Kaktusalkaloider

Innehåll

1 Generell information
2 Olika substanser och deras effekter
3 Kemi
4 Externa länkar

Generell information

Denna artikel behandlar olika alkaloider som återfinns naturligt i olika kaktusar.

Ett flertal är fenetylaminer, men även isoquinoliner förekommer.

Olika substanser och deras effekter

Namn	Information
Anhalinin	Stimulerande effekt^[1]
Anhalonidin	Ger tungt huvud och sedering liknande pellotin, men har bara 1/4 av potensen. Doser mellan 100 - 250 mg gav markerad sedering utan sensoriska förändringar.
Anhalidin	(2-metyl-6,7-dimetoxi-8-hydroxi-1,2,3,4,-tetrahydroisoquinolin) Funnen i Lophophora och Pelecyphora.
Anhalonin	Har bara utvärderats i ett försök med en oral dos på 100mg som bara gav en ointressant trötthet utan några observerade sensoriska effekter. (Heffter, 1898).
B-O-metylsynefrin	Funnen i vissa citrusträd och I vissa kaktusar. Det finns ingen farmakologisk information om ämnet men det liknande ämnet B-O-metylepin-efrin påverkar CNS (det centrala nervsystemet) betydligt.
3-dimetyltrichocerein	(N,N-dimetyl-3-hydroxi-4,5-dimetoxi-B-fenetylamin). Funnen i Pelecyphora och i vissa Trichocereus-arter.
Dolichothelin	(N-isovalerylhistamine). Finns enbart i Dolichothele och Gymnocactus. De farmakologiska effekterna är hittills okända.
Lophophin	(3-Metoxi-4,5-metylendioxifenetylamin). Ej funnen i Lophophora trots sitt namn. Anledningen är att den är den naturliga föregångaren till tetrahydroisoquinolinerma anhalonin, lophophorin och peyophorin. Har visat sig ge svaga effekter runt 200mg. ^[2]
Lophophorin	(6-Metoxi-1,2-dimetyl-7,8-metylendioxi-1,2,3,4-tetrahydroisoquinolin) Försök på djur visar att det är den mest toxiska substansen i peyote. Människor får av 20mg en vasodilerande effekt, omedelbar huvudvärk och pulser av värme ^[3]. 50 mg gav en markerad sänkning av pulsen med en kompenserad ökning av blodtrycket, men inga tecken på meskalinliknande effekter ^[4]
Homoveratrilamin	(3,4-dimetoxi-B-fenetylamin). En dimetoxiform av meskalinmolekylen. Tagen själv har den ingen effekt men den kan höja meskalinupplevelsen om den tas i kombination. Den finns i San Pedro (Trichocereus pachanoi) och i urinen på människor som som lider av vissa former av schizofreni.
Hordenin	(N,N-dimetyltyramin) Även känd som anhaline. Den återfinns i korngroddar och i flera olika kaktusarter. Den påverkar det symtomatiska nervsystemet (kroppsliga funktioner vi inte kan styra över) och har antiseptiska egenskaper. Se separat artikel om Hordenin. Återfinns i små mängder i öl p.g.a att den skapas vid tillverkning av malten (grodda korn)^[1]
Macromerin	(N,N-dimetyl-3,4-dimetoxi-B-hydroxi-B-fenetylamin). Finns enbart i Coryphantha-arterna. Enligt rykten besitter det ca. 1/5 av potensen av meskalin.
Meskalin	(3,4,5-trimetoxi-B-fenetylamin). Den främsta psykoaktiva substansen i Peyote (Lophophora williamsii), San Pedro och i flera andra trichocereus-arter. Finns även spår av meskalin i Pelecyphorea. Se separat artikel om Meskalin.
Metanefrin	(4-(1-hydroxi-2-metylamino-etyl)-2-metoxi-fenol). Svagt symtomatisk, finns i Coryphantha-arter. Är en metabolit av adrenalin.
3-metoxityramin	(4-hydroxi-3-metoxifenetylamin). Funnen för första gången i växtriket i San Pedro. Finns även i urinen hos människor som lider av olika typer av hjärnrubbningar och cancer i nervsystemet. Är en metabolit av dopamin.
3-hydroxi-4-metoxifenetylamin	Metabolit av dopamin.
DMPEA	(3,4-dimetoxifenetylamin). Saknar effekter i doser <1g enligt Shulgin. Uppgifter saknas om högre doser.
N-metyl-3,4-dimetoxi-B-fenetylamin	Finns i Pelecyphora aselliformis, Coryphantha runyonii och Ariocarpus-arter men inte i Peyote.
N-metylfenetylamin	Alkaloid nyss funnen i Dolichothele-arter. Finns också i Acacia-arter och andra växter. Getter och får i Texas äter ibland Acacia berlandia och drabbas då av ett tillstånd som kallas för "limberleg" (böjliga, mjuka muskler). Blodtryckshöjande effekter har påträffats.
Normacromerin	(N-dimetyl-3,4-dimetoxi-B-hydroxi-B-fenetylamin). Funnen i vissa Coryphantha-arter. Påvisar mindre effekt på råttor än macromerin.
Pellotin	(1,2-dimetyl-6,7-dimetoxi-8-hydroxi-1,2,3,4-tetrahydroisoquinoline). Funnen Lophophora och pelecyphora. Kallas även peyotlin. Ämnet bidrar till att ge vissa kaktusar sin speciella karaktär på ruset. I doser mellan 50-60mg är den sederande, hypnotisk, sömngivande. Såldes som sömnmedel i Europa på 1800-talet, övergavs när barbituraterna uppfanns. Personer som tar rent pellotin kan inte hålla sig vakna. Pellotin har inga kända bieffekter när det används på detta sättet. I Lophophora williamsii är det den näst vanligaste alkaloiden, men i andra arter är den dominerande^[1]
Synefrin	(N-metyl-4-hydroxi-B-fenetylamin). Funnen i citrusväxter, vissa kaktusar och i mänskligt urin. Besitter välkända symtomatiska effekter.
Tyramin	(4-hydroxi-fenetylamine) Funnen i flera olika kaktusar. Besitter milda symtomatiska effekter och är förmodligen antiseptisk.