 |
MAGISKA MOLEKYLERS WIKI |
Exempel på överambitiös propaganda
Innehåll
Fungerar skräckpropaganda
Fungerar det att låta missbrukare gå ut i skolorna och prata om hur dom gick från en joint till en spruta i armvecket på en toalett vid Sergels Torg? Mycket forskning talar mot det.
| “ | Skräckpropaganda
Denna form av upplysning och undervisning betonar på ett mycket markerat sätt de potentiella skadeverkningar som kan uppstå vid bruket av alkohol och narkotika. Den grundläggande föreställningen är att upplysningen ska ge mottagarna stark ångest vilket i sin tur förväntas få dem att göra – eller inte göra – vissa saker i fruktan för konsekvenserna. Ofta används dramatiska bilder och budskap med känsloladdade undertoner. Misstron till skräckpropagandan har varit, och är, stor. Kinder, Pape & Walfish (1980) skriver att litteraturen om skräckpropaganda (fear appeals, scare tactics) är sparsam men konsekvent. Skräckpropaganda har enligt Kinder och medarbetare inte visats ha någon effekt för att påverka alkohol- och narkotika-beteende. En holländsk utvärdering (de Haes & Schuurman, 1975) av tre olika undervisningsprogram riktade till 14-16 åriga elever visade att elever som undervisades med en mild form av skräckpropaganda började använda droger i högre grad än elever som undervisades med andra metoder (faktaförmedling och affektiv metod). I många västliga länder uppstod i början/mitten av 1980-talet en ”boom” inom dokumentär- och spelfilmsområdet (eller dramadokumentärfilm) när det gällde att göra filmer om missbruk, speciellt narkotikamissbruk. De flesta av dessa filmer betraktades och lanserades som förebyggande upplysningsfilmer. Två tyska forskare (Heckmann, 1982/3; Kolitzus, 1985) har beskrivit reaktionerna i deras hemland kring en av dessa filmer, ”Christiane F”, en film som bygger på en säljande bok om en ung flickas missbrukskarriär. Även denna film, med många eländiga scener (beskrivningar av abstinensbesvär med mera), lanserades som en drogförebyggande film. Filmens effekt i detta avseende var dock mycket tveksam. Enligt Kolitzus visade en undersökning av en skolklass i Hamburg att filmen inte verkade avskräckande, snarare som en kick till att pröva droger. Vidare nämns att man fann många unga flickor från landet inne i Berlin där de ”lekte” Christiane F. Drogbehandlingsinstitutionerna i de större städerna skulle enligt Kolitzus ha liknande erfarenheter. Boken om Christiane F var för många missbrukare en bibel, som man under ”dåliga” dagar tydde sig till. Flera behandlare vittnade om att före detta missbrukare fick återfall efter att ha sett filmen. Speciellt de detaljerade injektionsscenerna fick många att längta efter ”ruset”. I utvärderingen av ett alkoholupplysningsprogram (Steele & Southwick, 1981) som riktade sig till amerikanska universitetsstuderande framkom relativt entydigt att en hög skrämselnivå följdes av en oförändrad alkoholkonsumtion bland elever med måttliga alkoholvanor, men av en ökad alkoholkonsumtion bland elever med avancerade alkoholvanor. Utvärderingen, som genomfördes en månad efter undervisningen, visade att bland dem som blev utsatta för skrämselbudskap var skillnaden mellan deras tilltänkta och faktiska konsumtionsminskning större än bland de som inte blev utsatta för skrämselbudskap. Författarna gör tolkningen att skrämselbudskap försämrar individens självkontroll och motivation. Uldall, Jepsen & Lund (1992) påpekar att ju mer mottagaren av ett skrämselbudskap är involverad i det oönskade beteendet (t ex rökning eller överkonsumtion av alkohol) desto större är sannolikheten att han/hon avvisar budskapet. Ett annat tänkbart skäl till att skrämselkampanjer inte tycks fungera har presenterats av Wille (1983) som skriver att ”mottagarna blockeras av den framkallade ångesten och försöker förtränga både den och det budskap som framkallar ångesten. Det medför passivitet inför budskapet. Men det kan också förklaras med att mottagarna på ett mera kunskapsmässigt plan uppfattar budskapet som överdrivet eller inte trovärdigt.” (sid 14). Marklund (1983) skriver att ”kommunikationsforskningen bidrar med kunskap om hur skrämselpropaganda kan fungera: dels skrämmer den folk från att ta till sig budskapet, dels kan det skrämmande i sig upplevas som attraktivt. Att våga ta risker är något som ofta uppskattas i kamratgruppen.” (sid 33). |
” |
| “ | När man hör hur gripna och engagerade barnen blir efter att ha sett hemska filmer om droger eller lyssnat till en före detta missbrukares beskrivning av allt elände som följt i missbrukets spår, är det lätt att få intrycket att det för all framtid har avskräckt barnen från att pröva på droger.
Men när skolor bjuder in före detta missbrukare till skolan finns en risk att en del elever uppfattar den före detta missbrukaren som en cool och häftig person, som trots missbruket har klarat sig hyfsat och levt ett spännande liv.
En amerikansk utvärdering av en insats som syftade till att avskräcka unga i riskzonen för kriminalitet och missbruk genom att låta dem träffa brottslingar i fängelsemiljö, visade att insatsen tvärtom ökade risken för att ungdomarna skulle börja begå brott (Petrosino, Turpin-Petrosino, & Buehler, 2002)[2]. |
” |
| “ | Målet om det narkotikafria samhället riktar in sig på att utrota narkotikan, och det är utifrån detta politiken som helhet är utvecklad. Resultatet i denna studie visar att familjens roll, skola och fritidsverksamheter är aktuella och uppmärksammas, vilket vi anser svarar till individperspektivet, genom att det är åtgärder som direkt vänder sig mot individen och dess kringliggande omständigheter. Vi anser samtidigt att grundsynen i debatten, är att det är narkotikan i sig som är det största problemet. Narkotika ses som ett isolerat problem, och det tas inte någon större hänsyn till den helhet det problemet kan tänkas ingå i. Barn/ungdomar kan ha andra problem, vilka i sin tur kan tänkas bidra till att de utmanar ödet, kanske är då narkotika bara en del i en större helhet? Detta kopplar vi till den väsentligt annorlunda problemdefinitionen av narkotikan som lagts fram av Christie & Bruun. För 21 år sedan poängterade dessa herrar att narkotika fungerar som en tacksam fiende i vårt samhälle (se sid. 17). En fiende som om den överdrivs, med stor säkerhet kan komma att motverka sitt eget syfte. Risken är att människor, och då främst ungdomar tappar respekten för politikens framhävda faror rörande narkotika, då de märker att den inte är direktslavbindande och inte självklartleder till ett liv i misär. De menade att narkotikan innebär reella faror, men att dessa faror har helt andra orsaker, än de som förespråkas. Genom detta menar vi, att då åsikterna och åtgärderna skapats utifrån det i samhället definierade narkotikaproblemet, finns risken att deras tilltänkta verkan också blir ofullständig, eftersom de inte tar hänsyn till en större kontext. — Anselmsson & Munch, 2006[4] |
” |
Svensk propaganda
Analys av svensk propaganda:
| “ | "One of the first anti-drug information campaigns in the 1960s consisted of before-and-after pictures of problematic consumers. The “before” picture invariably showed a healthy-looking adolescent, while the “after” picture raised fears of death. Some of the information currently distributed in the schools is similar in nature. Police and former problematic consumers regale pupils with horror stories and issue warnings of what can happen if one uses drugs. The message is driven home with pictures, such as a close-up shot of a mouth with bleeding gums, infected sores and missing or deteriorating teeth." — Ted Goldberg, professor i sociologi [5] |
” |
Folkhälsoinstitutet
Här kommer en upplysning från Folkhälsoinsitutet, förmodligen tidigt 90-tal. Röker man cannabis så blir man galen, flyr baklänges och ramlar från balkonger. Se upp, det kan hända DIG!
"Haschfilmen"
Bakgrunden till detta budskapet är förmodligen att man upptäckt ett statistiskt samband mellan cannabisbrukare och våldsamma dödsfall. Den slutsats man genast drar är att det är en effekt av drogen, att man blir "galen" och har ihjäl sig. Men man bortser från att cannabis innebär en stark lockelse för gruppen "riskbenägna". Många kicksökare vill uppleva farliga saker, att klättra, hoppa fallskärm, dyka, surfa och ta droger. Inte heller skall man bortse från att drogens kriminella status innebär faror i samband med med köp/sälj/smuggling som utförs av brukare. Men varför ska man fundera på konsekvenserna av sådana samband när man har chansen att göra lite "effektiv" skräckpropaganda?
Knark är bajs
Kampanjen "Knark är bajs" startades 2003 av Mobilisering mot narkotika som var den dåvarande regeringens främsta instans för hantera narkotikafrågan. De första åren hade kampanjen ungdomar mellan 18 och 25 år som målgrupp. 2006 och 2007 var målgruppen 16-18 år.
Huvudkampanjen "Det finns många anledningar att inte testa knark" från 2006 använder mycket bajshumor för att få ungdomar att inte testa droger:
I "Bananfesten" kopplar man ihop rekreationellt bruk av cannabis med maffiamord:
vilket också är den officiella hållningen:
Kombinerar man knark med nattbad så leder det till döden:
Testar man så fastnar man:
och pajar hjärnan:
Det finns fler filmklipp att se på YouTube.
| “ | "Starkt stöd för Knark är bajs
Nio av tio storstadsungdomar tycker att det är viktigt att statliga myndigheter genomför kampanjer mot knark. Det visar en undersökning som Mobilisering mot narkotika har låtit göra i gruppen 16-18 år om kampanjen Knark är bajs. Ännu fler, 92 procent, tycker att det är viktigt att en statlig myndighet tar initiativ till en öppen diskussion om knark." |
” |
Allan Rubin
Allan Rubin är en författare som har skräckpropagandan som främsta hjälpmedel i kampen mot drogerna. Och den ligger på en ofattbar nivå.
1982 hade Allan Rubin gått runt och tittat på klotter och betraktat skivomslag och låttexter i skivaffärerna. Tillsammans med samtal med "haschmissbrukare" så bildar han sin uppfattning om vad man bör räkna med för effekter och bieffekter. Resultatet är boken "Inget är som drogen - Hasch, anarki, kaos hotar oss alla"
Listan över kapitel en viss indikation på vad det handlar om:
- Hippies och punkare - i drogens spår!
- Samfundets bröder tar kamp för sin drog
- Drogen ger gemenskap som rättfärdigar missbruk
- De haschrökande psykologerna - vår tids häxmästare?
- Popgalor - farliga seanser för drogskadade
- Klottret förmedlar drogens budskap!
- Mjöldrygan i Småland
- Rituella mord
- Reptilhjärnan
- Sover samhället?
| “ | Hippien har fjäder i pannbandet som uttrycker frihet, flyga, närhet till natur och djurliv. Punkaren bär hakkors som uttrycker destruktion av mänskligheten. Hasch är också orsaken till det stigande intresset för ockultism, mysticism och kosmologi. Drogen förklarar inte bara obegripligt ungdomsvåld, utan till och med en del politiskt våld. Hasch kan förknippas med terrorism och hasch kan vara förklaringen till bestialiska och politiskt obegripliga våldsdåd. Där det obegripliga våldet florerar finns också ett traditionellt missbruk med i bilden. — Allan Rubin till TT 1982, i samband med lanseringen av hans bok Inget är som drogen: hasch, anarki, kaos hotar oss alla. |
” |
Se även Rubiner för svin där det presenteras citat och omfattande analyser av boken.
I boken "Hasch - himmel och helvete" från 1986 vidareutvecklar Rubin teorierna kring hårdrock, punk och hallucinogena droger. Allt det mörka, all satansdyrkan är onda knarkdemoners fel.
| “ | "I 'Människans okända världar' beskriver Grof hur den påtände kan tro sig möta onda gudar eller demoner i nuet - och att han då kan bli starkt påverkad av detta. Och då inte enbart under den korta tid som ruset varar. Upplevelsen kan komma att prägla missbrukaren med kvarstående verkan.
Den påtände kan nämligen bli så starkt fängslad av sin rusupplevelse att han upplever att hallucinationens onda makter tar honom i besittning och tar över tanke och handling. Denna föreställning kan sedan leva kvar långt efter det att ruset klingat av. Resultatet blir en drogförändrad människa, besatt av den onda andemakt som drogruset lyft fram. Termen ”besatt” kanske låter dramatisk. Men Grof använder själv ordet för att beskriva detta fenomen. "Besatthet" - kan man tydligare beskriva till vilken grad dessa hallucinationsframkallande droger som ungdomsgenerationen nu anammat kan skada personligheten. Till vilken del är det just drogaktiverade hallucinatoriska andar som i dag förändrar ordinära tonåringar till våldsfixerade bärsärkar.
Har vi i de nya drogerna den förbisedda faktor som gör dagens skrämmande våldsupptrappning mera möjlig att förstå? Hur många av dagens extrema punkare och skinheads har i bakgrunden drogexperiment som avtäckt de mörka inre krafter som manar till otyglad destruktivitet?" |
” |
Se även SVT:s program Svar direkt från 1989-11-12 där Allan Rubin medverkar
I boken "Trippen - om droger som korskopplar hjärnan" från 2003 så fortsätter Allan Rubin att koppla samman bruk av cannabis och psykedeliska droger med hårdrocken, dödskulter och total anarki. Effekter av drogerna är att man blir djurrättsaktivist, vegan och miljöaktivist. Men lusten att begå självmord, dyrka döden och utagera sin aggression är enligt Rubin större hot mot samhället. Han bekräftar sina teorier med dödskallemotiv från hårdrocksband för att belysa detta faktum. Han varnar även för att "stamkrigardroger" kommer att göra "Peace and love" till "Hate and war".
| “ | Inom missbrukarvården möter personalen ständigt haschrökande tonåringar som förändras i tanke, beteende och livsstil – och de har bytt skepnad på likartat vis. Också många föräldrar berättar om detta. Många av dessa unga har oväntat börjat intressera sig för österländsk mystik. Några har uppsökt gurus och börjat meditera. Andra har lockats av asatro, av svart magi eller annat ockult. Åter andra har ’bara’ blivit allmänt ’flummiga’.
Många uppvisar också en märkligt likartad syn på samhälle och på ’etablissemanget’. Man engagerar sig för miljön och för djurens rätt. Man ifrågasätter makthavare och deras legitimitet. Och man föraktar ’Svensson’. Politiskt agerar dessa ungdomar oftast utomparlamentariskt som anarkister – ibland i våldsamma former. Motsvarande intressen och engagemang förekommer givetvis även bland ungdomar som håller sig fullt nyktra. Men mystikintresse och revolttendenser tycks ständigt öka i och med att psykedeliska droger kommer in i bilden. Fenomenet är iakttaget överallt i preparatens spridningsväg alltsedan hippieepoken. Varför blir det så? Motsvarande är inte känt bland ungdomar som nyttjar amfetamin, heroin eller sprit. |
” |
| “ | Hårdrockens lek med ondskan brukar avfärdas som blott ett häftigt artisteri. Men idolernas utspel är värt att noga studera. Det speglar skrämmande väl de demoniska fantasier som på heltid kan ockupera en tonårings tankevärld efter ett möte med "onda andemakter" i ett hallucinatoriskt rus.
... Psykedeliska växter som nyttjats av heliga män i religiösa sammanhang - samma plantor har också brukats av mordiska stamkrigare inför strid. Vikingarnas bruk av psykedelisk flugsvamp, med åtföljande bärsärkargång, är ett väl känt exempel. Mindre uppmärksammat är att såväl arabiska, indiska som afrikanska krigsmän utnyttjat cannabis i motsvarande syfte. För att framkalla det skoningslösa raseriet. |
” |
Argumenten i boken är så fåniga att de inte ens värda att bemötas. Men bortsett från alla andra faktafel eller vanvettiga tolkningar av drogernas effekter så kan vi bara påpeka att det inte finns några historiska referenser till att vikingar (eller bärsärkar) någonsin använt flugsvamp på detta sättet. Det är en myt[7].
Det som är värt att notera att "Trippen" skrevs på initiativ av Föräldraföreningen mot Narkotika. På omslaget finns även Carnegieinstitutet och ECAS:s loggor. Man trodde att det skulle finnas någon form av avståndstagare till den mest extrema formen av skräckpropaganda men tydligen inte.
Man kan tro att vi lagt Rubins tokigheter bakom oss, men 2015 rapporterade tidningen ETC att Rubin bjudits in som föreläsare av Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun. Rubins föreläsning hade temat "Hundra haschrelaterade vansinnesdåd". Målgruppen för föreläsningen var bland annat polisen, skolpersonal, socialtjänsten och politiker. :
| “ | Anders Netin, utvecklingsstrateg vid Linköpings kommun, är en av de som är med och anordnar konferensen. Han säger sig vara medveten om att Allan Rubin är en kontroversiell person.
– Vi vet att han inte har någon doktorsexamen eller liknande. Men vi har försökt få en mix på föreläsarna, det är flera andra som har hårdfakta och hög akademisk profil. Jag menar att Allan Rubin är en person som inte uttalar sig i absoluta termer, utan mer ställer frågor och väcker tankegångar. ... Flera starka röster reagerar nu på förfarandet. – Det finns ingen som helst anledning att bjuda in en så oseriös person till en sådan konferens, säger Björn Johnson, docent i socialt arbete vid Malmö högskola. ... – Samtidigt är det på ett sätt lite komiskt att man bjuder in Allan Rubin. Jag tror inte att någon utöver de redan övertygade kommer att ta det här på allvar. Det kommer nog mer bli som ett humoristiskt inslag på konferensen. Men risken finns ju att ungdomar tappar förtroendet för vuxenvärlden i dessa frågor eftersom de kan söka annan information på nätet, och gör det, säger Björn Johnson. |
” |
Efter kritiken så ställde man in Rubins deltagande[9].
Boken om knark och sånt
| “ | En högaktuell bok om knark och andra droger. Lättförståelig, faktaspäckad och fylld med fantastiska illustrationer i fyrfärg. Boken innehåller 14 kapitel och tar upp droger som Cannabis, Heroin, Amfetamin, LSD, Ecstasy, GHB/GBL, alkohol, tobak, anabola, KAT, Kokain, sniffning och beroendeframkallande läkemedel. I varje kapitel finns flera sanna berättelser från före detta missbrukare så att läsaren skall få en bred förståelse. Boken vänder sig till ungdomar, men även till deras föräldrar och andra vuxna som vill veta mer om droger. — bokpresentation av författaren Åsa Graaf. |
” |
Boken gavs ut 2001.
Det går att läsa mer om författaren och hennes organisation Drogfritt i artikeln om Antidrogorganisationer.
| “ | Boken är en fascinerande resa genom ett droglandskap som är fyllt av psykoser, aggressivitet och hallucinationer. Det handlar framförallt om klassiska skräckhistorier om droger som tar upp allt från invasioner av gröna spindlar i lägenheten till en crackberoende kvinna som föder ett barn mitt under sitt rus för att sedan röka mer istället för att ta hand om barnet.
|
” |
Här får man läsa om vad som händer med den som röker cannabis:
Scientologerna
Exempel på faktavidrig information från "Stiftelsen för en Drogfri värld" som drivs av scientologerna:
| “ | Marijuana ändrar strukturen på spermaceller, och missbildar dem. Således kan redan små kvantiteter marijuana orsaka temporär sterilitet hos män. Användning av marijuana kan störa en kvinnas menstruationscykel.
Undersökningar visar att de mentala funktionerna hos dem som rökt mycket marijuana är nedsatta. Ämnet THC i cannabis löser upp nervceller i hjärnan, vilket påverkar minnet. Cannabis är en av de få droger som orsakar onormal celldelning, vilket leder till allvarliga ärftliga skador. Undersökningar visar även att användning av drogen innan förlossningen kan resultera i medfödda defekter, mentala abnormiteter och ökad risk för leukemi hos barn. |
” |
Australisk propaganda
2015 lanserade delstaten New South Wales en kampanj med "stoner sloth" dvs, den stenade sengångaren. Sengångaren är tydligen en cannabisbrukare och därför gör han dåligt ifrån sig på provet i skolan, kan inte skicka saltet vid matbordet och är blyg på partyt.
Förutom att liknelserna som spelas upp är rent löjeväckande så väcker de samtidigt många frågor för den uppmärksamma tittaren. Är det inte enastående att den stenade sengångaren befinner sig i ett klassrum när de nyktra sengångarna klättrar i träd? Vad ställer cannabis till för problem för sengångaren? Skulle en nykter sengångare förstå uppmaningen att skicka saltet eller kunna skriva provet? I det sista klippet dricker kompisarna som stigmatiserar stoner sloth själva alkohol, en drog som orsakar större skador för individen och samhället. Skall det uppfattas som rätt beteende i situationen och är det en bra signal att sända ut?
Auktoriteter inom drogforskningen i landet tar avstånd från kampanjen[12]. Dessutom verkar personerna bakom kampanjen ha missat att stonersloth.com redan var registrerad och används som forum/social sida för stoners, som till följd av kampanjen fick fler besökare[13]...
Stoner Sloth Compilation
Källor
- ↑ Upplysning och undervisning – begränsar det alkohol- och narkotikaproblemen? av Thorkil Thorsen och Tommy Andersson
- ↑ ‘Scared Straight’ And Other Juvenile Awareness Programs For Preventing Juvenile Delinquency
- ↑ FHI - Berusning på schemat
- ↑ Den narkotikapolitiska debatten– En kritisk granskning av de politiska & rättsliga normernas inverkan på individen (Anselmsson & Munch, 2006)
- ↑ Ted Goldberg - The Evolution of Swedish Drug Policy (2004)
- ↑ Pressmeddelande 16 oktober 2006 från Socialdepartementet
- ↑ Myten om Bärsärkar och Röd flugsvamp
- ↑ ETC 2015-10-20: Länsstyrelsen anlitar kontroversiell knarkdebattör: "Hör röster och mördar" samt ETC 2015-10-21: "Tragiskt med oseriösa aktörer i narkotikapolitiken"
- ↑ Corren 2015-10-23: Kontroversiell knarkdebattör stoppas
- ↑ Drogsociologi.se - Boken om Knark och sånt
- ↑ Stiftelsen för en Drogfri värld: De skadliga verkningarna av marijuana
- ↑ The Guardian 2015-12-20: ‘Stoner sloth’ anti-drug campaign gets reality check as medical experts walk away
- ↑ The Guardian 2015-12-21: 'Stoner sloth' anti-drug campaign drives traffic to site promoting cannabis use
Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.
Sidan ändrades senast 3 januari 2016 klockan 15.06.
Den här sidan har visats 10 564 gånger.
Translate this page:
