociodemografiskt missgynnade förhållanden och hade många barndomsupplevelser som, oberoende av cannabismissbruk, innebär en högre risk för självmordsförsök. b. Cannabismissbrukarna hade en samsjuklighet med flera psykiska störningar och annat missbruk som av egen kraft ger en ökad risk för självmordsbeteenden.

Författarna sammanfattar med slutsatsen att det trots ovanstående är fullt möjligt att det återstår en riskökning direkt kopplad till cannabis missbruket.

Självmord genom hopp från hög höjd

Fugelstad, Gerhardsson, de Verdier och Rajs (1995) har i en opublicerad undersökning av 53 fall av troliga självmord genom hopp från hög höjd funnit att en oproportionerligt stor andel (11 procent) av hoppen inträffade under cannabispåverkan. Man har kunnat räkna fram den förhöjda risken för självmord genom hopp genom att man kände till missbrukarnas andel av den aktuella åldersgruppen (20–34 år). En cannabisrökare löper 18,7 gånger större risk att beröva sig livet genom hopp från hög höjd än icke-rökaren. Det är oklart om detta är egentliga självmord eller om det är en kombination av dödsönskningar och konfusion orsakad av cannabisrökning. Undersökningen får tills vidare ses som en ytterst intressant klinisk observation. Den påbörjade studien kommer att utvidgas."
— Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana[1]

Från Riksförbundet narkotikafritt samhälle menar man på att det är en myt att man inte kan dö av cannabis och framhåller att det förekommer många narkotikarelaterade dödsfall, exempelvis självmord:

Påståendet att ingen dött av cannabis används hela tiden av cannabisvännerna och har blivit till en sanning. I alla fall för somliga.

Resonemanget om det obefintliga sambandet mellan cannabis och döden utgår från heroinet, som alldeles uppenbart dödar en ansenlig del av de som använder drogen. Ofta genom att andningsmuskulaturen slås ut och personen ifråga bokstavligen drunknar på torra land. Nästan lika ofta kommer dock döden genom att ett långvarigt missbruk gjort personen försvagad och att en kombination av flera droger på en gång blir för mycket. All heroindöd handlar inte om överdoser.

Det är i själva verket rätt ovanligt att folk dör på grund av akut förgiftning av droger. Det dör flera tusen personer årligen i Sverige av skador de fått av alkohol. Kombinationen trafik och alkohol är kraftfullt dödlig. Dråp och mord beror ofta på att gärningsmannen varit berusad. Ofta så även offret. Men ytterst få dör av akut alkoholförgiftning. Ingen dör av nikotinförgiftning men likafullt går ungefär en rökare i timmen en förtida död till mötes i vårt land.

Det är inte helt enkelt att slå fast vad en narkotika­relaterad död är för någonting. Olika länder har olika definitioner och olika system för att samla in informationen och därför är jämförelser mellan länder ytterligt svåra. Den i Sverige som troligen vet mest om detta är forskaren Anna Fugelstad vid Karolinska Institutet. I en rapport i år till Folkhälsoinstitutet redovisar hon utvecklingen i Sverige från 1997 fram till 2010.

Vid rättsmedicinska undersökningar av dödsfall tittar man bland annat på förekomst av narkotika i blodet. Det är mycket vanligt att man hittar flera illegala droger liksom alkohol och läkemedel. Man gör en bedömning vilken drog som haft dominerade betydelse för dödsfallet. Heroin ligger här högst vilket inte förvånar någon. Siffran pendlar runt 150 dödsfall om året. Amfetamin har ökat under senare år och ligger nu på drygt 100 dödsfall. Dödsfallen kopplade till metadon och THC (cannabis) har legat nära varandra under hela perioden utom just mot slutet när metadon stuckit iväg uppåt och landat på knappt 100 medan THC ligger runt 65.

När ett dödsfall undersöks rättsmedicinskt kan det bero på många olika saker; bilolyckor, drunkningar, mord, självmord osv. Mellan 1997 och 2010 har man hittat narkotika i kroppen på 14,2 procent av de som mördats, på 7,3 procent av de som dött i bilolyckor och 3,2 procent av de som begått självmord. I slutet av 90-talet dog ca 300 personer en narkotika­relaterad död. Idag dör drygt 400.

Jag var nyligen på en begravning där en 18-årig flicka blev jordfäst. Hon skulle i höst ha börjat tredje året i gymnasiet. Hon ägnade stor del av sin fritid åt friidrott och var mycket lovande inom ett par grenar. Det verkar som om hon i somras blivit introducerad till cannabis av kompisar. En kväll i juli tappar hon helt greppet om verkligheten i samband med att hon rökt på. Med stor svårighet tar hon sig hem till sin pappa och uppträder där mycket förvirrat. Situationen är kaotisk och allt talar för att flickan drabbats av en psykos. Plötsligt och utan förvarning reser hon sig upp ur soffan, går snabbt fram till balkongdörren, öppnar den, går ut på balkongen och svingar sig över räcket och faller. Fem våningar ner. Hon är död när ambulansen kommer.
— Per Johansson, generalsekreterare för RNS 2011-09-02[2]

Per försöker påvisa att personer visst dör av cannabis, inte genom överdoser utan genom psykiska problem som leder till självmord eller olyckor. Och där har han naturligtvis rätt, sådana fall existerar till viss del. Men det intressanta är hur man i propagandan framställer den här gruppen med dödsfall. Det är oftast en nybörjare som råka illa ut, för att ytterligare poängtera att det inte är hardcore-pundarna som är de enda som blir galna och kastar sig ut från balkongerna, eller som i en annan populär propagandaberättelse ställer sig framför ett tåg för man tror att man är stålmannen och kan stoppa det. Man överdramatiserar den hallucinogena verkan till att få befolkningen att tro att drogen tar över och styr personen till att begå självmord och att detta är vanligt förekommande. I själva definitionen så kan man givetvis skylla på cannabis som en utlösande faktor, men det kan samtidigt vara en del i längre kedja. Om en tjej gör slut med sin kille och killen blir deprimerad, röker på och bestämmer sig för att hoppa från en bro. Är den utlösande faktorn fortfarande cannabis? Kan det bli så att man pekar på kärlek som en utlösande faktor och varnar för dess bieffekter i skolorna? Knappast troligt när den rådande synen är att cannabis är den demoniska drogen som gör alla galna.

Cannabisrelaterade dödsfall

Folkhälsoinstitutet går igenom statistiken från Socialstyrelsens narkotikaindex[3] och kan visa följande diagram över dödsfall där man endast konstaterat THC i blodet hos den avlidna och inga andra illegala droger:

Cannabis dodsfall.jpg

Man har även följande kommentarer om THC-dödsfallen:

Figuren visar det årliga antalet dödsfall där man funnit THC (aktiv beståndsdel i cannabis) men inga andra illegala droger. Liksom för amfetamin har antalet dödsfall med förekomst av THC varierat mellan åren och en tredubbling kan noteras mellan tidsseriens första respektive sista år. Sambandet mellan förekomsten av THC och dödsfallet är dock mycket mer osäkert än för framförallt heroin men även amfetamin.

...

Cannabis saknar känd akut toxisk effekt. Dess påverkan sker i stället framför allt på olika psykiska funktioner och cannabisanvändning kan medföra psykoser, förvirringstillstånd och förändrad varseblivning. Dessa tillstånd kan i sin tur leda till impulsiva självmord, mord samt trafikolyckor. Många dödsfall i gruppen är sannolikt även relaterade till alkohol.
— FHI: Dödsfall med förekomst av droger baserade på rättsmedicinska data[3]

FHI har även skrivit mer om ämnet i en rapport från 2010:

En av de första åtgärderna när Stockholmsregistret skapades var därför att dela in dödsfallen i olika droggrupper. Det kan verka vara en rätt självklar åtgärd men riktigt så enkelt var det inte. När det gällde droger som injiceras dvs. heroin och amfetamin var det inga problem. De hade funnits med i tidigare register. Däremot uppstod en diskussion om cannabis skulle ingå i registret då den varken injicerades eller var känd som någon farlig drog.

Från rättsmedicinskt håll argumenterades att ”småpojkar som rökte hasch” knappast hörde hemma i ett register över narkotikarelaterade dödsfall. Eftersom cannabis är en illegal drog så togs dessa dödsfall slutligen med men för säkerhets skull räknades enbart de dödsfall där det inte fanns någon annan illegal drog utan enbart tetrahydrocannabinol, THC, som är den verksamma beståndsdelen i cannabis, som cannabisrelaterade.

När så dödsorsakerna i de olika droggrupperna så småningom ställdes samman visade sig att just cannabisdödsfallen hade en mycket avvikande profil jämfört med andra illegala droger och med övriga rättsmedicinskt undersökta dödsfall. Det som stack ut mest var en serie mycket våldsamma och impulsiva självmord där unga personer, ofta i anhörigas närvaro, tog livet av sig genom att hoppa från hög höjd.

Dödsfallen väckte stort intresse då det var en av de första gångerna denna typ av dödsfall kunnat beskrivas i ett mer vetenskaplig sammanhang. Dock har kopplingen mellan cannabis och våld varit känd sedan lång tid tillbaka. En viktig orsak till att det saknades vetenskaplig dokumentation om sambandet mellan cannabis och våldsam död är att många länder med ett utbrett missbruk av cannabis inte undersöker denna typ av dödsfall rättsmedicinskt eller screenar dödsfallen för THC. I Finland däremot, där man i princip undersöker alla våldsamma dödsfall rättsmedicinskt, är detta samband väl känt om än ej vetenskapligt dokumenterat.

...

Cannabisrelaterade dödsfall

Första gången uppgifter om cannabisrelaterade dödsfall presenterades i ett internationellt sammanhang ansågs det närmast vara en provokation och den stackars föreläsaren blev ordentligt utskälld inför alla konferensdeltagarna (Melbourne 1992) Idag är ämnet inte lika infekterat och det börjar komma uppgifter om cannabisrelaterade dödsfall främst i samband med trafikolyckor under påverkan samt olika typer av psykoser.

Cannabis är inte särskilt giftigt. Enligt Darkes sammanställning finns troligen långtidseffekter på hjärta och kärl som liknar amfetaminets och cannabis kan ge upphov till lungcancer på samma sätt som tobak. Ett problem är att det i stort saknas långtidsuppföljningar av tunga cannabismissbrukare.

Cannabis skadeverkningar gäller framförallt psykiska funktioner. Flera studier har visat att cannabis kan ge upphov till en rad olika psykiska sjukdomstillstånd, främst olika former av psykoser. Jan Ramström har för FHI skrivit om cannabis skadeverkningar och har gått igen alla vetenskapliga rapporter tom 2008. Mycket talar för att cannabis kan ge upphov till, respektive tidigarelägga och förvärra schizofreni. Många av de våldsamma dödsfall i relation till cannabis som fanns i Stockholmsregistret var troligen cannabisutlösta psykoser. Att hopp från höjd var en dominerande suicidmetod kan bero på att det handlar om mycket impulsiva självmord utan tid för förberedelser eller planläggning.

Många av de cannabisrelaterade dödsfall där också alkohol förekom kan ha varit mer relaterade till alkoholen. Det som var lite speciellt med gruppen var att medelåldern var den lägsta av alla droggrupper och att nästan alla dödsfall rörde män.
— FHI: Akuta narkotikadödsfall 2010[4]

Man tillägger att:

Även cannabisdödsfallen har ökat över tid. Det kan ha på flera orsaker. En av dessa är troligen att antalet personer som röker cannabis har ökat. Den skarpa ökning som skett sedan 2007 beror däremot på rättskemiska avdelningens i Linköping utökade narkotikascreening som särskilt verkar ha påverkat de cannabisrelaterade dödsfallen.
— FHI: Akuta narkotikadödsfall 2010[4]

Hur går då bedömningen till?

I de fall där det förekommer mer än en illegal drog vid ett dödsfall klassificeras dödsfallet efter den drog, som anses haft störst betydelse för dödsfallet. Först räknas opiaterna i prioritetsordning, morfin, metadon och buprenorfin och fentanyl, därefter centralstimulerande droger som amfetamin och kokain. Några mindre vanligt förekommande droger räknas som ”övriga droger”. Sist kommer THC och de dödsfall som screenas för THC men ingen annan illegal drog klassificeras som cannabisrelaterade.
— Anna Fugelstad & Mats Ramstedt (2013)[5]

Här kan man ju tänka sig att allt står rätt till, att kvalitetssäkrad data redovisas. THC-dödsfall beror helt enkelt på THC... Men enligt Fugelstad hade en "relativt hög" andel THC-positiva även alkohol i blodet vid dödstillfället:

Då registret utgår från rättsmedicinskt undersökta dödsfall är det främst de akuta narkotikarelaterade dödsfallen som redovisas. Toxreg fångar inte de narkotikarelaterade dödsfall som sker till följd av naturliga dödsorsaker, det vill säga sjukdomar och organskador orsakade av långvarigt missbruk.

...

Cannabis skiljer sig från de flesta andra illegala droger och ger knappast upphov till några akut dödliga förgiftningar. Ändå ökar dödsfallen med förekomst av cannabis. De dödsfall där man tidigare sett en koppling till cannabis är i trafiken där körbeteendet påverkas, samt olika former av förvirringstillstånd som både kan leda till självmord och våld mot andra. Figur 32 visar att en relativt hög andel av de cannabisrelaterade dödsfallen även har alkohol i blodet vid döden. Troligen är alkohol i många av dessa fall en bidragande dödsorsak.
— Anna Fugelstad, Karolinska Institutet (2012)[6]

Här är det senaste diagrammet från Toxregs statistik över THC-relaterade dödsfall:

Cannabis dodsfall2.png

Hur många fall av THC-relaterade dödsfall som är äkta "psykosutlösta självmord" eller olyckor där drogen kan anses vara vållande är trots statistiken svår att avgöra med säkerhet och kan bara uppskattas med gissningar. Att man bara har med avlidna som har genomgått rättsmedicinsk undersökning är ingen större fara för dödsfall man exkluderar (sjukdomar och organskador orsakade av långvarigt missbruk) finns inte ens hos riktigt inrökta cannabismissbrukare, det som kan pekas ut som brister är andra saker:

Orsaken till bedömningen "cannabisrelaterad död" är i många fall någon helt annan än drogens faktiska effekt. Personer som dör i trafikolyckor behöver inte nödvändigtvis ha varit vållande eller ouppmärksamma. Att personer som blir mördade har cannabis i kroppen har ett direkt samband med att kriminella löper högst risk att bli mördade samt använder mer droger än normalbefolkningen. Man kan även i viss grad beskylla förbudet för detta, hade inte handeln med cannabis varit förbjuden hade många personer inte hamnat i situationer som leder till mord. Självmord orsakade av depressioner kan ha föranletts av självmedicinering (försök att bota ångest med droger), eventuellt kan man även ha använt cannabis för att få mod eller lugn inför självmordet snarare än att det är livsglada människor som blivit galna och försökt flyga från balkonger. Man kan även konstatera att siffrorna för cannabis inkluderar dödsfall som kan ha orsakats av legala droger. Påverkan av alkohol döljs eftersom att man väljer att ge illegala droger högre prioritet i bedömningen.

Slutsatsen är att det är ytterst svårt använda Toxregs statistik som argument för att hävda att folk dör av cannabis. Seriösa förbudsförespråkare förstår detta, medans andra vänder och vrider på statistiken för att få den att passa in i deras världsuppfattning om cannabis som en dödsdrog.


Den kristna organisationen Brobryggarna skriver många missvisande saker i sin drogförebyggande information om cannabis, drogen benämns exempelvis som ett gift. När Brobyggarna går in på frågan om dödsfall så nämner man att cannabisrökare ibland dör av alkoholförgiftning... Det är övertydligt exempel på att cannabisrelaterade dödsfall är ett omfattande begrepp. Om cannabis gör att person X inte kräks upp den dödliga dosen alkohol han druckit, är det då cannabisens fel att han avlider!?

Anna Fugelstad och Jovan Rajs vid rättsmedicinska avdelningen i Stockholm har gjort en studie angående plötslig död. De har arbetat med att bygga upp ett register över narkotikadödsfall i Stockholmsområdet. De fann då flera fall med cannabis, men ingen annan narkotika, i kroppsvätskorna.

I vissa fall fanns kombination med alkohol och/eller tabletter. Dödsorsakerna för cannabisrökarna var oväntat våldsamma! 10 av 24 fall hade begått självmord. (Av 53 undersökta självmord genom hopp från hög höjd var hela 11 procent cannabispåverkade. Det innebär att en cannabisrökare löper 19 gånger större risk att beröva sig livet genom att hoppa från hög höjd än en icke rökare.)

Endast en av de 24 hade dött en "naturlig död" i skrumplever i samband med långvarigt alkoholmissbruk.

Förutom självmorden och den enstaka skrumplevern dog cannabisrökarna genom trafikolyckor, alkoholförgiftningar eller mord.

När det gäller alkoholförgiftningar kan det vara värt att påpeka att cannabis hämmar magens kräkningsreflexer. Därigenom ökar risken att kroppen behåller farliga mängder alkohol.

I Sverige har långvarigt cannabismissbruk varit en faktor när det gäller flera uppseendeväckande självmordsfall och mordfall som varit uppmärksammade för sin grymhet.

Även i jämförelse med dödsfall med andra preparat visade det sig att cannabisdödsfallen kännetecknades av impulsiva våldshandlingar.
— Brobyggarna[7]


När det gäller den amerikanska tolkningen av dödsfallen så verkar den vara lite striktare. Under 2001 så dog 2,4 miljoner människor i USA. Antalet cannabisrelaterade dödsfall var 138. Brian Bennet har undersökt officiell data i Amerikanska dödsorsaksregistret och visar bl.a vad som är den primära dödsorsaken i dessa cannabisrelaterade dödsfall[8]. När det gäller cannabis som primär dödsorsak så kunde 3 stycken av dessa 2,4 miljoner dödsfall anses vara från cannabis[9]. Det innebär att 0.0000143% av cannabisanvändarna i USA det året dog av cannabis. Bennet har även några intressanta noteringar kring hur statistiken förs och pekar på att inmatningsfel kan ligga bakom flera av de få fall som existerar[10].

Cannabis-yr.gif

Till sist ska vi titta på hur media rapporterar om dödsfall från olika droger. En medarbetare vid den Engelska tidningen The Guardian visar hur antalet döda av olika droger ger olika grad av uppmärksamhet i media [11]. Detta visar varför folk kan ha uppfattningen att cannabis dödar:

Till höger har man sorterat efter totala antalet dödsfall. Till vänster efter antalet dödsfall per 10000 användare. Man kan notera att 19 dödsfall, som måste anses vara cannabisrelaterade resulterade i 92 artiklar vilket är 484% täckning av varje dödsfall, nästan 5 artiklar per dödsfall. Alkohol däremot, med sina 685 dödsfall (vilket man kan tycka är lågt med tanke på hur det sups i England, och i Europa beräknas 10% av alla dödsfall vara orsakade av alkohol[12], men låt oss gå efter den låga siffran ändå) uppmärksammades med en artikel i endast 2% av fallen.

Cannabis dodsfall media.jpg

Kan överdosering leda till döden?

En överdos kan döda, men det går inte att få i sig den dos som behövs för att överdosera och därmed dö av "cannabisförgiftning". Att cannabis inte kunde orsaka döden genom överdos var känt redan på 1970-talet:

In summary, enormous doses of Delta-9-THC, All THC and concentrated marihuana extract ingested by mouth were unable to produce death or organ pathology in large mammals but did produce fatalities in smaller rodents due to profound central nervous system depression.

The non-fatal consumption of 3000 mg/kg A THC by the dog and monkey would be comparable to a 154-pound human eating approximately 46 pounds (21 kilograms) of 1%-marihuana or 10 pounds of 5% hashish at one time. In addition, 92 mg/kg THC intravenously produced no fatalities in monkeys. These doses would be comparable to a 154-pound human smoking at one time almost three pounds (1.28 kg) of 1%-marihuana or 250,000 times the usual smoked dose and over a million times the minimal effective dose assuming 50% destruction of the THC by smoking.

Thus, evidence from animal studies and human case reports appears to indicate that the ratio of lethal dose to effective dose is quite large. This ratio is much more favorable than that of many other common psychoactive agents including alcohol and barbiturates (Phillips et al. 1971, Brill et al. 1970).
— The Report of the National Commission on Marihuana and Drug Abuse, 1972[13]

1988 så gjorde man inom DEA en undersökning om cannabis kunde omklassificeras från klass 1 till 2 för att den då skulle anses ha medicinska egenskaper och skulle kunna förskrivas av läkare. Man gick igenom flera områden gällande medicinska egenskaper och dylikt. Domaren som insamlade fakta skriver bland annat följande om risken för dödsfall till följd av överdosering:

"3. The most obvious concern when dealing with drug safety is the possibility of lethal effects. Can the drug cause death?

4. Nearly all medicines have toxic, potentially lethal effects. But marijuana is not such a substance. There is no record in the extensive medical literature describing a proven, documented cannabis-induced fatality.

5. This is a remarkable statement. First, the record on marijuana encompasses 5,000 years of human experience. Second, marijuana is now used daily by enormous numbers of people throughout the world. Estimates suggest that from twenty million to fifty million Americans routinely, albeit illegally, smoke marijuana without the benefit of direct medical supervision. Yet, despite this long history of use and the extraordinarily high numbers of social smokers, there are simply no credible medical reports to suggest that consuming marijuana has caused a single death.

6. By contrast aspirin, a commonly used, over-the-counter medicine, causes hundreds of deaths each year.

7. Drugs used in medicine are routinely given what is called an LD-50. The LD-50 rating indicates at what dosage fifty percent of test animals receiving a drug will die as a result of drug induced toxicity. A number of researchers have attempted to determine marijuana's LD-50 rating in test animals without success. Simply stated, researchers have been unable to give animals enough marijuana to induce death.

8. At present it is estimated that marijuana's LD-50 is around" 1:20,000 or 1:40,000. In layman terms this means that in order to induce death a marijuana smoker would have to consume 20,000 to 40,000 times as much marijuana as is contained in one marijuana cigarette. NIDA-supplied marijuana cigarettes weigh approximately .9 grams. A smoker would theoretically have to consume nearly l,500 pounds of marijuana within about fifteen minutes to induce a lethal response.

9. In practical terms, marijuana cannot induce a lethal response as a result of drug-related toxicity.

10. Another common medical way to determine drug safety is called the therapeuic ratio. This ratio defines the difference between a therapeutically effective dose and a dose which is capable of inducing adverse effects.

11. A commonly used over-the-counter product like aspirin has a therapeutic ratio of around l:20. Two aspirins are the recommended dose for adult patients. Twenty times this dose, forty aspirins, may cause a lethal reaction in some patients, and will almost certainly cause gross injury to the digestive system, including extensive internal bleeding.

12. The therapeutic ratio for prescribed drugs is commonly around 1:10 or lower. Valium, a commonly used prescriptive drug, may cause very serious biological damage if patients use ten times the recommended (therapeutic) dose.

13. There are, of course, prescriptive drugs which have much lower therapeutic ratios. Many of the drugs used to treat patients with cancer, glaucoma and multiple sclerosis are highly toxic. The therapeutic ratio of some of the drugs used in antineoplastic therapies, for example, are regarded as extremely toxic poisons with therapeutic ratios that may fall below 1:1.5. These drugs also have very low LD-50 ratios and can result in toxic, even lethal reactions, while being properly employed.

14. By contrast, marijuana's therapeutic ratio, like its LD-50, is impossible to quantify because it is so high.

15. In strict medical terms marijuana is far safer than many foods we commonly consume. For example, eating ten raw potatoes can result in a toxic response. By comparison, it is physically impossible to eat enough marijuana to induce death.

16. Marijuana, in its natural form, is one of the safest therapeutically active substances known to man. By any measure of rational analysis marijuana can be safely used within a supervised routine of medical care."
— DEA-domaren Francis L. Young, 1988[14]

Följande kan man läsa i Brittiska House of Lords rapport från 1998:

The acute toxicity of cannabis and the cannabinoids is very low; no-one has ever died as a direct and immediate consequence of recreational or medical use (DH QQ 219­223). Official statistics record two deaths involving cannabis (and no other drug) in 1993, two in 1994 and one in 1995 (HC WA 533, 21 January 1998); but these were due to inhalation of vomit. Animal studies have shown a very large separation (by a factor of more than 10,000) between pharmacologically effective and lethal doses.
— House of Lords (1998)[15]

Författaren Johan Anderberg gör några liknelser mellan alkohol och cannabis förmåga att döda:

Inom toxikologin finns ett mått som kallas »LD50« och betecknar den dos av ett visst ämne som krävs för att döda halva testpopulationen. Så om man stänger in tio personer i ett rum, hur mycket marijuana behöver de röka, eller hur mycket alkohol måste de dricka, för att fem personer ska dö? För alkohol ligger den dödliga dosen på en blodkoncentration mellan 0,4 och 0,5 procent. Det krävs en hel del drickande för att komma upp i den nivån, men det är i alla fall inte fysiskt omöjligt. Om en man som väger nittio kilo dricker mellan fem och sex normalstarka drinkar i timmen i fyra timmar är han i närheten av den farliga gränsen. Studierna för andra droger skiljer sig åt en hel del, men ett mer intressant mått kan vara hur stor skillnaden är mellan den dos som är "effektiv" och den som är dödlig. Med andra ord: hur bred är marginalen mellan rus och död? För heroin är denna "säkerhetsfaktor" cirka 6 och för alkohol cirka 10. Kokain ligger på 15 och LSD på 100. För marijuana är det lite svårare att avgöra. En artikel från 2004 i tidskriften Addiction sätter den på över 1 000, medan en äldre studie i New Physician sätter den så högt som 40 000. Enligt en beräkning som refereras i New England Journal of Medicine skulle en människa behöva röka nästan sjuhundra kilo på femton minuter för att komma upp i en dödlig dos.

Det går helt enkelt inte att överdosera cannabis. Den låga toxiciteten kan förklaras av de små cannabinoidreceptorerna som Allyn Howlett upptäckte 1988. Receptorerna finns nästan överallt, de är särskilt koncentrerade till de delar av hjärnan som påverkar rörelseförmåga, minne och känslor, men på ett ställe i hjärnan finns det inga cannabinoidreceptorer. Området kallas hjärnstammen och det är just den del av hjärnan som reglerar de funktioner vi inte styr med viljan, som andning, blodtryck och hjärtrytm. Så medan THC:et rör om i hippocampus och de basala ganglierna (de områden som styr minne och rörelse) och skapar cannabisruset, fungerar hjärtat och andningen som de ska. Det skiljer sig starkt från alkoholruset, vars dödliga effekt ofta beror på att andningen slutat fungera.

I både seriös och mindre seriös litteratur hävdas det ibland att ingen någonsin dött av marijuana. Det beror givetvis på hur långt tillbaka man är villig att följa en orsakskedja, men EU:s övervakningsorgan i narkotikafrågor hävdar att "det inte finns något bevis för att cannabisanvändande i sig självt ökar risken för att dö, även om sambandet med trafikolyckor är oklart". En stor undersökning som presenterades 1997 i American Journal of Public Health kom fram till samma slutsats. Forskarna följde 65 171 vuxna män och kvinnor under 1970-och 1980-talen men fann inget signifikant samband mellan cannabiskonsumtion och dödsfall.
— Från boken Cannabusiness : om konsten att legalisera en drog av Johan Anderberg[16]

Anderbergs jämförelse med andra droger grundar sig i en metastudie från 2004[17][18] som gör en intressant uppställning av ration mellan aktiv och dödlig dos. Om värdena ligger nära varandra så innebär det en ökad risk för att ovana, ovetande eller oansvariga får i sig en dödlig dos. Samtidigt är det intressant att se kopplingen till den legala statusen. Några läkemedel är tillagda utöver dom som ingår i Gables artiklar (se separata referenser).

Exempel: Om en aktiv dos alkohol är 2 shotar sprit så är 20 shotar en dödlig dos:

Förklaring av klassningarna[19]:

  • Narkotika klass 1 omfattar ämnen, växtmaterial och svampar som normalt inte har medicinsk användning.
  • Narkotika klass 2 – 4 omfattar ämnen, växtmaterial och svampar med medcinsk användning.
  • Narkotika klass 5 omfattar vissa nationellt narkotikaförklarade ämnen där det inte behövs tillstånd vid varje enskilt införsel- respektive utförseltillfälle.
Drog/Läkemedel Dos/överdos Klassning
Cannabis 1/>1000 Narkotika klass 1
Psilocybin 1/1000 Narkotika klass 1
LSD 1/1000 Narkotika klass 1
Lustgas 1/150 Laglig drog
Koffein 1/144 [20] Laglig drog
Fluoxetin (Fontex, Prozac, Fluctin m.m.) 1/100 Receptbelagt läkemedel
Kava (Piper methysticum) 1/75 Laglig drog
DMT 1/50 Narkotika klass 1
Phenobarbital (Fenemal) 1/50 Receptbelagt läkemedel
Ketamin 1/38 Narkotika klass 4 (Receptbelagt läkemedel)
Tobak (Nikotin) 1/37 - 1/75 [21] Laglig drog
Rohypnol (Flunitrazepam) 1/30 Narkotika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
Meskalin 1/24 Narkotika klass 1
Metadon 1/20 Narkotika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
Kodein 1/20 Narkotika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
MDMA 1/16 Narkotika klass 1
Paracetamol (Alvedon, Panodil, m.fl) 1/15 - 1/30[22] Receptfritt läkemedel
Kokain 1/15 Narkoika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
Acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo m.fl) 1/11 - 1/22[23] Receptfritt läkemedel
Metamfetamin 1/10 Narkotika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
DXM 1/10 Narkotika klass 5 (Receptbelagt läkemedel)
Alkohol 1/10 Laglig drog
Isobutylnitrit (poppers) 1/8 Laglig drog
GHB 1/8 Narkotika klass 2 (Receptbelagt läkemedel)
Datura 1/8 Laglig drog
Muskotnöt (Myristica fragrans) 1/7 Laglig drog (t.o.m vanligt förekommande födoämne/krydda)
Heroin 1/6 Narkotika klass 1

Resultaten har även återupprepats av andra forskare, en artikel från 2015[24] beräknar exempelvis att cannabis har en säkerhetsmarginal (margin of exposure, MOE) över 10000. Samma siffra för alkohol, nikotin, heroin och kokain understeg 10. Man menar att risken med cannabis har övervärderats, och motsatsen har gällt för alkohol, att risken undervärderats.

Arytmi

En artikel från 2004 redovisar en risk som inte nämns så ofta men inte är omöjlig:

The median lethal dose (LD50) of oral THC in rats was 800-1900 mg/kg depending on sex and strain (Thompson et al. 1973). There were no cases of death due to toxicity following the maximum oral THC dose in dogs (up to 3000 mg/kg THC) and monkeys (up to 9000 mg/kg THC) (Thompson et al. 1973). Acute fatal cases in humans have not been substantiated. However, myocardial infarction may be triggered by THC due to effects on circulation (Bachs and Morland 2001, Mittleman et al. 2001). However, this is unlikely to occur in healthy subjects, but possibly in persons with coronary heart disease for whom orthostatic hypotension or a moderately increased heart rate may pose a risk.
— Dr. Franjo Grotenhermen, Clinical Pharmacodynamics of Cannabinoids, 2004[25]

Som citat ovan anger så finns det ändå en nämnbar risk för hjärtsjuka att använda cannabis eftersom cannabis påverkar puls och blodtryck. När man söker i den medicinska litteraturen så finns det även några rapporter om arytmi och hjärtattacker hos ibland helt friska människor[26][27][28][29]. Orsaken är inte utredd, ibland kan den även vara inducerad av cannabis på så sätt att medfödda hjärtfel utlöser symptom för första gången[30][31]. När forskare 2001 intervjuade 3882 personer som fått hjärtattack så svarade 9 att dom hade rökt cannabis inom en timma innan symptomen utbröt. Man räknade ut att risken var 4.8ggr högre än för icke-rökaren upp till 60 minuter efter man rökt cannabis, därefter avtog den snabbt. Man kunde även se att dom som drabbades också till högre grad var cigarettrökare och/eller överviktiga. Men av de 9 så hade 3 stycken samtidigt ägnat sig åt andra saker som kan trigga hjärtattacker, nämligen kokain (24ggr riskökning) eller sexuella aktiviteter. När forskarna exkluderade dessa personer och tittade på risken för cannabis ensamt så hade risken för hjärtattack minskat till 3.2ggr normalpersonens[32].


Fred Nyberg som är en återkommande cannabisexpert i mediesammanhang (se Tongivande svenska förbudsförespråkare) nämner i intervjuer och debattartiklar att man nu har kunnat konstatera två dödsfall från cannabis:

Fram tills nyligen ansågs inte rökning av marijuana kunna orsaka några direkta dödsfall på grund av överdos – men i början 2014 kom den första vetenskapliga studien som visade att två personer faktiskt dött i hjärtattack på grund av för höga halter cannabis i blodet.
— Fred Nyberg intervjuas av SVT (2014)[33]
...även om man i djurexperimentella försök hittills aldrig lyckats ta livet av gnagare med höga THC-doser och det varit svårt att visa att dödsfall vid cannabisrökning enbart berott på THC så är det dokumenterat att denna drog har kraftfulla effekter på hjärt-kärlsystemet. I våras publicerades en vetenskaplig artikel som rapporterade om ett trettiotal fall där användning av cannabis visats trigga fram allvarliga effekter på hjärt-kärlsystemet. Dödsfall finns också nyligen rapporterade i den vetenskapliga litteraturen. Att det i dessa fall också handlar om att THC-halten med åren kraftigt ökat finns även med i bilden.
— Fred Nyberg i SvD 2014-11-10[34]

När man läser fallbeskrivningarna så konstaterar den rättsmedicinska undersökningen att den ena personen dog av arytmi till följd av hjärtmuskelsjukdomen dilaterad kardiomyopati (hjärtats pumpförmåga försämras, vilket leder till att kammare och förmak blir förstorade och det venösa trycket stiger). Sjukdomens orsak är oftast långvarig alkoholanvändning[35] men i detta fallet ser man ser inga tecken på det. Den andra personen konstaterades ha dött av akut hjärtsvikt. Han hade en historia med missbruk av alkohol, amfetamin och kokain som upphörde två år innan dödsfallet. Kokain är också känd för att orsaka allvarliga hjärtproblem[36], men det fanns inga spår i kroppen efter andra droger än THC. Författarna aktar sig noga för att konstatera att cannabis med säkerhet orsakat dödsfallen (vilket är tvärtemot det budskapet Fred Nyberg förmedlar) och menar att antagandet inte kan falsifiera andra hjärtpåverkande faktorer. Men eftersom man har konstaterat att personerna var påverkade av cannabis när de dog (med hjälp av blodprover och vissa fysiska attribut), samt att cannabis höjer pulsen och höjd puls kan orsaka arytmi, så är det rimligt att antaga att cannabis var den utlösande faktorn. Man avslutar med en riskbedömning och ger inga andra rekommendationer än att personer med kända hjärtproblem inte bör använda cannabis:

The absolute risk of cannabis-related cardiovascular effects can be considered to be low, as the baseline risk for most cannabis smokers is low and cannabis-induced changes are transient. The risk of myocardial infarction is elevated almost 5-fold in the hour after smoking cannabis and declines rapidly afterwards. Consequently, the relative risk for cardiovascular effects is most probably increased within this period. Persons who are at high risk for cardiovascular diseases are even recommended to avoid the use of cannabis. The intravenous LD50 for THC in rats is considered to be 28.6 mg (27.4–29.85 mg) per kilogram, corresponding to an estimated intravenous lethal dose in humans of around 2000 mg in total or 30 mg per kilogram. Nevertheless, it is impossible to predict how certain individuals respond to cannabis smoke, as underlying illnesses and complicating factors may be unknown
— Hartung (2014)[37]

Självmordsrisken

Det hänvisas ibland till en högre mortalitet (dödlighet) bland cannabisanvändare än övriga befolkningen. Andréasson och Allebeck gjorde en stor studie med data från svenska värnpliktiga och skriver i abstraktet till sin studie från 1990[38] att den relativa risken att dö (som var 2.8ggr högre för sällan-användare och 4.6ggr högre för mer erfarna rökare än för icke-användare) försvann när dom justerade för social bakgrund i beräkningen. Det bekräftas även andra som beskriver rapporten[39] och bekräftas även i en senare studie av samma rådata, förmodligen den största som gjorts i världen:

The relationship between cannabis use and suicide was eliminated after controlling for social and personal factors. Results were similar whether we examined only definite suicides or also included undetermined deaths as our outcome. There was some evidence that use of drugs other than cannabis was associated with an increased risk of suicide and undetermined death.

...

As far as we are aware this is the largest study to date that has examined the relationship between cannabis and suicide. One of the strengths of our study is that we have been able to control for numerous psychosocial and individual factors, which is rare in a cohort of this size. Furthermore, the sample is representative of the Swedish young male population of that time.

...

There exists little epidemiological research regarding the health effects of long-term cannabis use. In this cohort there was no evidence of association between cannabis use and risk of suicide after controlling for confounding social and personal factors, indicating that cannabis use is unlikely to be an important risk factor for suicide, either directly or as a consequence of mental health problems secondary to its use.
— Cannabis and suicide: longitudinal study, 2009[40]

Sedan har vi studien som Anderberg nämner från 1997 av Stephen Sidney där man kontrollerade data från 65171 personer. Den kommer fram till att den ökade dödligheten för cannabisanvändare kontra övriga befolkningen enbart består av AIDS-fall. Man har några olika förklaringar, bl.a att cannabis lindrar symptomen från AIDS och bromsmedicinerna, samt att att homo/bisexuella som löper högre risk att smittas av HIV än heterosexuella även i högre grad använder cannabis:

The main overall findings were an increased risk of total mortality associated with marijuana use in men but not in women. The increased risk of total mortality in men was explained by the strong relationship between marijuana use and AIDS mortality. Marijuana use was unassociated with non-AIDS mortality in men.

The question of the effect of marijuana use on AIDS mortality is an important one. Marijuana use has been advocated as a therapeutic adjunct to ameliorate the nausea and loss of appetite commonly associated with the wasting syndrome in AIDS. We have provided substantial evidence that the increased risk of AIDS mortality in the total study cohort probably resulted from uncontrolled confounding by homosexual behavior.trolled confounding by homosexual behavior. Other studies have reported a substantially higher prevalence of marijuana use in homosexual and bisexual men, supporting the hypothesis that marijuana use is a marker for homosexuality or bisexuality.
— Marijuana Use and Mortality, 1997[41]

Slutsatsen i båda dessa stora studier är att ökningen av dödsfall är ytterst marginell när man justerar för faktorer som inte har med drogens skadeverkning att göra.

Det finns även en Dansk studie från 2011[42] där 20000 personer som sökt hjälp inom psykiatrin mellan 1996 och 2006 användes som rådata. Riskökningen för cannabis var 4.9ggr, men abstraktet nämner inte om eller vilka andra faktorer som man justerat mot.

En Amerikansk studie från 2012[43][44] med patienter som hade schizofreni och relaterade diagnoser visade att det var vanligt med dödsfall där cannabis och alkohol båda användes, men när man tittade på enbart cannabis var risken att dö lägre än för ickebrukare.

En Australisk studie från 2012[45] där man undersökte självmordsförsök bland schizofrenipatienter och kopplingen till droger visade en riskökning för alkohol men inte för cannabis.

Om självmordens orsaker

De största riskfaktorerna när man studerar självmord bland ungdomar är stressfulla liv med kärleksbekymmer, dödsfall inom familjen eller bland vänner, bråk med föräldrarna, finansiella problem, arbetslöshet, förödmjukelse (förlust, hot). Andra riskfaktorer är psykiska sjukdomar, humörsvängningar såsom ångest, depressioner, aggression, hopplöshet, missbruk av droger, dåligt uppförande, impulsivitet. Bland sociala förhållanden kan nämnas självmord inom familjen, föräldrar med psykisk sjukdom, kriminella eller missbrukande föräldrar.

Man kan i flera studier se att när det gäller cannabis och självmordstankar så är bruk i ung ålder och högfrekvent bruk faktorerna som innebär högst risk [46].

Det är svårt att finna några glasklara orsaker eller förklaringar. I vissa studier finns det faktiskt kvar ett samband mellan cannabis och depressioner (och därmed även självmord) när man justerar för diverse andra påverkande faktorer[47].

Forskare från Australien publicerade 2002 en studie där forskningsteamet följde 1600 skolelever mellan 14-15år under 7 år. Dagligt bruk av cannabis associerades med en femfaldigad ökning av depression när personen var 20 år. Bruk en gång i veckan associerades med en tvåfaldig riskökning. Riskökningen var störst för unga kvinnor. Man kunde inte se att det berodde på självmedicinering, andra droger eller dåliga uppväxtförhållanden.

Weekly or more frequent cannabis use in teenagers predicted an approximately twofold increase in risk for later depression and anxiety (1.9, 1.1 to 3.3) after adjustment for potential baseline confounders. In contrast, depression and anxiety in teenagers predicted neither later weekly nor daily cannabis use.

Frequent cannabis use in teenage girls predicts later depression and anxiety, with daily users carrying the highest risk.

...

Possible explanations for the high degree of depression and anxiety found in young women who used cannabis often include underlying characteristics that predispose to both anxiety and depression, self medication of pre-existing depressive symptoms, and an adverse effect of cannabis on mental health. The association with cannabis use persisted after adjustment for concurrent use of alcohol, tobacco, and other illicit substances as well as indices of family disadvantage—findings consistent with a more direct relation. We considered self medication with cannabis but found no prospective relation between depression and anxiety in adolescence and later frequent cannabis use, consistent with an earlier report
— Cannabis use and mental health in young people: cohort study[48]

Statistik och studier visar ganska entydigt att det finns ett samband mellan cannabis och depressioner. Det finns dock inget tydligt bevisat kausalt samband, där man kan säga att röker person X cannabis så blir han/hon deprimerad. Tidig forskning tog sällan hänsyn till andra bakomliggande faktorer, såsom exempelvis anledningen till att personen började röka cannabis. Självmedicinering där en person som är deprimerad använder olika droger för flykt eller bedövning är ibland en del av förklaringen till det statistiska sambandet. Självmedicinering med droger är sällan är en långsiktigt effektiv metod för att hantera psykiska problem. Det kan istället förvärra depressionen och leda till att personen ser döden som den enda utvägen.

Är ett förbud ett effektivt sätt att minska antalet självmord? Utan drogen så kanske ingen i riskgruppen tar livet av sig? Nej, knappast. Möjligen slipper man ett och annat självmord där drogen utlöst depressionen, men samtidigt kan ett förbud leda till fler självmord. En dimension av självmedicineringen handlar om att lindra fysisk smärta eller symptom från vissa sjukdomar som cannabis lindrar (se Medicinska användningsområden för Cannabis). Den illegala statusen gör att tillgången på cannabis kan tryta, vilket kan leda till att symptomen från sjukdomen ger depressioner och driver den drabbade till självmord[49]. Med en tillåtande lagstiftningen skulle personerna kunna fortsätta få sin medicin och behöver inte ta livet av sig för att bli av med smärtor/andra symptom.

I en rapport som publicerades 2012 så har forskare i USA tagit fram statistik mellan 1990 och 2007 över självmordsprevalensen i delstater som har genomfört lagändringar som tillåter medicinsk marijuana. Man jämförde siffrorna före och efter lagändringen med delstater som inte genomfört samma lägändringar, där marijuana är olagligt för alla. Resultatet visar en tydlig (5%) minskning av självmorden i delstaterna där marijuana blivit lagligt för medicinskt bruk. Man kunde se minskningen i alla åldersgrupper och kön.

Numerous epidemiological studies have found a positive association between marijuana and suicide-related outcomes such as depression and suicidal ideation. However, this association could be driven by difficult-to-observe factors or simply reflect self-medication. In fact, a recent review of the epidemiological literature concluded that most studies had not adequately addressed the problem of reverse causation (Moore et al. 2007).

The current study avoids the problems of reverse causality and unobserved heterogeneity at the individual level by examining the relationship between the legalization of medical marijuana and completed suicides. Specifically, we use a difference-in-differences empirical strategy to estimate the impact of MMLs on state-level suicide rates. Our results suggest that the legalization of medical marijuana is associated with a 5 percent decrease in the total suicide rate, an 11 percent decrease in the suicide rate of 20- through 29-year-old males, and a 9 percent decrease in the suicide rate of 30- through 39 year-old-males. Estimates for female suicide rates are generally measured with less precision and are sensitive to functional form.

In an often-cited article, Hamermesh and Soss (1974) argued that negative shocks to happiness may reduce expected lifetime utility to the point where an individual will decide to take his or her own life. The negative relationship between legalization and suicides among young adult males is consistent with the argument that marijuana can be used to cope with such shocks. However, estimates provided by Anderson et al. (2011) provide an alternative explanation. These authors found that the passage of MMLs led to sharp decreases in alcohol-related traffic fatalities, self-reported alcohol use, and per capita beer sales. The strong association between alcohol consumption and suicide-related outcomes found by previous researchers (Markowitz et al. 2003; Carpenter 2004; Sullivan et al. 2004; Rodriguez Andres 2005; Carpenter and Dobkin 2009) raises the possibility that medical marijuana laws reduce the risk of suicide by decreasing alcohol consumption.

Although 16 states have passed medical marijuana laws, and others are considering legalization, very little is known about the effects of these laws. Policymakers weighing the pros and cons of legalization should consider the possibility that medical marijuana laws may lead to fewer suicides among young adult males. However, the exact mechanism through which suicides are reduced remains a topic for future study.
— High on Life? Medical Marijuana Laws and Suicide[50]

Sjalvmord.jpg

Effekten på självmordsfrekvensen har även bekräftats av andra forskare som påvisat en minskning med ca 10% i stater som legaliserat cannabis för medicinskt bruk:

Results. After adjustment for economic conditions, state policies, and state-specific linear time trends, the association between legalizing medical marijuana and suicides was not statistically significant at the .05 level. However, legalization was associated with a 10.8% (95% confidence interval CI  −17.1%, −3.7%) and 9.4% (95% CI   −16.1%, −2.4%) reduction in the suicide rate of men aged 20 through 29 years and 30 through 39 years, respectively. Estimates for females were less precise and sensitive to model specification.

