Valeriana officinalis

Namn: Läkevänderot

Generell information

Läkevänderoten är en halvmeterhög flerårig ört som blommar i juli-augusti. Den är allmänt förekommande på fuktig mark såsom fuktängar, diken och skogsbryn i södra och mellersta Sverige.

Jordstammen är 3 - 5 cm i diameter, äggformad och har ca 3 mm tjocka och 6 - 15 cm långa rötter. Jordstammen och roten är gul-grå. Doften och smaken av torkade rötter är mycket karakteristisk, kryddig, söt-bitter.

Effekter

Effekten från Läkevänderoten är främst sederande vilket förklarar den traditionella användningen som hjälpmedel för att underlätta insomning. För detta ändamålet används den i doser på 1 - 5 g torkad rot.

Vänderoten har använts som läkemedel sedan antiken, förutom den sömngivande effekten så har den använts som lugnande medel och afrodisiakum, mot muskelspänningar, huvudvärk, reumatiska besvär, förkylningar, svåra menstruationer och blåmärken[1][2].

Vendelörtens rot har obehaglig, något besk, i början skarp, smak och egendomlig, genomträngande, vidrig lukt, som kan orsaka yrsel och hufvudvärk, men som behagar kattor mycket...

...Roten användes i medicinen (Radix Valerianæ minoris Pharm.) och utgör ett verksamt nervmedel. Nyttjas - såsom pulver, tinctur eller extract - mot epilepsi, spasmer o. s. v. och dessutom, jemte andra medel, mot paralysi och katalepsi. Bör samlas om våren (innan stjelken utväxt), torkas långsamt och förvaras i slutet kärl; den bibehåller då sina egenskaper under flera år... ...I flera landsorter nyttjar allmogen denna ört mot åkommor hos boskapen, och ännu allmännare är den ansedd såsom ett medel mot troll och trolldom (DYBECK).
— Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

Om innehållet

Rötterna och jordstammen innehåller sesquiterpenoiden valerensyra (maximalt ca 0,9 %). Den verkar främst som GABA-A-agonist[3], men är även agonist på vissa serotoninreceptorer (främst 5HT-5a, men i viss utsträckning även 5HT-2b[4]. Valerensyra hämmar dessutom enzymer som bryter ner fritt GABA och modulerar GABA-A-receptorer på ett liknande sätt som bensodiazepiner, dvs. den gör så att transmissionen av signalsubstansen GABA förstärks.

Den flyktiga oljan som innehåller valerensyra utgör normalt cirka 2-20 ml/kg av torkade rötter[5]. Den kan extraheras med alkohol.

Rötterna och jordstammen innehåller även iridoider som kallas valepotriater (ca 0,8 - 1,7 %). Molekylerna är mycket känsliga för syror och temperaturer över 40C och saknas ofta i kommersiella beredningar. De verkar bl.a som agonister på dopamin och noradrenalinreceptorer. Studier har visat att de bidrar till den sederande effekten[6] och kan fungera som antidepressiv medicin[7].

Externa länkar

  1. Valeriana spp. (Wallin, Fahimi, 2009)
  2. Daily Dose effect of Valerian root extract on some Neurotransmitter contents in different Brain areas of male Albino Rats (Waggas, 2007)
  3. Valerenic acid potentiates and inhibits GABA(A) receptors: molecular mechanism and subunit specificity. (Khom, 2007)
  4. Valerian extract and valerenic acid are partial agonists of the 5-HT5a receptor in vitro. (Dietz, 2005)
  5. Bruneton J., Pharmacognosie, Tec et Doc, Paris, 1999, 3th ed., pp. 595-600
  6. A Valepotriate Fraction of Valeriana glechomifolia Shows Sedative and Anxiolytic Properties and Impairs Recognition But Not Aversive Memory in Mice (Maurmann, 2011)
  7. Antidepressant-like effect of Valeriana glechomifolia Meyer (Valerianaceae) in mice. (Müller, 2012)

Den virtuella floran: Valeriana officinalis L. - Läkevänderot

Google bildsökning

Erowid Valerian Vault

Valerian (Valeriana officinalis) Kathi J. Kemper MD, MPH

Sidan ändrades senast 28 februari 2014 klockan 16.45.
Den här sidan har visats 5 761 gånger.

Translate this page: