Scutellaria lateriflora

Namn: Skullcap, Virginsk Frossört

Generell information

Art i släktet Scutellaria i familjen Lamiaceae.

Återfinns naturligt i Nordamerika. Är en ört som får många små blå blommor som liknar mänskliga kranier, därav namnet.

Började användas på 1700-talet användas som medel mot rabies och senare som ett medel för att dämpa sexlust.

Används numera mot insomnia och nervositet, har en lugnande effekt[1][2], är smärtlindrande, antiepileptisk och har även andra medicinska användningsområden.

Är även humörhöjande[3]

Bruk / Dos

Hela örten eller de ovanjordiska delarna samlas in under blomstringsperioden. Den kan torkas för senare bruk.

Den kan ätas, drickas som te eller rökas.

Typisk dos är 1-2 gram torkat växtmaterial 3ggr/dagen men för att användas rekreationellt bör en högre dos användas.

Om innehållet

Flavonoider, bl.a baicalin och wogonin som påverkar GABA anses vara den mest framträdande aktiva beståndsdelen.

The various species of Scutellaria contain several flavonoid glycoside pigments. These include scutellarein, wogonin, isoscutellarein, and baicalin. A diterpenoid (scuterivulactone) has also been identified.

The aboveground parts of S. lateriflora have been found to contain neoclerodane diterpenes, flavones, and flavone glucuronides. The flavonoids include baicalin, lateriflorin, dihydrobaicalin, and baicalein, which were quantitatively determined by liquid chromagraphy with ultraviolet detection/MS, and thin-layer chromatography.
— Drugs.com[4]

Hälsovarning

Skall inte användas av gravida.

Överdoser ger epilepsiliknande bieffekter.

Externa länkar

  1. An investigation into the efficacy of Scutellaria lateriflora in healthy volunteers (Wolfson, 2003)
  2. Phytochemical and biological analysis of skullcap (Scutellaria lateriflora L.): a medicinal plant with anxiolytic properties (Awad, 2003)
  3. American Skullcap (Scutellaria lateriflora): a randomised, double-blind placebo-controlled crossover study of its effects on mood in healthy volunteers (Brock, 2014)
  4. Scullcap - Drugs.com

Google bildsökning

Duke

Baicalin - Wikipedia

Sidan ändrades senast 3 februari 2021 klockan 15.47.
Den här sidan har visats 6 997 gånger.

Translate this page: