MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Salvia
Generell information
Släktet som ingår i familjen Lamiaceae har ca 900 arter. Fyra återfinns naturligt i Sverige men är sällsynta.
Av de salviaarter som används som droger är Salvia divinorum mest känd. Den har använts av Aztekerna och andra ursprungsfolk från Mexiko som enteogen. Det främsta aktiva ämnena i denna arten är salvinorin.
Salvia officinalis kallas i Sverige kryddsalvia och är en vanlig matlagningskrydda. Den innehåller tujon i större halt än Artemisia absinthium (Malört). Arten används i vissa länder i brännvinstillverkning. Kryddsalvian påstås ibland vara narkotisk, men så är inte fallet trots att den innehåller tujon som kan vara berusande i högre doser.
Den röda tråden mellan arterna är att de aktiva ämnena är diterpener av klerodan-typen.
Läs även Odling av Salvia divinorum.
Psykoaktiva arter
Namn | Innehåller |
---|---|
Salvia apiana (Vit salvia) | Används som rökelse hos vissa ursprungsfolk i Nordamerika. Innehåller molekyler som binder till cannabinoid- och opioidreceptorer; Sageone (CB1, CB2 och μ), uvaol (μ)[1] |
Salvia coccinea (Scharlakanssalvia) | Salviacoccin [2] |
Salvia cryptantha | 51.50 ± 4.95 μg/g salvinorin A[3] |
Salvia divinorum (Profetsalvia) | 0.89 - 3.70 mg/g Salvinorin A som har en kraftfull hallucinogen effekt. |
Salvia dorrii | Salvidorol [4], [5] |
Salvia glutinosa | 38.92 ± 3.74μg/g salvinorin A[3] |
Salvia guaranitica (Paranasalvia) | Cirsiliol [6] |
Salvia lavandulaefolia | Acetylkolinesterashämmare (AChE)[7] |
Salvia madrensis | Salvimadrensin, salvimadrensinone och salvimadrensinol [8] |
Salvia multicaulis species | 29.95 ± 2.88μg/g salvinorin A[3] |
Salvia officinalis (Kryddsaliva) | Tujon |
Salvia palaestina | Extrakt binder till dopaminreceptorer [9] |
Salvia recognita | 212.86 ± 20.46 μg/g salvinorin A[3] (= 1/4 - 1/20 av S. divinorums potens) |
Salvia sclarea (Muskatellsalvia) | Linalylacetat, linalool, pinen, myrcen, saponin och fellandren (källa: internetbutik), flera av dessa är aktiva på GABA eller NMDA. Andra rapporter pekar på att det finns affinitet till 5-HT2A[9] |
Salvia splendens (Praktsalvia) | Salviarin, splendidin |
Salvia superba (Honungssalvia) | Okänt. Se även tripprapport[10] |
Salvia sylvestris (= S. nemorosa) (Stäppsalvia / Skogssalvia) | Molekyler som binder till opiodreceptorer [11] |
Salvia transsylvanica | Smärtstillande och muskelavslappnande effekter[12] |
Salvia triloba | Tujon |
Salvia elegans och Salvia nemorosa (Stäppsalvia) misstänks också vara psykoaktiva. Djurförsök tyder på detta[13].
Det finns därtill fler arter som inte är med i listan. Se [14][15][9].
Externa länkar
- ↑ Phytochemical and biological evaluation of Salvia apiana. (Srivedavyasasri, 2016)
- ↑ The Other Psychoactive Salvias by friendly
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 Screening of Hallucinogenic Compounds and Genomic Characterisation of 40 Anatolian Salvia Species (Hatipoglu, 2017)
- ↑ Salvidorol, a nor-abietane diterpene with a rare carbon skeleton and two bietane diterpene derivatives from Salvia dorrii (Ahmed, 2006)
- ↑ Wikipedia: Salvia dorrii
- ↑ Sedative and hypnotic properties of Salvia guaranitica St. Hil. and of its active principle, Cirsiliol. (Viola, 1997)
- ↑ Monoterpenoid extract of sage (Salvia lavandulaefolia) with cholinesterase inhibiting properties improves cognitive performance and mood in healthy adults (Kennedy, 2011)
- ↑ Neo-clerodane diterpenoids from Salvia madrensis (Rodríguez-Hahn, 1994)
- ↑ 9,0 9,1 9,2 In Vitrobinding Studies Of Methanolic Extracts From Different Salvia Species (Cavallo, 2006) (pdf)
- ↑ Tripprapport: Salvia Superba
- ↑ Anti-nociceptive Effects of the Aerial Parts of Salvia nemorosa L. Extracts in Mice (Hosseinzadeh)
- ↑ Bioactivity studies of Salvia transsylvanica (Maklad, 1999)
- ↑ Salvia elegans - Interesting journal article.. Edot forums
- ↑ Extracts of salvia species :relation to potential cognitive therapy (Savelev, 2003) Länk till en pdf finns längst ner på sidan.
- ↑ Active Salvia Database, neo clerodane diterpenoid fairyland
Den virtuella floran: Salvia L. - Salvior
Robins Salvias Foton på olika arter
Sidan ändrades senast 26 december 2018 klockan 06.18.
Den här sidan har visats 25 006 gånger.