Parasitsvampar
Innehåller: Vissa arter i bl.a släktena Claviceps och Balansia innehåller ergotalkaloider
Innehåll |
Generell information
Vissa parasitsvampar har visat sig innehålla ergotalkaloider.
Albert Hofmann syntetiserade olika varianter av ergotalkaloider från Claviceps purpurea (Mjöldryga) och upptäckte LSD.
En släkting till mjöldrygan är Claviceps paspali som påstås kunna vara den verksamma ingrediensen i Kykeon, en dryck med fantastiska egenskaper som beskrivs i gamla skrifter från antikens Grekland.
Preparering
Alla ämnen är inte hallucinogena. Många parasitsvampar innehåller även ergotoxiner som har kraftiga oönskade bieffekter och som vid långvarigt intag (i exempelvis bröd) leder till döden.
Ett tips för att undvika dessa molekyler är att bara använda de alkaloider som är vattenlösliga.
Arter som innehåller ergotalkaloider
| Art | Ergine (LSA) | Ergonovine | Isoergine | LSH | Agro- clavine | Elymo- clavine | Lysergene | Lysergine | Lysergol | Penni- clavine | Trise- clavine |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Släktet Acremonium | + | + | + | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Acremonium coenophialum | + | - | - | - | + | - | - | - | - | + | - |
| Balansia claviceps | - | + | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Balansia epichloe | - | + | - | - | + | + | - | - | - | + | - |
| Balansia henningsiana | - | + | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Claviceps africana | - | - | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps cynodontis | - | + | - | - | - | - | - | - | - | + | - |
| Claviceps fusiformis | - | - | - | - | + | + | + | - | + | + | - |
| Claviceps gigantea | - | - | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps imperatae | - | + | - | - | + | - | - | - | - | - | - |
| Claviceps litoralis | - | + | - | - | + | + | + | - | + | + | + |
| Claviceps microspora | - | - | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps miscanthi | - | + | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps paspali | + | + | + | + | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps purpurea | + | + | + | - | + | + | - | + | - | - | - |
| Claviceps purpurea var. sasae | - | + | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Claviceps sorghi | - | - | - | - | + | - | - | - | - | - | - |
| Epichloe typhina | - | - | - | - | + | + | - | - | - | + | - |
| Hypomyces aurantius | - | - | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Aspergillus fumigatus | - | - | - | - | + | + | - | - | - | - | - |
| Penicillium aurantio-virens | - | - | - | - | + | + | - | - | - | + | - |
Källa: [1]
Se även artiklarna om släktena Acremonium, Balansia och Claviceps.
Växter som smittas
Vissa släkten av parasitsvamparna växer på olika gräs och vassarter, råg, vete, korn, osv. (läs mer i artikeln om Claviceps purpurea) medans andra släkten och arter har sina värdväxter i familjen Convolvulaceae (vindeväxter). Där hittar man det välkända släktet Ipomoea (blomman för dagen), . Det finns teorier om att många släkten i familjen Convolvulaceae som visat sig innehålla ergotalkaloider gör det p.g.a parasitsvamparna som dom bär på. Se källa [2].
Parasitsvamparna gynnar plantan eftersom gifterna gör plantan oätlig för många insekter och däggdjur, därför blir dom större och livskraftigare och får många frön till skillnad från den ej infekterade plantan som blir uppäten. Parasitsvamparna hos dessa växter sprider sig själva vidare genom att följa med fröna.
Observera att listan ej är komplett.
Familjen Convolvulaceae:
Familjen Cyperaceae:
Familjen Poaceae:
- Släktet Stipa
- Släktet Phalaris
- Släktet Phragmites
För fler arter, se källa [3]
Externa länkar
- ↑ http://www.tacethno.com/info/claviceps/species.html
- ↑ Steiner, U. et. al (2006). Molecular characterization of a seed transmitted clavicipitaceous fungus occurring on dicotyledoneous plants (Convolvulaceae)
- ↑ http://www.tacethno.com/info/claviceps/ergotalkfungi.txt
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16525783
http://www.entheogen.com/forum/attachment.php?attachmentid=1671&d=1199137793
(4) Flieger, M., Wurst, M. and Shelby, R. (1997). Ergot alkaloids - sources, structures and analytical methods. Folia Microbiologica (Praha). 1997; 42(1): 3-29. http://grande.nal.usda.gov/ibids/index.php?mode2=detail&origin=ibids_references&therow=525231
Sidan ändrades senast den 8 november 2008 kl. 19.09.
Sidan har visats 1 268 gånger.


