MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Odling av Psilocybe cubensis
Kultiveringsguide - Psilocybe cubensis
(ursprunglig version av Big Babe)
Innehåll
Saker du behöver
Baspaketet
För att odla Psilocybe cubensis behöver du:
- 6st glasburkar (ca 3-4 dl) med lock i metall. Locket gör du hål i med spik och hammare och sätter en bit sårtejp över hålet.
- 1 stor plastback med genomskinligt lock ( ca 20-30 liter) eller 2 mindre (ca 10 liter)
- 2-3st stora glasslådor (helst i mörk plast)
- 2st sprayflaskor. En med klorinvatten (följ anvisning på flaskan) och en med väteperoxidblandning (ca 1 tesked (=5 ml) 3% väteperoxid till 0,5 liter vatten).
- Stekpåsar
- Såjord (kaktusjord att föredra)
- Vermikulit
- Perlit
- 2st Sporsprutor (färdiga). Det räcker med en spruta om man snålar.
- Råris (Risenta eller Frebaco) och Rågmjöl. (om du inte planerar att använda annat substrat)
- Sårtejp (som släpper igenom syre)
- Stor kastrull eller tryckkokare (sistnämnda rekommenderas)
Pluspaketet
Om du har tänkt göra en egen sporspruta och sporavtryck.
- 1 liten glasburk (max 2 dl)
- 1 mindre glasburk (låga kanter med lock)
- Spruta (exempelvis sprutan från bläckskrivarpåfyllningskit eller doseringsspruta för små djur från apoteket)
- Sporavtryck
- Aluminiumfolie
- Plastfolie
- Skalpell eller annan vass kniv
- Liten tång (att ta upp sprutan med)
- Sax
Extrapaketet
För självgående luftning och fuktning.
- Luftpump (akvariepump)
- Gummislang till pumpen
- Timer (om man vill slippa stänga av och på pumpen)
Sporavtryck
Sporer kan exempelvis beställas från vissa webbutiker eller gratis sporringar.
Framställning
Tag fram :
- Sax eller skalpell
- En nål eller liten gaffel
- En burk med lock och låg kant
- Aluminiumfolie (se till att inte fingra på folien, behåll den i asken så länge som möjligt). Om du vill kan den steriliseras med t-sprit innan.
Tvätta händerna noga med tvål eller handdesinficeringsmedel (alkogel), samt arbetsytan och alla verktyg, burkar etc. med klorinvatten (1 masked till en liter vatten) eller för att minska risken för kontaminationer.
Klipp en lagom stor bit folie ca 5*5cm, var noga med att inte fingra på folien. Lägg foliebiten i botten på burken och lägg på locket.
Tag fram svampen som du vill ta ett sporavtryck ifrån och klipp (eller skär) av hatten så nära undersidan av hatten som möjligt. Detta kan göras genom att man trycker in nålen i mitten av hatten uppifrån och lyfter bort hatten med den när foten är av. Lägg sedan hatten med undersidan nedåt på folien i burken och sätt på locket.
Vänta ett dygn, ta sedan bort hatten och torka denna med de andra svamparna, sätt på locket på burken igen. Låt stå någon timme så att sporavtrycket hinner torka ordentligt, lägg sedan det i en ziplockpåse och förvara svalt (t.ex. i kylskåpet) för att sedan användas.
Sporavtryck håller sig vitala i många år.
En mer utförlig guide finns här i wikin, se Hur man tillverkar sporavtryck
Sporspruta
Låt vatten koka upp i en kastrull, lägg i sprutan och koka några minuter. Under tiden förbereder du en bit plastfolie att linda in sprutan i när den är klar.
Ta sedan upp den försiktigt med en liten rengjord tång, dra upp kokande vatten i sprutan och spruta ut i slasken. Upprepa detta ca 4-5 gånger. Var försiktig så du inte kommer åt nålen så den får bakterier på sig. Dra upp vatten i sprutan och sätt på kanyllocket. Linda snabbt in sprutan i plastfolien och lägg att kallna.
Koka sedan den lilla burken i några minuter, tag upp och linda in i plastfolie. Ställ att kallna.
Tag fram:
- Sprutan med vatten
- Lilla glasburken
- Skalpell eller annan vass kniv (kokas och lindas i plastfolie)
- Sprayflaska med väteperoxidvatten
- Sporavtrycket
Tvätta händerna noga med tvål eller handdesinficeringsmedel (alkogel), samt arbetsytan och alla verktyg, burkar etc. med klorinvatten (1 masked till en liter vatten) eller för att minska risken för kontaminationer. Skalpellen skall helst flamsteriliseras direkt innan användning.
Spruta ned vattnet från sprutan i den lilla burken, var snabb med att sätta tillbaka korken på sprutan, och plasten på den lilla burken, Plasten bör bara öppnas lite för att nålen skall kunna komma in. Var snabb med att få den på plats igen.
Ta fram skalpellen och sporavtrycket, skrapa nu försiktigt på sporavtrycket så att den svarta massan lossar från foliet/papperet, utan att fingra på folien eller sporerna. Öppna försiktigt på plastfolien till den lilla burken och vicka ner sporerna i den, sätt snabbt tillbaka plastfolien på burken.
Ta fram sprutan igen och sug nu in/ut vattnet med sporerna 2-3 ggr så att det blandas ordentligt, sug sedan upp allt och sätt på korken till sprutan. Linda in i plastfolie, nu är sprutan klar att användas.
Om du inte tänkt använda sprutan på en gång, så kan du lägga den i kylskåpet (väl inplastad) eller på annat svalt och mörkt ställe. Sprutan håller sig bra över ett år på detta sätt, därefter börjar vitaliteten/kvaliteten att sjunka.
Länktips: Hemliga tips för storskalig sporspruteproduktion (och sporavtryck)
Olika substrat
Vanliga substrat som används till cubensisodling är:
Råris
Risentas råris är ett märke som många förespråkar, men jag vill nog påstå att Frebaco har lite bättre råris då deras är icke klibbande. (Detta har betydelse då ris som klibbar har mycket stärkelse och detta gör det svårt för sporer att växa, risken för kontamination blir också större) Dessutom så har Frebacos ris en liten mängd salt i riset, detta är ett plus då salt används just för att förebygga grönmögel.
Koka råriset. ca 4 dl råris i 8 dl vatten är vad som behövs till de 6 burkarna. Riset är klart när det är lite hårt i mitten när du tuggar på ett korn. Man vill inte ha det helt genomkokt och mjukt.
När riset kokat klart, häll av allt vatten och rör runt under några minuter med lägre värme på plattan för att det sista vattnet skall kunna ånga bort. Tillsätt sedan 6 matskedar rågmjöl och ca 1-2 nävar vermikulit. Blanda väl och skopa upp blandningen i de 6 burkarna. Skruva på locken tätt.
Fördelar / Nackdelar: Ofta använt och uppskattat substrat. Nackdelen kan vara att mögelsporer lätt utvecklas på riset, även lätt att få för hög fuktnivå.
Popcorn
Koka upp popcornkärnorna i ca 10 min, låt stå i vattnet över natten, koka igen. De ska aldrig mer än koka upp och sedan låta dra vattnet för att få bra vattenhalt då de bara spricker lite grand. Låt popcornen rinna av i ett durkslag och spola av med kallt vatten. Låt durkslaget stå så länge att det inte droppar. Fyll popcorn i burkar till 3/4. Det kan vara en fördel att ha lite vermikulit i botten som kan suga åt sig eventuellt överblivet vatten. Skruva på locken mycket löst, ånga måste kunna passera in och ut om locken inte har hål för sporsprutan. Täck locket med folie som räcker några centimeter ner på burkarna och tryckkoka 40-60min.
Fördelar / Nackdelar: Populärt substrat som sägs ha bra tålighet mot kontamineringar för att det inte vill växa direkt på popkornkärnorna. Nackdelen kan vara svårigheter att få perfekt vattenmängd, därav lätt att drabbas av wetspot-kontamineringar.
