Parasitsvampar

Innehåller: Vissa arter i bl.a släktena Claviceps och Balansia innehåller ergotalkaloider

Generell information

Claviceps purpurea med stroma (fruktkroppar)

Ett mindre antal parasitsvampar innehåller ergotalkaloider.

Albert Hofmann syntetiserade olika nya varianter av ergotalkaloider från Claviceps purpurea (Mjöldryga) och upptäckte LSD. En nära släkting till mjöldrygan är Claviceps paspali som påstås kunna vara den verksamma ingrediensen i Kykeon, en dryck med fantastiska egenskaper som beskrivs i gamla skrifter från antikens Grekland.

Några av parasitsvamparna som innehåller ergotalkaloider bildar sclerotia, andra är endofyter som ej är synliga för blotta ögat, eller som bara syns under närmare inspektion.

Det finns även psykoaktiva parasitsvampar som använder djur som sin värd för tillväxt. I artikeln om djur som innehåller droger kan man läsa om arter i släktet Massospora som kan producera katinon och psilocybin.

Preparering

Alla alkaloider är inte hallucinogena. Många parasitsvampar innehåller även ergotoxiner såsom exempelvis ergotamin som har kraftiga oönskade bieffekter och som vid långvarigt intag (i exempelvis bröd) kan leda till döden, eller förlorade fingrar/tår p.g.a minskat blodflöde.

Ett tips för att undvika dessa molekyler är att bara använda de alkaloider som är vattenlösliga.

Arter som innehåller ergotalkaloider

Art Ergin
(LSA)
Ergonovin Isoergin LSH Agro-
clavin
Elymo-
clavin
Lysergen Lysergin Lysergol Penni-
clavin
Trise-
clavin
Släktet Acremonium + + + - - - - - - - -
Acremonium coenophialum + - - - + - - - - + -
Balansia claviceps - + - - - - - - - - -
Balansia epichloe - + - - + + - - - + -
Balansia henningsiana - + - - - - - - - - -
Claviceps africana - - - - + + - - - - -
Claviceps cynodontis - + - - - - - - - + -
Claviceps fusiformis - - - - + + + - + + -
Claviceps gigantea - - - - + + - - - - -
Claviceps imperatae - + - - + - - - - - -
Claviceps litoralis - + - - + + + - + + +
Claviceps microspora - - - - + + - - - - -
Claviceps miscanthi - + - - + + - - - - -
Claviceps paspali + + + + + + - - - - -
Claviceps purpurea + + + - + + - + - - -
Claviceps purpurea var. sasae - + - - + + - - - - -
Claviceps sorghi - - - - + - - - - - -
Epichloe typhina - - - - + + - - - + -
Hypomyces aurantius - - - - + + - - - - -
Aspergillus fumigatus - - - - + + - - - - -
Penicillium aurantio-virens - - - - + + - - - + -

Källa: [1]

Se även artiklarna om släktena Acremonium, Balansia och Claviceps.

Växter som smittas

C. purpurea

Vissa släkten av parasitsvamparna växer på olika gräs och halvgräs, råg, vete, korn, osv. (läs mer i artikeln om Claviceps purpurea) medans andra släkten och arter har sina värdväxter i familjen Convolvulaceae (vindeväxter). Där hittar man det välkända släktet Ipomoea (blomman för dagen). Många släkten i familjen Convolvulaceae som innehåller ergotalkaloider gör det p.g.a parasitsvamparna (Periglandula ipomoeae (IasaFA13 / IasacredF01) och Periglandula turbinae (TcorF01)) som dom bär på[2][3].

Parasitsvamparna gynnar möjligtvis värdväxterna eftersom gifterna gör dom oätliga för många insekter och däggdjur, därför blir dom större och livskraftigare och får många frön till skillnad från ej infekterade plantor som blir uppätna. Parasitsvamparna hos dessa växter sprider sig själva vidare genom att följa med fröna.

Observera att listan ej är komplett.

Familjen Convolvulaceae:

Familjen Cyperaceae:

Familjen Poaceae:

För fler arter, se källa [4]

Släktskap

Parasit.jpg

Källa: [5]

Externa länkar

  1. The Known and Suspected Psychoactive Ergot Alkaloids
  2. Molecular characterization of a seed transmitted clavicipitaceous fungus occurring on dicotyledoneous plants (Convolvulaceae) (Steiner, 2006)
  3. Ergot Alkaloids and their Hallucinogenic Potential in Morning Glories. (Steiner, 2018)
  4. The Psychoactive Ergot Alkaloids and their occurrence in the Microfungi
  5. Clavicipitaceous Fungi Associated with Ergoline Alkaloid-Containing Convolvulaceae

Flieger, M., Wurst, M. and Shelby, R. (1997). Ergot alkaloids - sources, structures and analytical methods. Folia Microbiologica (Praha). 1997; 42(1): 3-29.

Sidan ändrades senast 30 september 2018 klockan 12.59.
Den här sidan har visats 9 600 gånger.

Translate this page: