Leonurus cardiaca

Namn: Hjärtstilla, Motherwort

Obekraftad.png
Artikeln om Hjärtstilla ingår i kategorin "Obekräftade droger".
Anledningen kan vara att:
  • Det är en experimentell drog som skall intagas med stor försiktighet
  • Den är giftig/farlig eller kan ha okända bieffekter vid aktiv dos
  • Effekten är möjligen så subtil att den inte kan "bekräftas" vara en psykoaktiv drog.

Vi rekommenderar att du gör omfattande efterforskningar om planerar att använda den.


Generell information

En flerårig, högväxt ört i släktet Leonurus som kan bli mer än en meter hög. Stjälkarna är skarpt fyrkantiga, ibland rödaktiga, och har motsatta, skaftade blad. De övre bladen är smala och grunt treflikiga medan de nedre är handlikt flikiga med tre till sju flikar. Hjärtstilla blommar i juli-augusti med små ljusröda blommor som sitter i täta kransar som bildar en axlik ställning i toppen av stjälken. Fodret är femflikigt med fem nästan likstora, uddspetsiga flikar och kronan är tvåläppig med en hjälmformad, vithårig överläpp. Delfrukterna är håriga upptill. Två underarter förekommer i Sverige, huvudunderarten äkta hjärtstilla (ssp. cardiaca) har stjälkar med tätt korthåriga ribbor, medan underarten ullig hjärtstilla (ssp. villosus) har jämnt håriga stjälkar med längre utåtriktade hår. Hjärtstilla kan knappast förväxlas med andra arter, den är den enda av de kransblommiga växterna (Lamiaceae) som har djupt handflikade blad.

Artnamnet cardiaca kommer av grekiskans kardia (hjärta) och anses syfta på att den förr användes mot hjärtklappning.

Utbredning

Hjärtstilla förekommer i södra och mellersta Sverige. vanligare i Europa och i Nordamerika. Den växer på kulturpåverkad mark, exempelvis runt gårdar.

Kemi

Innehåller alkaloiderna stachydrin, betonicin, turicin, leonurin, leonuridin, och leonurinin. Innehåller även flavonoiderna apigenin, kaempferol och quercetin. Därtill iridoiderna ajugol, ajugosid, galiridosid, och leonurid, och terpen/oiderna ursolsyra och leocardin.

Bruk och effekter

Används för att sänka blodtrycket,lunga nerverna, menstruationsproblem som PMS och smärta.

Kan även rökas för ett milt euforiskt rus.

Externa länkar

Källa

Linnaeus

Ethnobotanica

Sidan ändrades senast 28 maj 2017 klockan 13.06.
Den här sidan har visats 5 193 gånger.

Translate this page: