 |
MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Claviceps paspali
Innehåll
Generell information
Parasitsvamp i släktet Claviceps som återfinns på gräs i bl.a släktena Paspalum.
Svampen invaderar gräsets blommor och skapar en produktion av "honungsdagg" som innehåller sporer. Flugor och andra insekter äter det söta men får även sporer på sig som sedan kan spridas till andra gräsblommor. Under gynnsamma förhållanden bildar den sedan sclerotier som faller ner på marken och bildar små svampar (med sporer) under nästa vår, som med vinden sprids till nya gräsblommor och växtcykeln börjar om igen.
Det finns ett flertal rapporter om hur Paspalum scrobiculatum som infekterats av C. paspali har använts som hallucinogen i Indien. I Ayurveda kallas den kodrava och används för behandling av bl.a stomatit. Bland effekterna noteras påverkan på balanssinnet, hallucinationer och svårighet att urinera[1]. Det nämns även att munkar åt infekterade korn och kunde inte stå upp på flera dagar[2]. När skörden var dålig 1946 åt många Paspalum som nödföda vilket ledde till flera fall av LSD-liknande symptom[3]. Lodha i västbengalen använder fröna som rituell hallucinogen[4].
Paspalum plicatulum och Paspalum unispicatum återfinns i Sydamerika där Makai-indianer i Paraguay samlar in honung från bin som gillar honungsdaggen som c. paspali skapar för attrahera insekter att sprida sig vidare. Den är psykoaktiv och kallas fie’e. Äter man mycket honung så blir man yr, får huvudvärk och upplever berusning. Honungen kan även användas till att brygga öl. En överdos kan i värsta fall leda till döden. Som motgift när man fått i sig för mycket används gräset Elionurus muticus[5].
Paspalum distichum påstås vara drogen Kykeon som nämns i de Eleusiska mysterierna. De antika grekerna berusade sig på en dryck som bestod av vatten, mynta och "råg" som kan ha varit Paspalum som var infekterad, eller möjligen rena sklerotier[6].
Paspalum dilatatum är en känd bärare av C. paspali:
| “ | According to Hitchcock (1950) and Langdon (1952), this species originates from South America (Uruguay or Argentina) and was introduced to USA about 1850. In the years 1927 to 1937 it was reported from Australia and New Zealand, 1947–1948 from the Mediterranean region (where it followed the introduction of Paspalum distichum in 1929) and now is found worldwide where Paspalum species grow. Infection is followed 4–5 days later with the production of abundant honeydew containing primary and secondary (microcycle) conidia. Subglobose light brown sclerotia encompass the remnants of disintegrated ovary (Luttrell, 1977). — Ergot - The Genus Claviceps |
” |
Kända bärare av parasitsvampen:
- Paspalum dilatatum
- Paspalum distichum
- Paspalum plicatulum
- Paspalum scrobiculatum
- Paspalum unispicatum
(listan är ej komplett)
Om innehållet
Precis som Claviceps purpurea (mjöldryga) så innehåller Claviceps paspali ergotalkaloider. Den stora och signifikanta skillnaden är att C. paspali innehåller LSA och LSH.
Källa 1
Källa 2
| “ | C. paspali submerged cultures have ergine, isoergine and lysergic acid N-1-hydroxyethylamide (Arcamone et al., 1960) while sclerotia from Australia contain up to 0.005% alkaloids composed of ergine and ergonovine along with chanoclavine and two unidentified ergoline alkaloids (Groger et al., 1961). Elymoclavine (Kobel et al., 1964) and agroclavine (Brar et al., 1968) have also been recorded. — The Psychoactive Ergot Alkaloids and their occurrence in the Microfungi[7] |
” |
Externa länkar
- ↑ Aaronson 1988, 346
- ↑ Chauduri and Pal 1978
- ↑ Aaronson 1988, 345 f.; Arcamone et al. 1960
- ↑ Pal and Jain 1989,468
- ↑ Arenas 1987,289 f.
- ↑ Mixing the Kykeon
- ↑ The Psychoactive Ergot Alkaloids and their occurrence in the Microfungi.
NEW ALKALOIDS OF CLAVICEPS PASPALI
Production of Lysergic Acid Derivatives in Submerged Culture
Sidan ändrades senast 7 mars 2015 klockan 16.15.
Den här sidan har visats 6 736 gånger.
Translate this page:
