Farmakologi

Drogers effekter

Man kan dela in droger i olika kategorier beroende på deras effekt

Den vanligaste uppdelningen görs i sederande (depressanter), centralstimulerande (stimulanter) och hallucinogener.

Hallucinogener

Undergrupper av hallucinogener:

• Psykedelia - Ger bl.a visuella effekter i form av OEV & CEV. Oftast serotoninagonister.
• Delirianter - Orsakar i högre doser hallucinationer som inte kan skiljas från verkligheten
• Dissociativa - Ger blandade effekter.

Andra uttryck som ibland används:

• Enteogen (entheogen) - Ger gudsupplevelser.
• Entaktogen (entactogen) - Väldigt lik empatogen i betydelse. Togs fram för att undvika felaktiga associationer till "pathos" som ungefär betyder "lidande".
• Empatogen (empathogen) - Framkallar empati & förståelse för samt närhet till andra människor.
• Psykotropisk (psychotropic) - Har en drogverkan. Samma som psykoaktiv.
• Psykotomimetisk & Fantastica (psychotomimetic & phantastica) - Uttryck som användes innan psykedelia (psychedelic) blev vedertaget.
• Illusionogen (illusionogen) - Ej allmänt vedertaget begrepp som beskriver drogerna som ger visuella fenomen (OEV, CEV) som inte är hallucinationer.

Övriga psykoaktiva droger

Psykoaktivitet är ett uttryck som beskriver att ämnet påverkar CNS. Kan påverka humör, beteende, perception, etc.

• Centralstimulanter - Ökad energi, minskar sömnbehovet.
• Sederande - Sövande, smärtlindrande effekter.
• Drömörter - Påverkar drömmar, ger klardrömmar.
• Antipsykotika - Läkemedel som används för behandling av psykiska sjukdomar. Brukar ofta påverka serotonin- och dopaminreceptorer.

Se även följande diagram som även visar hur vissa droger inkluderas i olika grupper.

Fel vid skapande av miniatyrbild: Kunde inte spara miniatyr till destinationen

Hur droger påverkar oss

Hjärnan

I hjärnan finns Synapser där kommunikationen mellan neuroner sker. I synapsen frisätts signalsubstanser, s.k neurotransmittorer (exempelvis Serotonin eller GABA) som är tänka att binda sig till receptorer på andra sidan synapsgapet. Vissa droger agerar genom att likna neurotransmittorerna och binder sig till receptorerna, andra påverkar synapserna att frisätta mer neurotransmittorer.

Metabolism

Nedbrytningen av droger görs mestadels av enzymer (exempelvis CYP450) i levern som skapar Metaboliter. Metaboliter kan vara inaktiva men i vissa fall är det metaboliterna som ger drogens huvudsakliga effekt. Utsöndringen kan ske på flera sätt, en liten del utsöndras genom svett och andedräkten, men den större delen renas från blodet i njurarna och försvinner från kroppen i urinet. Spår av drogerna kan stanna kvar i form av hår, naglar och andra celler som tagit in ämnet under tiden det fanns i blodet.

Vissa droger bryts ner av enzymer i kroppen innan dom kan föras till hjärnan. Så är fallet med exempelvis DMT. Därför behövs en MAO-hämmare intas innan för att hämma enzymerna.

Bieffekter

Negativa effekter av droger och deras farmakolgiska orsaker.

Överdosering

En för hög dos i kombination med dålig set och setting kan leda till snedtrippar och i värsta fall Psykoser. Läs gärna mer om hur man hanterar en snedtripp. Orsakerna kan handla om psykologiska reaktioner till följd av personens tidigare historia som leder till en inre kamp för att blockera minnena, eller så kan det handla om bieffekter p.g.a personens allmäntillstånd, och i andra fall handlar det om en toxisk överdosering. Bromo Dragonfly och vissa ergotalkaloider verkar vasokonstringerande och minskar därmed blodflödet till fingrar och tår, överdoseringar har lett till amputationer. Vissa droger kan skapa serotoninsyndrom om dom kombineras med MAO-hämmare eller SSRI.

Vissa droger kan överdoseras till den grad att den leder till döden. LD50 är en förkortning som ibland anges för att visa vilken dos som leder till 50% dödlighet hos försöksdjur.

Beroende

Vissa droger skapar ett beroende. Detta kan ske genom att hjärnan vänjer sig vid ett ökat flöde av neurotransmittorer och mekanismerna som själva tillverkar neurotransmittorerna avstannar produktionen. Det finns även droger som används för att avsluta ett beroende av andra droger, se artikeln om ibogain. Läs även vår guide för att Sluta röka cannabis.

Övrigt

HPPD: Personer som använder vissa typer av hallucinogener kan drabbas av HPPD. Det handlar om kvarvarande störningar av synen som upplevs besvärande och i förlängningen kan leda till bl.a depressioner. I de flesta fallen går symtomen över efter några dagar/veckor men det finns personer som har permanent HPPD.

Flashbacks eller återtrippar: En flashback är en plötslig återupplevelse av en traumatisk händelse eller tillstånd. Beskrivs som att kastas tillbaka i trippen och känna och se hallucinationerna. Förekommer i mycket liten utsträckning bland brukare av psykedeliska droger.