Datura metel

Namn: Indisk spikklubba (sv.) Hindu datura (eng), Yáng jīn huā (洋金花)

Innehåll

1 Generell information
2 Historia
3 Kemi
4 Hälsorisker
5 Interna länkar
6 Externa länkar

Generell information

Art i släktet spikklubbor (Datura), som är en 1 - 2 m hög buskartad ört. Bladen är triangelformade och blir 14 - 22 cm långa, och 8 - 11 cm breda. Blommorna, som kan vara lila, gula eller vita, är tratt eller trumpetformade och kan bli ca 17 cm långa. Frukten är rund, uppåtstående med pucklar och kan bli upp till 6 cm i diameter. Växtne är en relativt populär prydnadsväxt. D. metel återfinns i östra delarna av Mellanöstern och västra delarna av Södra Asien. Den kommer förmodligen ursprungligen från bergsregionerna i Pakistan eller Afghanistan.

Historia

I den gamla världen är den Datura som spelat en störst roll Datura metel, även om växten inte haft samma ceremoniella roll som dess släktingar i den nya världen.

Gammal sannskrift och kinesiska skrifter nämner Datura metel. Det var den växten som den arabiska doktorn Avicenna skrev om under 1000-talet under namnet Jouzmathal (”metel nöt”). Även Dioscorides tog upp växten i sina skrifter. Namnet metel är taget från denna arabiska term (jouzmathal), släktnamnet Datura blev adopterat av Linne från Sandskriftens Dhatura. I Kina ansågs växten vara helig: när Buddha predikade blev spikklubborna bestänkta av himlen med dagg eller regndroppar. En taoistisk legend hävdar att Datura metel är en av de cirkumpolära stjärnorna, och från denna stjärna kom sändebud till jorden med Daturan i sin hand. Flera Datura-arter kom till Kina från Indien mellan Sung och Ming dynastierna (år 960-1644). Under slutet av 1500-talet använde man i Kina blad och blommor från en spikklubba Man-t´o-lo mot hudutslag i ansiktet. Invärtes användes den mot förkylningar, nervskador och andra problem. Spikklubba togs även tillsammans med cannabis i ett vin som bedövningsmedel vid operationer.

I Indien kallades spikklubban för ”tuft of Shiva” (Shivas kalufs). Dansande kvinnor smög ibland ner frön från daturan i vin, och vem som än drack detta vinet gav svar på deras frågor, även om han inte hade någon kontroll över sin vilja, och offret tappade sen minnet av allt som hänt under tiden han var påverkad av vinet. Av denna anledning kallade många indier växten för alkoholist, dåre och bedragare. Den brittiska resaren Hardwicke fann 1796 denna växt vanlig i bergsbyar i Indien, och skrev att en infusion av fröna från växten användes för att öka den narkotiska effekten från alkoholhaltiga drycker. Under sanskrit perioden värderades Datura metel högt i indien för att bota psykiska sjukdomar, olika sorters feber, tumörer, bröstinflammationer, hudsjukdomar och diarré. I andra delar av Asien värderades också Datura metel högt som berusningsmedel. Än idag blandar man i Indokina ner frön eller torkade pulveriserade blad från D. metel i cannabis eller tobak som röks. 1578 rapporterades det att Datura användes som afrodisiakum i östra Indien.

Enligt boken La Médecine chinoise par les plante så är även D. Metel en viktig växt i den kinesiska medicinen.

Kemi

Datura metel har en kemisk sammansättning som skiljer sig väldigt lite från den hos Datura inoxia. Alkaloidfördelningen i växten är som följer: frukten, 0.12%; bladen, 0,2-0,5%; roten, 0,1-0,2; fröna 0,2-0,5%. Den mest framträdande alkaloiden är skopolamin. Andra alkaloider är meteloidin, hyoscyamin, norhyoscyamin och norscolopamin. Dessutom har två alkaloider som inte tillhör tropangruppen påträffats; cuscohygrin och nikotin.