Medias roll i propagandan

Media, en maktfaktor som styr vad som är politiskt korrekt

Stora aktörer inom media anser sig ofta ha ett större syfte med sin verksamhet. De flesta redaktionerna vill exempelvis slåss för dom svaga, lyfta upp fall med folk som far illa, ställa politikerna mot väggen och aktivt föra upp ämnen till debatt snarare än att enbart bevaka nyhetsflödet.

Mediaredaktionen anser att den, med all sin kunskap och sina bildade medlemmar också kan och skall ta ett ansvar för att bilda sina läsare/tittare. Ibland handlar det om den vanliga kampen mellan höger/vänster-blocken som genom vinklingar får läsaren/tittaren att övertygas om vad som är rätt, i andra fall handlar det om moraliska budskap som skall präntas in och göras levande. Exempel på moraliska åsikter är att alla krig är fel, att vapenexporten måste avslutas, att vi måste sluta köra bil för annars går jorden under och att vi måste anordna galor för att samla in pengar till cancerdrabbade barnarbetare i valfritt U-land.

Mycket handlar om att det som anses vara politiskt korrekt skall råda genom allt som produceras. Det politiskt korrekta kan innefatta uppfattningen som majoriteten av befolkningen redan anser vara rätt, men samtidigt kan det vara åsikten hos en minoritet, som ändå blir politiskt korrekt för att det finns ett moralbudskap och en retorik som är svår att säga emot.

Motsvarigheten till politiskt korrekt är politiskt inkorrekt. Det innefattar åsikter som en politiker eller företrädare för media aldrig skulle uttala, för att det skulle orsaka en känslomässig storm. Begreppet har på senare år blivit associerat med invandringsmotståndare, vars politiskt inkorrekta åsikter går i motsatt riktning mot den politiskt korrekta "alla som kommer till landet är flyktingar som genast måste få så mycket hjälp och ekonomiskt/medicinskt/övrigt stöd som går att uppbringa". Där är det en moralisk politisk korrekthet som anser att man som människa alltid ska hjälpa sin medmänniska, även om det skulle innebär en försämrad levnadsstandard för kollektivet.

Politisk korrekthet har i Sverige ursprungligen gällt kristna ideal, men har på 1900-talet kommit att omfatta socialdemokratiska dogmer och uppseglande under sista delen av 1900-talet är miljön/klimatet och genuskunskapen. Och det finns fler[1][2].

Den politiskt korrekta åsikten som vi behandlar gäller nolltoleransen mot droger. Det enda politiskt korrekta i Sverige är att vara mot droger. Om en högt uppsatt person skulle framföra avvikande åsikter så leder det till utfrysning, förlöjliganden och ibland även repressalier. Om det är en tjänsteman inom skola/vården/rättsväsendet så är det rent skandalöst att ha en annan åsikt än den korrekta.

Extrema åtgärder i försvaret av det politiskt korrekta i drogpolitiken var ett mycket vanligare fenomen för mellan 10-40 år sedan, det sista decenniet har klimatet lättat en aning för legaliseringsförespråkare. Om det en gång var likställt mellan att vara en legaliseringsförespråkare och en mördare så är den senare numera mest att likställa med en förlorare. En del tänker fortfarande på prygling och halshuggning men det stora flertalet rynkar mest på näsan.

Drogpolitikens parter är således inte kvar vid de mest extrema motpolerna mellan politiskt korrekt vs. inkorrekt. Men det finns fortfarande stora åsiktskillnader som kommer att fortsätta råsa under 2010-talet. Massmedia står fortfarande för den politiskt korrekta synen, där droger alltid och utan undantag är farliga för individen och samhället.

Det svåra för media är att samtidigt som den vet att det är den som kontrollerar och skapar folkets åsikt och därmed politikernas åsikt eftersom en framgångsrik politiker anpassar sig till folket, så kan det slå bakut om media vill ändra sin åsikt p.g.a insikter eller vetenskapliga framsteg som talar mot åsikten. Det går nästan inte om den vuxit till att nå den oberörbara nivån av politisk korrekthet. För det är lika lätt att hamna i drevet som att låta drevet gå på andra.

Läs mer om debattklimatet i kapitlet om Svensk förbudspolitik.

Snyftreportage och dödsdroger, vad säljer?

Inom kvällspressen har man olika typer av artiklar som man alltid tar fram vid samma tid på året, år efter år som tillhör temat "Farligheter att varna för". Media har rollen som läraren som upplyser om faror vi behöver akta oss för, inte bara för att hjälpa, utan för att det säljer bra.

  • Vinter: Snöfall, iskyla (gärna från Ryssland), eldsvådor p.g.a tända ljus
  • Vår: Isarna som blir tunna, översvämningar, pollenallergi.
  • Sommar: Torka, drunkningsolyckor, getingar, fästingar.
  • Höst: Giftiga svampar, uppbyggande varningar inför vintern, influensa m.m

Andra exempel är trafiken, varningarna och artiklarna "Så många dör på svenska vägar denna helgen" kommer alltid innan stora högtider som Jul, Midsommar, Påsk.

Dödsknark är ett ämne som också tas upp med jämna mellanrum, dock ej årstidsbundet. Knark skrämmer och knark skall skrämmas, för det är i kategorin "farligheter att varna för". Att det ligger i den kategorin gör att budskapet samtidigt är givet, vad som skall förmedlas och hur det skall vinklas är självklart för reportern från början, men kanske inte för legaliseringsförespråkaren som intervjuas och tror att reportaget är förutsättningslöst.

Hur kommer det sig att rädsla säljer?

Tidningar finansieras av prenumerationer, lösnummerförsäljning, bidrag och reklam. Vissa tidningar (kvällstidningarna) vilar väldigt mycket på lösnummerförsäljningen. Då är det viktigt att ha rubriker på löpsedlarna som lockar befolkningen att köpa och läsa tidningen. Det som lockar mest är att få information av ett hot. Det som skrämmer läsaren ger högre benägenhet att köpa än allt annat. Det finns ett behov av information för att undvika hot, information är en trygghet. Andra saker som säljer bra är det som upprör andra starka känslor såsom skandaler, sex och sorg. I alla uppräknade fall kan man placera in en knarkhändelse. Skandaler med kändisar som tagit droger, sexdroger och våldtäktsdroger, snyftreportage med anhöriga till missbrukare. Chockrubriker som är guld värda.

En annan stark känsla som säljer bra är berättelser om lycka. Personlig lycka i stil med "Så lyckades Lisa banta 120 kg", "Här får CP-Olle, 7 år träffa sin idol" etc. Men det skulle vara totalt politiskt inkorrekt att göra artikeln "Pelle rökte cannabis och blev av med MS-spasmerna" eller "Annas dödsrädsla försvann efter psilocybintrippen". Man kommer inte att se artiklar som handlar om lycka från droger innan debattklimatet och den politiska korrektheten innefattar att man kan uppleva den effekten från drogerna. Det kan man inte idag när allt bruk anses vara missbruk.

Vidare så är politiskt inkorrekta åsikter något som kan få bidragsgivare och reklamköpare att dra öronen åt sig. Det som inte är politiskt korrekt kan man inte trycka sitt namn vid eller anse sig stödja.

Rapporteringen om vissa droger överskuggar andra

Media brukar producera ett antal artiklar varje år som i princip är rapportering direkt från olika myndigheter. Hit hör narkotikabeslag där man ofta får se foton på odlingar eller uppradade haschkakor, man visar att polisen ännu en gång har gjort sitt jobb och hindrat dödsdrogerna från nya offer. Man visar även hur tullarna arbetar, följer med en narkotikahund under en dag när man går igenom posten på inrikesterminalerna. Små myspysiga reportage om förföljelsen av brukare.

Sedan rapporterar man även om dödsfall från illegala droger. Inget konstigt med det, naturligtvis skall man rapportera om det. Men vad som som är konstigt är att vissa droger lyfts upp mycket oftare än andra. Rent proportionerligt är det uppenbart att det handlar om något annat än att rapportera kring tragiska händelser, uppenbarligen är det bestämt vilka drogdödsfall som är viktigast att visa upp. Se exempelvis statistiken från England 2009[3] där cannabisrelaterade dödsfall som förekommer i 0.07 personer per 10000 brukare rapporterades i 484% av fallen samtidigt som metadondödsfall bara rapporterades i 2% av fallen trots att 94.5 personer per 10000 brukare dör. Alkoholdödsfallen rapporteras i samma låg grad, 2%. Man undanhåller sanningen från läsarna.

Cannabis dodsfall media.jpg

Faktarutor och källhänvisningar

Artiklar i tidningar som handlar om droger brukar ofta ha med en liten faktaruta vid texten. Användandet av faktarutor förekommer oftast i artiklar som handlar om cannabis, vare sig dessa handlar om missbruk eller ej, men kan även förekomma även i nyhetsförmedlingar, exempelvis om legaliseringsomröstningar i andra länder. Det hävdas att faktarutan används för att nå en neutralitet, att visa båda sidorna av myntet, inte bara visa dom "positiva" effekterna om det nu skulle nämnts någon sådan, exempelvis om man skulle rapportera om Pelle som har MS och äntligen har hittat en medicin som fungerar mot spasmerna. Det är så viktigt att inte utmålas som legaliseringsförespråkare att man måste ha något att försvara sig med om proteststormen skulle väckas.

Om inte radio och TV hade vägt upp rapporteringen kring cannabis med lika mycket information om skadeeffekter så hade de förmodligen ständigt blivit anmälda till granskningsnämnden för "brister i sin objektivitet". Föreställ er om samma sak skulle ske varje gång man körde vintips i morgonsofforna eller drack i matlagningsprogrammen, att man direkt efteråt måste prata om antalet kvinnomisshandlar och personskador som orsakas av alkohol och att många tusen personer dör varje år från alkohol...

Vad är det då för fakta som används i rutorna? Här kommer vi att granska ett antal olika artiklar i media under 2000-talet.

Man kan dela upp källorna i följande grupper:

  • Källan är antidrogorganisationerna (samt forskare som sponsras av dessa organisationer)
  • Källan är Wikipedia eller annat uppslagsverk
  • Källan är en lokal förmåga från polisen, socialkontoret, etc. Oftast här det avviker mest från fakta.
  • Källa saknas / är extremt tveksam som källa.

Oftast så är källan antidrogorganisationerna. Med andra ord vinklade fakta.

Sedan finns det även ett och annat skumt exempel, exempelvis när Aftonbladet anger Dagens Nyheter som källa för faktarutan i sin egen artikel[4]...

Se även artiklarna längre ner för exempel på faktarutor.

Exempel på snedvridna tidningsartiklar/TV-program

  • TT 2012-05-29: Kannibal ihjälskjuten i Florida. Publicerad av SvD, Metro m.fl tidningar (se klippet från metro som bild här nedan). En man som påstås vara drogpåverkad äter upp ansiktet på en annan levande man. Personen är galen och skjuts av polisen. TT hävdar att mannen var påverkad av "en ny form av LSD" vilket felaktigt skulle kunna syfta på en laglig drog, någon Research chemical. Men propagandan ska återspegla att sådana här saker gör man om man får en knarkpsykos och sådana får man av LSD! Hur ens LSD kom att nämnas av TT ställer man sig frågande till. Till Miami Herald[5] säger polisen att det kan vara en kokainpsykos, vilket är mycket vanligare, och mycket rimligt i Florida som har hög kokainkonsumtion. Men vad det verkligen var för drog vet ingen innan obduktionen fastställt detta. Och om det då inte ens skulle visa sig vara drogrelaterat är det inte intressant nog för att man ska publicera en rättelse. Även om man gör det så har propagandan redan rullats ut, redan gjort sitt jobb. "LSD gör att man blir galen och äter upp folks ansikten". Uppdatering: Man hittade inga aktiva droger i mannen, dock fanns spår av cannabinoider, vilket enbart indikerar bruk under den senaste månaden, men trots det kom rapporteringen en tid att handla om det. Tacksamt för förbudsförespråkarna.
  • DN 2013-12-06: Cannabisanvändning ökar risken för schizofreni. Man inleder med att hävda att cannabis ökar risken för en mängd olika fysiska och psykiska sjukdomar och skador FÖRUTOM kroniska psykoser schizofreni, men förklarar aldrig vilka dessa övriga skador är. Man blåser helt enkelt upp faran. Sedan låter man en forskare delge oss information om amotivationssyndrom, en beteckning som de flesta förbudsförespråkare slutat använda då den saknar vetenskapligt stöd.
  • Kalla Fakta 2014-03-16: The Cannabis Generation. Kalla Fakta i TV4 tar upp den stora ökningen av cannabis bland unga. Programmet som utger sig för att vara granskande brister betydligt i faktagranskningen och kan ses som ett lågvattenmärke när det gäller journalism. I programmet följer man med tullen som genomsöker tåg från Köpenhamn, polisen uttalar sig, några unga utan erfarenheter och någon med dåliga erfarenheter ger sin bild av drogen. Man intervjuar även Fred Nyberg och Beatrice Ask. Åsikter från den andra sidan i cannabisfrågan får inget som helst utrymme. Som att detta inte är nog sprider man myter om cannabis påstådda potensökning, IQ-sänkning m.m. Det sker inga granskningar av denna så kallade faktan. Man försöker även blanda samman drogen Spice med cannabis genom att använda uttrycket "cannabis spice".
  • SVT 2014-03-31: Vetenskapens värld, Avsnitt 11. Sveriges Televisions vetenskapsprogram tar sig an cannabisfrågan. Tyvärr blir det väldigt lite vetenskap i programmet och liknar istället alla samhällsprogram om cannabis där förbudsförespråkare varvas med cannabismissbrukare och försäljning i USA. Åsikter prioriteras framför den vetenskapliga granskningen. Det kommer ett kort forskningsinslag på slutet som handlar om cannabis bieffekter, men varför nämner man inte studier som inte kan påvisa sambanden med schizofreni och IQ-sänkning? De är ändå fler till antalet och antalet studerade personer än studierna som faktiskt lyckats hitta någonting negativt. I en efterföljande chat med tittarna så får en SVT-representant frågan varför man vinklade reportaget, att en extrem förbudsförespråkare fick mycket tid att sprida åsikter med inte någon forskare/vetenskapsman från den "andra" sidan. Svaret tittaren får är att "vi tyckte att Riggs med sin mångåriga erfarenhet från just Denver kompletterade cannabisentreprenörerna på ett bra sätt. I chatten medverkar Ted Goldberg som anser att legalisering kunde påverka brottsligheten på ett positivt sätt. Och det publiceras flera artiklar samtidigt på vår webb (...) där alla möjliga olika aspekter tas upp". Man tycker alltså att den efterföljande chatten och andra artiklar på internet kan väga upp budskapen som får stå oemotsagda i TV-programmet...
  • GT/Expressen 2014-06-18: Varning för ny drog – kan ge akuta psykoser. Den "nya drogen" som varken är ny (metoden är känd sedan minst 12 år[7]), eller en egen drog (det är fortfarande cannabis/THC) påstås vara extra farlig och har orsakat dödsfall. Som grädde på moset får Kai Knudsen göra "expertuttalanden" som saknar vetenskaplig förankring, exempelvis att "ishaschet" ger en högre risk för akut psykoser.
  • Aftonbladet 2014-06-27: Ny extremcannabis har nått Sverige. Här varnar man åter igen för en "ny" drog när så inte är fallet. Anledningen är ett beslag av hasch som har en högre THC-nivå än standardhaschet. Hasch med 30% THC är ingalunda någon nyhet, det enda som är ovanligt är att den nått ända till Sverige från tillverkningslandet. Det vanliga är att det "första skaket" i haschtillverkningen som är starkast och har högst kvalitet behålls av tillverkarna/leverantörerna och når sällan "gatan". Priset om man exempelvis köper det i Amsterdam eller Christiania är naturligtvis högre än för svagare sorter. Lars Hansson på Tullverket är oroad för att missbrukare är omedvetna om att det är starkt, som att det inte skulle märkas på prislappen och marknadsföringen till slutkunden... Man får associationer till varningarna som riktades till heroinister på 2000-talet som fick fentanyl istället för heroin och dog som flugor av överdoser. "Drogexperten" Kai Knudsen får naturligtvis också utrymme och kommer med det osanna påståendet att starkare cannabis ökar risken för beroende och finns kvar i kroppen under längre tid än svagare cannabis. Detta trots att det är välkänt att cannabisrökare kan titrera dosen (dvs, röker mindre av stark cannabis och mer av svag cannabis för att nå lagom berusningsgrad).

Galleri med artiklar:

  • 18 Minuter, Uppsala Nya Tidning 2012-05-09

  • Metro 2012-05-29

Debattklimatet har förbättrats

Slutligen måste man ändå säga att det förkommer en objektiv rapportering och debatten existerar även om den inte alltid är förutsättningslös, eller ges tillräckligt med utrymme. Några exempel:

TV4, 2012-05-21: Ted Goldberg vs. Maria Larsson. En god debatt där båda sidorna får leverera sina poänger och argument.

SVT Debatt 2012-05-03: Debatt om Cannabis. Ett sämre exempel på en debatt. 20 personer pratar i mun på varandra och extremsidorna får mest utrymme

"Efter tio" med Malou von Sivers, 2012: Ska vi legalisera cannabis? Del 1 och Del2. Man bjuder in personer som har utvecklade åsikter och kan argumentera för sig sak vilket är föredömligt. Med bl.a Fredrick Federley, Magnus Linton och Maria Larsson.

Debattscen plattan, kulturhuset, Stockholm 2014-02-05: Är den svenska narkotikapolitiken rökt?. Privat inspelning från en av de bästa debatterna 2014 som även sändes av Expressen. Medverkande: Professor Jerzy Sarnecki, Per Johansson (RNS), Birgitta Rydberg (FP), Björn Fries (V), Linda Nordlund (LUF), professor Ted Goldberg.

SVT Debatt 2014-02-06: Legalisering av cannabis. Debatt där en fibromyalgipatient som upplevt en stor förbättring av sin sjukdom får komma till tals. Med undantag från en svensk/amerikansk kvinna som inte vet att hasch är cannabis så har man fått med några intressanta personer i studion, bl.a Ted Goldberg och Carl Johan Rehbinder:

Källor

  1. ↑ Konsten att vara politiskt korrekt
  2. ↑ Politisk korrekthet - Wikipedia
  3. ↑ Drugs and the BNP: introducing Information is Beautiful (David McCandless, 2009)
  4. ↑ Aftonbladet 2011-07-17: Regeringen: Nu är det slutpuffat
  5. ↑ Naked man killed by Police near MacArthur Causeway was eating face off victim
  6. ↑ Corren 2013-11-25: Misstänkte dubbelmördaren erkände för advokaten
  7. ↑ Cannabis Culture 2002-06-23: How to Make Wicked Hash "ishasch" beskrivs under rubriken "blender".

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

 

Hämtad från "http://wiki.magiskamolekyler.org/index.php?title=Medias_roll_i_propagandan&oldid=9520"

Sidan ändrades senast 22 november 2021 klockan 14.24.
Den här sidan har visats 7 600 gånger.

Translate this page:                 

Share