Länktips: Sparks: Om popcornsubstrat
Dynga
Bajs från kor, hästar eller andra gräsartad älskas av P. cubensis. Det är där den hör hemma naturligt. Det går inte så bra att odla cubensis på bajs direkt från sporer för att det oftare leder till kontamineringar, men som spawn (när man för över mycel till nya substratburkar) fungerar det utmärkt. P. cubensis naturliga habitat är på dynga från kor, bufflar, elefanter, etc. När hästbajs används så skall det vara gammal gul dynga, inte färsk. Den pastöriseras innan användningen, skall helst inte steriliseras då det dödar mikrober och mikrosvampar som inte är ett hot mot p. cubensis men håller mögel och andra kontamineringar borta. Om kobajs används skall den mixas med halm för att få rätt densitet.
Fördelar / Nackdelar: Fördelen är att svamparna blir stora och potenta. Nackdelen kan vara att det luktar lite grand (obs, inte farligt) vid tillagningen.
Länktips: Den officiella bajsodlingstråden
Råg
Hel råg är ett utmärkt substrat vid odling av Psilocybe cubensis och även annan svamp.
Länktips:
- Sancho Panzas råg-TEK
- Bra odlingsguide med många foton från Shroomery om råg som substrat. Även en lång diskussion om råg.
Rismjöl
Rismjöl finns i de flesta mataffärer.
Du kan göra PF-kakor och case'a med denna metod.
Fördelen med denna metoden är att det är extremt enkelt och det räcker med en vanlig kastrull för att sterilisera substratet, men tryckkokare föredras ändå. Nackdelen är att substratet är förhållandevis näringsfattigt.
Bra recept: Vermikulit 2.4dl - 3.5dl, vatten 2dl - 2.4dl, rismjöl 4.8dl - 6dl. Du hittar olika recept på nätet.
Blanda vermikulit och vatten. Sedan tillsätter du rismjöl och rör om. Om det blir för fuktigt (rinner vatten när man kramar substratet i handen) så blanda i mer rismjöl och vermikulit. Hellre för torrt än för fuktigt. Prova olika recept för att hitta det som passar dig bäst.
Se exempel här: Let's Grow Mushrooms! pf tek part 1
Övriga
Brukar bestå av exempelvis kompostmixer, maskhumus (worm castings), halm, gräsfrön, fågelfrön etc.
Sterilisering
Burkarna med substrat skall du ställa i en stor kastrull med en vikt handduk i botten (så att burkarna inte spricker) Häll på vatten till hälften av burkarnas höjd och låt koka på 6:an under lock i ca en timme, se till att fylla på vatten med jämna mellanrum.
Stäng av plattan men låt kastrullen stå kvar över natten (då hinner överlevande bakteriesporer kläckas) Koka en timme igen dagen efter och låt stå över natten ännu en gång. Tredje dagen kokar du allt i ca 2 timmar på samma sätt som tidigare, sedan tar du upp burkarna och låter kallna.
Burkarna kan också med fördel kokas i tryckkokare (denna når högre grader och tar död på bakterier lättare) Koka upp vattnet på 6:an och sänk sedan plattan till 3:an när jämnt tryck uppstått. Burkarna behöver bara kokas ca 1 timme under tryck för att sedan ställas att kallna till rumstemperatur. På forumet finns mer information om tryckkokare. Den är väl värd investeringen.
Inokulering
Tag fram:
- Sprutan med sporer
- Burkarna med substrat
- Sprayflaska med klorvatten
- Ev en tändare för att sterilisera nålen mellan burkarna (detta brukar inte jag göra, det funkar fint ändå)
Tvätta händerna noga med tvål eller handdesinficeringsmedel (alkogel), samt arbetsytan och alla verktyg, burkar etc. med klorinvatten (1 masked till en liter vatten) eller för att minska risken för kontaminationer.
Räkna ut hur mycket sporvatten det går åt per burk innan du börjar spruta ner sporvattnet, har du två sprutor blir det tre burkar per spruta. Annars så får du dela in en spruta i 6 delar.
Ta av locket på sprutan och vik upp tejpen på burken med substrat, var snabb med att spruta i den mängd sporvatten du skall ha och sätt tillbaka tejpen på burken snabbt igen. Om du är rädd att bakterier fastnat på nålen så kan du elda lite på den mellan varje burk som inokuleras (detta behövs inte men kan kännas tryggt att göra) Spruta i sporvatten i alla burkar, var noga med att sätta tillbaka tejpen ordentligt på burkarna.
Koloniseringsfasen
Burkarna skall nu ställas på ett mörkt ställe med en temperatur på ca 24-27 grader. Nu är det bara att vänta och hoppas på att inga bakterier överlevt din kokning eller kommit med i sporsprutan. Om några dagar till en vecka bör du se det första vita myceliet växa fram i ditt substrat. Det tar ca 10-20 dagar för en burk att bli helt koloniserad.
Om man använder färdigkoloniserat substrat för att spawna till dynga så skall minst 10% utgöras av mycel för att koloniseringen skall ske tillräckligt snabbt att inga kontamineringar hinner uppstå.
Optimal temperatur för myceltillväxt (P.cubensis är linjen med punkter).
Läs mer om optimala temperaturer, luftfuktighet, grad av ventilation i tråden om Optimala inkubationsförhållanden, Hur, var och under vilka förhållanden?
Casingfasen
Ett alternativ till att göra en casing av mycelet är att bara knacka ur kakorna direkt ur burkarna och ställa dom i fruktkammaren. Det kräver att man har glasburkar som inte smalnar av vid locket. Metoden (ofta kallad PF-tek) ger mindre skördar men minskar odlingstiden något och innebär en enklare process. Se fotot till höger.
Förbered casinglagret
Mycelet behöver hållas fuktigt, därför lägger man på ett lager med material som håller ytan fuktig.
Här är rekommendationen att använda ren vermikulit, vilket är bäst ur kontaminationssynpunkt, alternativt använder man en 50/50-blandning av jord och vermikulit.
Fukta blandningen med vatten så att den blir såpass fuktig att dem droppar svagt när man kramar den i handen. Ett tips är att blötlägga 80% i vatten, ta upp och sedan tillsätta resterande 20% torrt material.
Lägg allt i en stekpåse och tryckkoka den för att sterilisera blandningen. Alternativt, om tryckkokare inte finns att tillgå är att sterilisera påsen i ugnen. 200 grader i ca 30-40min. Låt den svalna innan den används.
För den som vill få allt perfekt bör pH ligga mellan 6.8 - 7.2
Tillverka casing
Tag fram:
- Dina koloniserade burkar (burkar fulla med vitt mycelium)
- Din stekpåse med steril jord/vermikulit-blandning eller ren vermikulit
- En sked som har kokats i vatten eller tvättats med sprit/klorinlösning
- Sprayflaska med klorvatten (1 matsked till 1l vatten)
- Sprayflaska med väteperoxidvatten (1 tesked till 0,5l)
- 4 glasslådor (typ Bigpack eller liknande med mörk botten)Se till att de är ordentligt rena
- Plastfolie
Tvätta händerna noga. Sterilisera arbetsytan samt alla verktyg, burkar etc. med klorinvatten för att minska risken för kontaminationer.
Öppna de koloniserade burkarna en och en och skopa ur innehållet i glasslådorna dela sönder klumparna så att de täcker botten och når ca 4-5 cm upp. Öppna stekpåsen med vermikuliten och spraya/häll väteperoxidvatten över den så att den blir fuktig, rätt mängd är när du kan kunna krama den i handen (med sterila handskar naturligtvis) så det droppar men inte rinner vatten) strö vermikulitblandningen över substratet (ca 1-2cm tjockt) så jämnt lager som det går, för att få samma tjocklek på lagret. Duscha på med lite extra väteperoxidvatten och sätt sedan plastfolie över glasslådorna.
Ställ lådorna mörkt några dagar för att ge myceliet en chans att bryta fram till ytan, när flera mycelfläckar börjar synas på ytan (se bilden till höger) så är det dags för nästa fas.
Kolla vilken strain ni odlar, vissa mår bra av att köldchockas för att komma igång ordentligt i fruktfasen. Köldchocken innebär att när man ser de vita fläckarna med mycel i glasslådorna så ställer man in dessa i kylskåpet över natten.
För alternativ till att lägga på casinglager med en gång, se Shroomery: The Method of Late Casing and Why it's a Good Idea
Fruktfasen
För att påbörja fruktfasen tillförs syre och ljus. Man simulerar nu att mycelet har nått upp till ytan av bajshögen.
Tag fram:
- Den stora plastbacken (se till att de är rena, rengör med klorinvatten)
- Perlit
- Sprayflaska med väteperoxidvatten (1 tesked till 0,5l vatten)
- Glasslådorna med substrat
Gör flera hål i nederkanten på backen (borra en ring med många små hål och klipp mellanrummen med tång, brytbladsknivar och liknande skapar stora sprickor när plasten väl ger vika, lätt att förstöra dom).
Sätt tussar med bomull eller ännu hellre polyestervadd i hålen. Detta för att frisk luft skall kunna komma in i plastbacken och koldioxiden som svampmycelet tillverkar och är tyngre än omgivande luft måste ventileras ut (mål för den noggranne är under 5000ppm). Det är viktigt att odlingen får god tillgång till syre. Samtidigt ska inte det komma in för många sporer utifrån och fuktigheten i luften behöver fortfarande hållas hög, runt 90-95% .
Fukta ca 1-2 liter perlit i ett durkslag och häll detta på botten i plastbacken, tag av plastfolien på glasslådorna och placera dessa på perliten. Spraya ca 10 duschar över backen så att fukten sprider sig runt väggar och över lådorna med substrat. Perliten behöver återfuktas ganska ofta framöver.
Lägg på locket på backen och ställ den lagom ljust och i rumstemperatur (för den noggranne är 23-25°C det som Stamets anser är optimalt). Man kan ha en lågenergilampa (6500K=dagsljus) på 12-16h/dygnet om odlingen står i ett annars mörkt utrymme. Hög effekt på lampan är inte nödvändigt. Vanligt dagsljus i ett rum fungerar utmärkt.
Luftning 3-5ggr dagligen kan krävas om man inte har tillräckligt bra självluftning eller automatiserad fläkt/pump-lösning. Spraya med väteperoxidvatten när det behövs för att hålla luftfuktigheten hög.
Pinning
Nu när du sprayar och luftar så kommer bildningen av svampar att påbörjas. Luftfuktigheten hålls mellan 95-100%. Du bör se de pins efter ca 1-2 veckor. Sluta spraya väteperoxidlösningen efter några dagar! Trots att lösningen är svag så kan den skada bildningen av pins. Men man skall fortsätta hålla luftfuktigheten ganska hög (runt 85-92%) i odlingskammaren så att dom inte torkar ut, exempelvis genom att spraya mot kammarens väggar.
Det börjar med att myceliet drar ihop sig och bilder små vita knoppar (hyphal knots / primordia), dessa växer sedan till sig och får en liten brunaktig topp som är början till hatten, då kallas de pins. När svampen väl när detta stadiet så accelererar tillväxten, man kan märka stor skillnad bara på några timmar. Det tar ca 4 dagar till en vecka för dom att bli fullvuxna.
Länktips: Shroomery: Getting the most out of your casings!, A pinning strategy.
Aborter
Vissa av svamparna kommer aldrig att bli vuxna, utan stannar i växten och blir väldigt mörkblå. Dessa kallas aborter (eng: abhorts), och bör plockas tillsammans med dom färdigväxta svamparna. Annars ruttnar dom och kan locka till sig diverse kontaminationer. Men kasta inte dessa små läckerheter, torka dem precis likadant som de andra svamparna. Dom är mycket potenta.
Skörd
När svampen når vuxen ålder släpper den en vit hinna från hatten, denna blir hängande på foten eller kvar på hatten. Du bör nu plocka dessa svampar genast innan dom släpper sporerna. Man kan använda en sax eller skalpell för att skära av fötterna längst ner. Låt så många svampar som möjligt växa till sig innan du skördar, plockar man en och en hämmar detta tillväxten på de andra svamparna något, samt att du tillför kontaminationer varje gång du är inne i odlingen och "rotar". Tvätta händerna innan du arbetar med odlingen. Ta gärna sporavtryck på de som ser stora och bra ut för framtida odlingar.
Flera flushar
Nu fortsätter du bara att spraya ordentligt för att återfukta mycelkakorna (alternativt dunka den) och fortsätta lufta som vanligt så kommer fler svampar att växa upp, om man har tur så kan man få upp till 6 - 7 flushar (ordet flush kan jämföras med blomning) med svamp. Man får dock vänta ca en vecka mellan dom första, sedan saktar det in ytterligare. Antalet svampar per flush minskar varje gång.
Automatisering
Om man vill slippa det hela med att lufta och spraya så mycket varje dag, kan man köpa en akvariepump och ett par meter slang till den. Man fyller en ren glasburk med perlit och ställer den i hörnet på backen.
Gör ett litet hål uppe i kanten på backen och för in slangen där och ner i perlitburken. Denna kan köras under tvåtimmars perioder under dagen, ibland längre beroende på hur kraftig pump du har. Vill man att det hela skall vara mer självgående så kan man koppla pumpen till en timer. Använd en hygrometer för att hålla koll på att luftfuktighetsnivån inte blir för hög. Den kommer förmodligen att bli hög då den måste gå ofta för att få lämpligt utbyte av luften, varvid man kan ha en 60 eller 80mm datorfläkt i nedre delen av odlingskammaren som suger ut den koldioxidrika luften genom en partikelfilterkasett till gasmasker (du köper dom i järn/verktygsaffärer) som limmats fast med limpistol i ett hål i plastbacken. I övre delen av den motsatta sidan av odlingskammaren sitter ett likadant filter för att få in färsk luft. Tiden som fläkten ska gå per dygn får man experimentera med lite. 5 minuter i timman kan vara lagom, använd en digital timer. Man måste fortfarande tillsätta ny fukt i form av väteperoxidvatten någon gång per dygn.
Länktips Automatiserad growbox, partikelfilter och datorfläkt
Torkning / Förvaring
Svamparna går att lägga på ett papper någonstans i rummet och torkar på 1-2 dygn. Tänk på att dom ska vara riktigt torra om du tänker förvara dom i rumstemperatur eftersom den fukten som finns kvar när svamparna är halvtorra kan orsaka mögel. För snabbare torkning, kan man dela svamparna. Det finns dock inga större anledningar att torka snabbt i svenskt klimat som sällan har så hög luftfuktighet att saker torkar för sakta.
En del av det Psilocin som finns i färska svampar bryts ner i kontakt med syret i luften när dom torkas, därmed förloras lite av potensen. Vill man äta svamparna i samband med skörden och njuta av dom när dom är som starkast kan dom förvaras några dagar i kylskåpet. Psilocybin har mycket bättre hållbarhet. Men värme, ljus och syre bryter över en längre tidsperiod ner även psilocybin. Potensen kan halveras på ett år i rumstemperatur. Därför har denna guiden i alla år rekommenderat att förvara torkad svamp i frysen, helst lufttätt. Då håller den sig potent i många år och få personer har märkt av någon degradering.
Men observera att detta möjligen inte är bäst. En studie från 2020[1] visar att förvaring i mörker och i rumstemperatur är effektivast för att bevara potensen. Frysning av färska svampar ger av någon anledning en kraftig minskning av alla tryptaminer. Pulveriserad svamp degraderas ganska jämnt och mycket över längre tid oavsett temperatur. Färska hela svampar innehåller mer tryptaminer än färska svampar som klipps i småbitar. Rekommendationen är därmed att torka hela svampar som lagras lufttätt i mörker.
“ | It was found that the degradation of indole alkaloids occurs when fresh fungal fruiting bodies are mechanically damaged (sliced). Conversely, better extraction yields for dried fungal fruiting bodies were achieved after the mushrooms were homogenized to a powder form. Higher amounts of phosphorylated tryptamines (e.g., psilocybin) were found in the dried fungal fruiting bodies, while higher amounts of the dephosphorylated forms of indoles (e.g., psilocin) were found in the fresh fruiting bodies. To prevent the degradation of fungal tryptamines during sample processing, the most suitable conditions were to dry the fruiting bodies in the dark at room temperature. The total content of tryptamines was strikingly reduced when they were stored under different conditions. Mushrooms that were stored in the freezer (-80°C) lost almost 90 % of tryptamines. Regardless of the storage conditions, rapid degradation of all analytes was observed when the dried fungal powder was stored. To improve the storage of dried mushrooms, they should be stored in an inert gas environment. — (Gotvaldová, 2020)[1] |
” |
Kontamineringar
Vanliga kontaminationer som kan uppenbara sig under odlingens gång. Länktips: Kontamineringar & Sterilitet, Om odlingens akilleshäl, Shroomery: What are common contaminants of the mushroom culture?
Grönmögel
Grönmögel kan komma i flera av odlingens stadier, det visar sig tydligast när det når ytan och börjar "blomma" då det får sin gröna "krusig" yta (det gröna är färgen på sporerna). Mycelet är vitt och det gröna är därmed bara "toppen på isberget". Drabbade lådor/burkas skall genast sättas i karantän. Man kan försöka få bukt med grönmöglet genom att gräva bort det drabbade området, men det är mycket svårt att bli av med och mögel brukar återkomma eftersom sporerna spridits i lådan. Det generella rådet är därmed att SLÄNGA och börja om från början.
Ett annat tips för bekämpning är att blanda kalciumhydroxid i vatten och använda på hela casinglagret. Det ökar pH-värdet vilket ogillas av mögel. Grönmögel på casinglagret påstås även kunna bekämpas med salt om det upptäcks tidigt (ej verifierade uppgifter).
När svampmycelet blir stressat kan det uppstå blågröna "blåmärken" på ytan, detta kan för en nybörjare felidentifieras som grönmögel. Färgen är mer åt blå och ytans struktur avviker inte det minsta från omgivningen. Stressat mycel är är inte en kontamination, det är ofarligt.
Wetspot / bakterier
Bakteriekontamination. Kännetecken: Kommer oftast i botten av substratburkarna. Gör att innehållet luktar illa. Mycelet kommer att undvika att kolonisera drabbade områden. När detta dyker upp i burkarna så är det bäst att slänga dessa och göra nya. Går i vissa fall att gräva ur och använda substratet som blivit koloniserat om det är större klumpar och dessa tvättas ordentligt i väteperoxidlösning i en lite högre koncentration (3%). Inget kontaminerat eller okoloniserat substrat får följa med.
Cobweb
Är ett tunt, bomullsliknande mycel som snabbt sprider sig över casingen, den har oftast en mörkare färg än det vita myceliet, men kan vara svårt för nybörjare att upptäcka. En skillnad mellan Cobweb och svampmycel är att mycelet är tjockare och växer inte alls lika snabbt som Cobweb. I fotot ovan syns cobweb (grått och tunt) till vänster om vitt och tjockt mycel (till höger).
Cobweb frodas om luftfuktigheten är för hög, försök med att sänka fuktigheten samt öka luftcirkulationen. Kan även framgångsrikt bekämpas med väteperoxid i en lite högre koncentration (3%). Tänk på att väteperoxid även bryter ner svampmycelet du vill ha kvar, så överdriv inte dosen, den behöver bara reagera på casinglagrets yta.
Lipstick
Är en ovanlig åkomma men kan likväl dyka upp. Den visar sig som en rosa/röd fläck som sakta växer i dina burkar. Om du får detta problem så är det enklast att kasta bort och börja om. Lipstick orsakas av slarv med renlighet.
Att tänka på
Vissa av faserna kan ta lite längre tid än jag har beskrivit, detta kan bero på olika saker som för mycket fukt i burkar, temperaturskiftningar m.m. Ha bara tålamod så skall det nog gå bra.
Lycka till med er låtsasodling, för ni vet väl att det är olagligt att odla dessa svampar i Sverige?
Trådar på Magiska Molekyler
Originaltråden på Magiska Molekyler med en del frågor och svar
Forumet för svampodlingsloggar (Här finns det många foton)
Optimala inkubationsförhållanden, Hur, var och under vilka förhållanden?
Videoklipp
Psilocybe cubensis "Golden Teacher" time lapse
Externa länkar
Sidan ändrades senast 13 januari 2021 klockan 05.02.
Den här sidan har visats 201 907 gånger.