Conclusions. Suicides among men aged 20 through 39 years fell after medical marijuana legalization compared with those in states that did not legalize. The negative relationship between legalization and suicides among young men is consistent with the hypothesis that marijuana can be used to cope with stressful life events.
— Medical Marijuana Laws and Suicides by Gender and Age (Anderson, 2014)[51]

Man kan därmed tänka sig att den sociala stigmatiseringen, effekten av förbudet där personer inte söker hjälp för sina problem av rädsla för att bli straffade, minskar när lagarna lättas och att deprimerade därmed kan få hjälp. Och att alla som har behovet kan köpa sin medicin. Sambandet mellan alkohol och självmord som forskarna ovan nämner påverkar säkert också. Man vet av andra studier att antalet dödade i trafiken minskade i delstaterna där cannabislagarna lättades, man antog här att en del personer bytte drog från alkohol till cannabis vars effekt innebär en lägre risk i trafiken. Om personer byter drog från alkohol till cannabis vars risk för självmord är lägre, då skulle det totala antalet självmord minska.

Källor

  1. Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana
  2. RNS: Kan man dö av cannabis?
  3. 3,0 3,1 FHI: Dödsfall med förekomst av droger baserade på rättsmedicinska data (källan ej längre tillgänglig från Folkhälsomyndigheten som ersatt FHI)
  4. 4,0 4,1 FHI: Akuta narkotikadödsfall 2010 (Källan ej längre tillgänglig från Folkhälsomyndigheten som ersatt FHI)
  5. STAD: Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 (Anna Fugelstad & Mats Ramstedt, 2013)
  6. Utvecklingen av akuta narkotikadödsfall 1994 till 2011 (Fugelstad, 2012)
  7. Brobyggarna Om Cannabis - Hasch och marijuana
  8. Details of Cannabis "Related" Deaths (2001)
  9. Marijuana Induced Deaths by Year
  10. They Died From Pot! Oops, Nevermind
  11. Drugs and the BNP: introducing Information is Beautiful
  12. Läkartidningen nr 36 2009
  13. The Report of the National Commission on Marihuana and Drug Abuse. Marihuana: A Signal of Misunderstanding
  14. US Department of Justice, Drug Enforcement Administration, "In the Matter of Marijuana Rescheduling Petition," Docket #86-22, (September 6, 1988), p. 57.
  15. House of Lords - Science and Technology - Ninth Report: Chapter 4 Toxic Effects Of Cannabis And Cannabinoids: Review Of The Evidence
  16. Cannabusiness : om konsten att legalisera en drog av Johan Anderberg ISBN: 9789185849574
  17. Comparison of acute lethal toxicity of commonly abused psychoactive substances (Gable, 2004)
  18. The Toxicity of Recreational Drugs (Gable, 2006)
  19. LVFS 2011:10 Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika
  20. LD50 är 192 mg/kg för råttor. En dos är 100mg enligt Erowid. Därmed 1/144 för en person på 75kg
  21. LD50 är 0.5-1.0 mg/kg för människor (Gosselin, 1988). En dos är 1mg enligt Erowid. Därmed 1/37 - 1/75 för en person på 75kg
  22. 200 mg/kg anges som toxisk dos enligt Wikipedia. En dos är 500mg-1g. Därmed 1/30 för 75kg om aktiv dos är en tablett (500mg), 1/15 om man doserar med 2.
  23. LD50 är 200 mg/kg för råttor. Enligt Wikipedia är en akut toxisk dos för människor 150mg/kg, en kronisk toxicitet med 25% dödlighet kan inträffa vid dosen 100mg/kg två dagar i rad. En dos Magnecyl (och Treo) är 500mg-1g enligt Fass. Därmed ca 1/22 för 75kg om aktiv dos är en tablett (500mg), 1/11 om man doserar med 2.
  24. Comparative risk assessment of alcohol, tobacco, cannabis and other illicit drugs using the margin of exposure approach (Lachenmeier, 2015)
  25. Clinical Pharmacodynamics of Cannabinoids (Grotenhermen, 2004)
  26. Keep off the grass: marijuana use and acute cardiovascular events
  27. Chest pain in young people: Is cannabis a risk factor?
  28. Paroxysmal atrial fibrillation in a young female patient following marijuana intoxication--a case report of possible association
  29. Cardiac arrest following cannabis use: a case report, 2009
  30. Cannabis as a precipitant of cardiovascular emergencies
  31. Marijuana as a trigger of cardiovascular events: speculation or scientific certainty?
  32. Triggering myocardial infarction by marijuana
  33. SVT 2014-03-30: Alkohol eller cannabis – vad är farligast?
  34. SvD 2014-11-10: Legaliseringsvåg banar väg för spice
  35. Alcoholic cardiomyopathy: incidence, clinical characteristics, and pathophysiology. (Piano, 2002)
  36. Cocaine use and cardiovascular complications (Vasica, 2002)
  37. Sudden unexpected death under acute influence of cannabis (Hartung, 2014)
  38. Cannabis and mortality among young men - A longitudinal study of Swedish conscripts
  39. N.H. Rathod
  40. Cannabis and suicide: longitudinal study
  41. Marijuana Use and Mortality
  42. Mortality among individuals with cannabis, cocaine, amphetamine, MDMA, and opioid use disorders: a nationwide follow-up study of Danish substance users in treatment.
  43. Alcohol and cannabis use and mortality in people with schizophrenia and related psychotic disorders
  44. Marijuana Use Associated With Lower Mortality In Schizophrenics
  45. Significant relationship between lifetime alcohol use disorders and suicide attempts in an Australian schizophrenia sample
  46. Cannabis use and suicidal ideation, 2012
  47. Major Depressive Disorder, Suicidal Ideation, and Suicide Attempt inTwins Discordant for Cannabis Dependence and Early-Onset Cannabis Use
  48. Cannabis use and mental health in young people: cohort study
  49. Robin Prosser (50) committed suicide after being denied the use of marijuana for medical purposes
  50. Institute for the Study of Labor (IZA): High on Life? Medical Marijuana Laws and Suicide
  51. Medical Marijuana Laws and Suicides by Gender and Age (Anderson, 2014)

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en dekriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

 

Sidan ändrades senast 23 februari 2015 klockan 20.25.
Den här sidan har visats 28 285 gånger.

Translate this page: