MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Spice
Namn: Förekommer som en stor mängd olika produktnamn, exempelvis "Spice Silver", "Spice Gold", "Spice Diamond", "Spice Arctic Synergy", "Spice Yukatan Fire", K2, potpurri m.m.
Generell information
Spice var ursprungligen namnet på en rökmix som marknadsfördes som ett alternativ till Cannabis. Den lanserades på smartdrugs-marknaden ca 2004 och blev populär bland ungdomar som ville vara lagliga eller inte hade tillgång till cannabis. En annan grupp användare var personer som normalt rökte cannabis men behövde lämna urinprov till myndigheter eller arbetsgivare. Spiceanvändning kunde nämligen inte påvisas med snabbtesterna för dom vanligaste drogerna som oftast används vid urinprov. Numera kan vissa urinprov påvisa metaboliterna från ett flertal cannabinoider[1].
Från att ha varit ett fåtal röxmixar med "Spice" i produktnamnet så har Spice kommit att bli ett begrepp som kan definieras som "rökmixar innehållandes syntetiska cannabinoider", men Spice har även använts för att beskriva rena cannabinoider som marknadsförs som research chemicals. Genom åren har det förmodligen funnits ett 100-tal olika produktnamn och det finns en hög risk att man i framtiden även kommer se andra typer av rökbara droger säljas eller förknippas med detta dåliga men inarbetade samlingsnamnet.
Ett antal av cannabinoiderna som förekommit i Spice har klassats som narkotika eller hälsofarliga varor i omgångar 2009[2], 2010[3] och 2014[4][5]. Besluten har oftast föregåtts av en längre tid av propaganda från bland annat Maria Ungdom[6] media[7], polisen och diverse tongivande svenska förbudsförespråkare. Rökmixar försvann trots detta inte som fenomen från marknaden utan återkom i form av andra syntetiska cannabinoider. Bara under 2015 kom det 25 nya på marknaden...
I kapitlet Konsekvenser av dagens narkotikapolitik i Legaliseringsguiden förklarar vi varför det förekommer droger som Spice på marknaden. En intressant notis är att man inte har samma problem med Spice och andra RC-droger i exempelvis nederländerna, där cannabis är lättillgängligt och det finns en etablerad harm reduction-kultur[8].
Effekter / bieffekter
Till stor del liknar ruset THC från Cannabis. Man blir "hög" med allt vad det innebär.
Det finns dock en betydande skillnad i rusets påverkan på hjärnan. Många syntetiska cannabinoider har mycket högre affinitet till CB1-receptorerna, dvs. orsakar en mycket starkare effekt än vad THC hade gjort, även om dosen hade varit mycket högre. Bieffekterna som hos THC annars kan anses vara milda blir betydligt mer påtagliga, exempelvis i form av paranoia och ångest. Effekterna från överdoseringar blir också allvarligare.
Därtill tillkommer bieffekter som upptäckts hos vissa cannabinoider som använts i Spice, men som inte finns alls hos THC. Cannabicyclohexanol (CP-47,497-C8) som förekommit sedan 2008 kan exempelvis orsaka DNA-skador[9]. Många användare upplever även en kraftigare baksmälla och toleransutveckling, faktorer som är avgörande för att skapa ett beroende.
I den medicinska litteraturen kan man läsa fallbeskrivningar där spiceanvändare fått njurskador[10] och hjärtinfarkter[11][12].
Att potensen varierar mellan olika batcher och produkter utgör en stor risk för överdoseringar. Ett enda bloss kan räcka för att få i sig tillräckligt mycket cannabinoider för att överdosera om rökmixen är för starkt blandad. Att "smaka av" produkten är därmed i sig en risk, det kan vara tillräckligt mycket för en överdos om något misstag skett i tillverkningen. "Hemmagjord" Spice som förekom på den svenska marknaden 2014 har orsakat medvetslöshet i flera fall[13][14]. Det finns flera rapporter om dödsfall i Sverige[15][16] och andra länder[17]. MDMB-FUBINACA ledde till 600 överdoser och 15 dödsfall i Ryssland under en tvåveckorsperiod 2014[18]
The Global Drug Survey som via formulär till ungdomar i 17 länder samlar in fakta om drogtrender m.m. visar i sin rapport från 2014 att det är 30 gånger högre risk att söka akutvård om man har rökt Spice än om man har rökt Cannabis:
“ | In the USA it was 0.2%. Synthetic cannabis products, which remained the most commonly used novel psychoactive drugs across our sample, continued to be associated with be high rates of last year EMT seeking. Compared to traditional cannabis research by GDS estimates their use is associated with a 30 times higher risk of seeking EMT. — The Global Drug Survey 2014 findings[19] |
” |
En studie från 2021[20] som undersökt dödsfall av SCRA (Synthetic Cannabinoid Receptor Agonists) i England visar att dessa ofta inträffar i kombinationer med andra droger.
“ | Findings: One hundred sixty-five death SCRA-related reports were extracted, with 18 different SCRAs detected. Following the first death in 2012, a subsequent sharp increase in reporting is evident. Acute SCRA use was the underlying cause of death in the majority of cases (75.8%) with cardiorespiratory complications the most frequently cited underlying physiological cause (13.4%). SCRA users were predominantly found dead (68.6%), with a large proportion of those witnessed becoming unresponsive described as suddenly collapsing (81.6%). Psychoactive polydrug use was detected in 90.3% of cases, with alcohol the most commonly co-detected (50.3%), followed by opioids (42.2%), benzodiazepines/Z-drugs (32.1%), stimulants (32.1%, [28.5% cocaine]), and cannabis (24.8%). — Yoganathan (2021)[20] |
” |
Om innehållet
När den första produkten med namnet Spice började bli populär (ca 2006) angavs följande växter på förpackningens innehållsförteckning. Observera att listan därmed inte har något samband med spiceprodukter som kommit senare:
- Canavalia maritima
- Leonotis leonurus
- Leonurus sibiricus
- Nelumbo nucifera
- Nymphaea caerulea
- Pedicularis densiflora
- Scutellaria nana
- Zornia latifolia
I verkligheten var det förmodligen bara ett fåtal (om ens någon) av dessa arter som användes. Växter som används i spiceprodukter har på senare tid visat sig vara bl.a Turnera diffusa (Damiana), arter i familjen Lamiaceae exempelvis Melissa, Mentha (mynta) och Thymus (timjan)[21].
Meningen med att blanda ihop en produkt med alla exotiska arter i listan ovan var att man ville dölja den verksamma ingrediensen (som ligger på mycket låga mg-nivåer) för myndigheter och konkurrenter. I det stora spektrumet av bland annat eteriska oljor, alkaloider och flavonoider som dyker upp när materialet undersöks med GC/MS så är det lätt att smyga in liten "oskyldig" topp av en molekyl vars identitet vid den tiden ej var inkluderad i databaserna. Svårighetsgraden för en positiv identifikation ökade och tiden tills myndigheterna kunde förbjuda den förlängdes. Dessutom är flera växterna mer eller mindre kända för att ha psykoaktiva effekter, andra var relativt okända och svåra att få tag på, vilket också gjorde det svårare att göra jämförelser eller på andra sätt ta reda på vad som stod bakom drogeffekten.
2008 avslöjade till slut hemligheten av forskarteam från Tyskland och Österrike[22]. Det visade sig vara syntetiska cannabinoider som impregnerats i växtmaterialet, däribland JWH-018, CP 47,497 och HU-210.
Sedan dess har dessa och andra cannabinoider narkotikaklassats och den aktiva drogen ändras hela tiden för att kringgå lagen. Det går med andra ord inte att avgöra vad den aktuella produkten "Spice" innehåller tills den har analyserats. I slutet av 2015 hade det rapporterats in 160 olika syntetiska cannabinoider i EU:s varningssystem för nya droger[18].
Spice som förekom på marknaden i samband med överdoseringarna 2014 analyserades av SKL och det visade sig vara en cannabinoid med namnet MDMB-CHMICA (även kallad MMB-CHMINACA)[23]. Förmodligen är det den eller liknande molekylformer som står bakom dödsfallen under samma tidsperiod.
Orsaken till överdoserna beror på att MDMB-CHMICA är extremt potent. En aktiv dos är ca 25-50 mikrogram (beräknat på andra Indazol-baserade ämnen). Som jämförelse är den aktiva dosen AM-2201 ca 0.5-1 milligram, detta betyder att MDMB-CHMICA är ca 20 ggr potentare. Personer som gjort misstaget att tro att MDMB-CHMICA skulle vara lika potent tex AM-2201 eller 5F-AKB48 har med andra ord tagit brutalt höga överdoser. Detta gäller även för de flesta andra former av CHMICA/CHMINACA. Det kanske kan låta bra i teorin att man behöver mindre mängd pulver för att göra spice, men i praktiken hanterar man så små mängder att en korrekt dosering inte går att göra med enkla medel. Även om man löser drogen i aceton och dränker in blad i lösningen så finns det en stor risk att den inte fördelas jämnt i växtmaterialet. Vissa delar blir mycket starkare än andra.
En allvarlig varning utfärdas därför för alla Indazol-baserade syntetiska cannabinoider, då de är EXTREMT potenta (på ett negativt sätt).
Källor
- ↑ Sydsvenskan 2013-09-29: Spice kan spåras i urinprov
- ↑ DN 2009-07-30: Nätdrogen spice förbjuden
- ↑ DN 2010-08-12: Flera nätdroger förbjuds
- ↑ Regeringen 2014-12-11: Beslut om narkotikaklassning av 42 substanser
- ↑ TT 2014-12-11: Spice-substans blir olaglig
- ↑ Magiska Molekyler: Nätdrogen Spice kan förbjudas
- ↑ Magiska Molekyler: Smokefest uppmärksammas i media
- ↑ Of Substance, vol. 11 no. 3 2013
- ↑ Investigation of the in vitro toxicological properties of the synthetic cannabimimetic drug CP-47,497-C8. (Koller, 2014)
- ↑ AKI Associated with Synthetic Cannabinoids: A Case Series (Bhanushali, 2012)
- ↑ Myocardial Infarction Associated With Use of the Synthetic Cannabinoid K2 (Mir, 2011)
- ↑ K2-Not the Spice of Life; Synthetic Cannabinoids and ST Elevation Myocardial Infarction: A Case Report. (McKeever, 2014)
- ↑ SVT 2014-08-27: Fem offer för ny farlig drog
- ↑ Aftonbladet 2014-10-11: Fem hittade utslagna efter Spice-överdos
- ↑ DN 2014-10-30: 22-åring troligen död i spiceöverdos
- ↑ DN 2014-11-07: Spice misstänks bakom nytt dödsfall
- ↑ Today 2014-08-14: This is not a game: After son's death, parents warn about synthetic pot
- ↑ 18,0 18,1 EMCDDA: PERSPECTIVES ON DRUGS Synthetic cannabinoids in Europe (2016)
- ↑ The Global Drug Survey 2014 findings
- ↑ 20,0 20,1 Synthetic Cannabinoid-Related Deaths in England, 2012–2019 (Yoganathan, 2021)
- ↑ EMCDDA: Perspectives On Drugs - Synthetic cannabinoids in Europe refererar till Ogata, J., Uchiyama, N., Kikura-Hanajiri, R., and Goda, Y. (2013), ‘DNA sequence analyses of blended herbal products including synthetic cannabinoids as designer drugs’, Forensic Science International, 227, pp. 33–41
- ↑ Understanding the ‘Spice’ phenomenon (EMCDDA, 2009)
- ↑ SR 2014-10-29: Besked i dag: Spicesorten bakom överdos i Gävle
Spice uppmärksammas oftare i media, knarket som blev dödsknark
Sidan ändrades senast 10 mars 2021 klockan 16.17.
Den här sidan har visats 19 554 gånger.