Retoriktips för legaliseringsdebattören

Att tänka på innan ett tal eller planerad diskussion

I dispositionen finns en inbyggd minidisposition för argumentationsdelen:

1. Man börjar med det argument man tycker är näst bäst.
2. Man fortsätter med det argument som man bedömer som svagast.
3. Man slutar med det allra starkaste, det mest hållbara, argumentet.
4. I det fall vi behöver lyfta fram och bemöta eventuella motståndarnas betänkligheter och eventuella invändningar lägger vi detta sist i argumentationen.

Den skicklige talaren tvekar inte att själv formulera motståndarnas argument, så att de verkar mindre hållbara, logiskt motsägande och rent av kanske bara löjliga. När de förväntade invändningarna mer eller mindre desarmerats kan talaren, genom att genomföra ett argumentationens rollspel, koncentrera sig på styrkan i de egna argumenten. Till sist kommer en avslutning där talaren sammanfattar eller rekapitulerar de viktigaste av sina argument och drar en slutsats av dem.
— Christer Hanefalk [1]

De retoriska grundstenarna

Steg 1- Fundera: Vad är målet? Vad vill jag att åhörarna ska göra, tycka, känna? Hur mycket vet de om mitt ämne? Hur mycket vet de om mig? Vilka är de yttre omständigheterna? Och en rad andra frågor.

Steg 2 Inventera: Vilka är de bästa argumenten givet den aktuella målgruppen? Och vilken typ av argument passar bäst? På vilken nivå ska jag lägga min bevisföring?

Steg 3 Disponera: Hur ska jag lägga fram min sak? Hur får jag mottagarna att hänga med i min logik? Vad ska jag säga i början och vad ska jag säga i slutet?

Steg 4 Formulera: Vilka formuleringar ska jag välja? Ska jag citera någon eller ska jag kanske välja ett känt ordspråk? Finns det någon formulering som jag vill att mottagarna ska minnas speciellt? Ska jag vara rolig eller allvarlig? Eller både och?

Steg 5 Memorera: Vad kan jag göra för att lära in det jag ska säga så att jag inte behöver mitt manus? Är vissa delar av mitt tal viktigare att lära in än andra? Finns det nyckelord som jag kan använda mig av?

Steg 6 Agera: Hur ska jag agera? Vilka hjälpmedel ska jag använda - video, OH, PC-kanon, White Board, blädderblock? Vad måste jag tänka speciellt på när det gäller klädseln? Vilka olater måste jag tänka på att försöka tona ner?

Steg 7 Analysera/korrigera: Hur gick det? Nådde jag fram? Fick jag de reaktioner jag ville ha? Var den skriftliga utvärderingen bra? Fick jag en tydlig återkoppling på de delar som var viktigast? Var mitt eget agerande godkänt? Lärde jag mig något som jag kan ha nytta av i framtiden?
— Christer Hanefalk [2]

Ethos, Pathos och Logos

I konsten att övertyga finns det tre former av att argumenteringstekniker som skall användas tillsammans för att skapa sann övertygelse.

Ethos innebär att ha karaktär, att vara övertygande, att skapa trovärdighet

  • Använder ett korrekt språk.
  • Ordvalen är anpassade för åhöraren.
  • Återhållsam
  • Korrekt
  • Öppensinnad och ärlig


Pathos innebär att man tilltalar känslorna hos åhörarna, berättar från deras situation, skapar igenkänning

  • Väcker sympatier
  • Känslor uttrycks i tonen
  • Känslomässiga exempel
  • Symboliska exempel
  • Omfattande beskrivningar
  • Målar upp möjligheter
  • Beskriver konsekvenser

Logos betyder logik. Att ge argument som backas upp med referenser, statistik, fakta.

  • Teoretiskt, abstrakt språk
  • Litterära och historiska analogier
  • Definitioner
  • Fakta och statistik
  • Citat från experter och auktoriteter


Ethos, Pathos, Logos



Vem i hela friden kan man lita på? Om retorik och trovärdighet - Cecilia Olsson Jers

Se även:

ETHOS? LOGOS? PATHOS?

Ethos, Pathos, Logos Explanation and Examples.

Retoriska snedsteg

Argument from authority

Auktoritetsargumentet innebär alltså att man hänvisar till en auktoritet eller högt uppsatt person, med avsikten att visa att dennes ställning eller status allena skulle vara en garant för argumentets giltighet. Så är givetvis inte fallet. Även forskare, experter och andra auktoriteter kan ha fel. För att undvika denna fallgrop bör man istället fokusera på vad denne auktoritetsfigur säger. Eller, det är inte vem som säger något som betyder något, det är vad denne säger, och varför denne har skäl att ha den uppfattningen som är relevant.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Det främsta exemplet är användandet av bl.a. Thomas Lundqvist som referens i rapporter och annat material från antidrogorganisationerna.


Ad Hominem

Närbesläktat med auktoritetsargumentet är personangrepp, eller ”ad hominen” som det heter på latin. Denna variant är en sorts motsats till auktoritetsvarianten. Det går ut på att man fokuserar på en egenskap eller ett karaktärsdrag hos personen som framför ett argument, men att man med det som grund istället avfärdar dennes argument. Exempel: ”Anundi är ju från Norrland, och vi vet väl alla att norrlänningar är lite sär, så det han säger kan inte tas på allvar”.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Den där forskaren är från Holland och alla vet att i Holland är alla drogliberaler.


Falsk dikotomi, eller falskt dilemma

Denna variant är i ytterst vanlig då man diskuterar med kreationister/ID-anhängare eller andra religiösa förespråkare. Kontentan av detta logiska felslut är följande: ”Ditt alternativ är fel, därför är mitt alternativ rätt!”. Det man förutsätter här är att det bara finns två tänkbara alternativ. Det kan finnas flera andra alternativ, och inget av de föreslagna två behöver vara det rätta. Liknande är felet att om en teori eller ståndpunkt är fel, så är någon eller några andra automatiskt korrekta. Felet där ligger i att ett arguments giltighet i regel inte bestäms av ett motarguments felaktighet.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Legaliseringen fungerade inte under 60-talet för att få kontroll på drogproblemet, alltså är total repression den bästa metoden.


Post hoc, ergo propter hoc

En personlig favorit, kanske mest för att den har en så härlig klang på latin. Det betyder ”efter det, därför på grund av det”. Väldigt vanligt bland kvacksalvare och förespråkare av vissa varianter av så kallad alternativmedicin. Det här är nog kanske den mest grundläggande fallgropen vi människor svänger oss med, av den enkla anledningen att vi mycket lätt vill upptäcka mönster och tolka in aktiva agenter i skeenden. Betydelsen av detta felslut är i korthet att bara för att något sker efter något annat, följer det inte nödvändigtvis att det föregående orsakade det efterföljande. Exempel: ”Jag åt middag när jag var sjuk. Dagen efter blev jag frisk, så maten botade alltså min kikhosta.”
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Post hoc ergo propter hoc

(sv. ”Efter händelsen, därför på grund av händelsen”) – när man antar att bara för att något sker före, eller i samband med, något annat finns ett orsaksamband. Exempel: ”Tuppen gal alltid före soluppgången. Därför beror soluppgången på att tuppen gal.”
— Niklas E

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel 1 - Cannabis som inkörsport: X rökte cannabis, senare blev X beroende av heroin. Alltså orsakar cannabisrökning heroinberoende. Exempel 2 - Schizofrenisambandet: I statistiken ser man att personer som rökt cannabis i högre andel än normalpopulationen utvecklar schizofreni, alltså orsakar cannabis schizofreni.


The straw man

På svenska den så kallade ”halmgubben”. Det går ut på att man tillskriver motparten en åsikt eller ståndpunkt som denne inte framför, och attackerar denna ofta överdrivna, totalt felaktiga eller på annat sätt irrelevanta åsikt. Inte sällan är halmgubben i fråga ett (påhittat) argument som är enklare att bemöta än den egentliga ståndpunkten. Exempel: ”Piratpartianhängare vill inte att artister ska få betalt för sina verk!”.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Vanligt förekommande. Ofta generaliseringar om hur cannabisrökare är och vilka åsikter de har. Allan Rubin kan nämnas som exempel. I övrigt är ett angränsande område när förbudsförespråkare påstår att de som förespråkar en legalisering befinner sig i "förälskelsefasen" av sitt drogmissbruk och inte sett drogens baksidor. Därför kan vi inte ta dem seriöst.

Argumentum ad Ignorantiam

Du begår detta fel om du påstår att något är sant eftersom man inte vet att det är explicit falskt, eller om man menar att något är falskt eftersom vi inte har belägg för att det är sant. Man hänvisar alltså till avsaknad om kunskap för det faktiska förhållandet och framlägger det som bevis för sin ståndpunkt. Exempel: ”Ingen har någonsin bevisat att Storsjöodjuret inte finns, så därför tror jag på Storsjöodjuret!”. En variant på detta ser ni under nästa punkt.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Cannabis är ingen medicin. Det finns enstaka forskningsrapporter som säger det, men det har inte gjorts några tillräckligt omfattande studier om det.


Argument from Personal Incredulity

Exempel på det här stöter man på väldigt ofta i diskussioner kring och om t.ex. vetenskapliga fenomen. Innebörden är att eftersom man personligen inte förstår hur eller varför något skulle kunna vara som det är, så kan det heller inte vara som det påstås vara. Självklart är inte ens personliga okunnighet om ämnet i fråga ett riktmärke för sanningshalten. Exempel: ”Jag tror inte på evolution för jag kan inte begripa hur det skulle gå till!”
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Tu quoque

Det betyder ”även du”, och används då man ertappats med att begå något fel och försvarar sig genom att påtala fel hos den som påvisar felet. Felslutet är alltså att ens egna fel inte minskar i betydelse bara för att någon annan också gör samma eller andra misstag. I norrländsk folkmun ofta ”NÅ DU DÅ!”.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande Hur tekniken används av legaliseringsförespråkare: Cannabis må ha bieffekter, men du använder ju alkohol, som har mycket värre bieffekter!

Non sequitur

En snitsig latinare igen, med betydelsen ”det följer inte” och innebär att slutsatsen inte följer av premisserna. Exempel: ”Mats gillar TOTO. så han lyssnar nog bara på gubbrock.” Som ni förstår utgörs felet där av att man antar att Mats inte kan lyssna på annan musik också. Man har givetvis svårt att tro det i exemplet, men ”det följer inte” nödvändigtvis av premissen att så är fallet.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Argument from Final Consequences

När man framhåller att ett påstående får, eller kan få, en särskild konsekvens och därför inte kan/bör/får vara sant, då begår man detta fel. Man hänvisar alltså till mer eller mindre långtgående konsekvenser av påståendet, som om de skulle ha betydelse för sanningshalten för t.ex. ett fenomen. Exempel: ”Om universum expanderar, då kommer ju universum bli väldigt tomt och ensligt till slut, det låter obehagligt, det tror jag inte på”.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Petitio principii

På engelska även kallad ”begging the question”. När man framhåller ett argument som bygger på en premiss som är okänd eller obevisad begår man detta argumentationsfel. Exempel: ”Vetenskap är dåligt, för vetenskapen ändrar sig hela tiden!”. Den ”osagda premissen”, så att säga, är här att förändring är dåligt. För att påståendet ska hålla, måste man visa att förändring är dåligt. Man bör dock vara på sin vakt, eftersom denna logiska uppbyggnad är valid. Slutsatsen följer formellt av premissen, men den är inte bindande, just för att premissens sanningsvärde är okänd.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Tautologi

Detta är ett påstående eller resonemang som alltid är sant, oberoende av de enskilda delarna sanningsvärden. Även kallat cirkelbevis, eftersom slutsatsen också är premissen. Det går däremot inte att visa att delarna är sanna baserat på hela satsen. Exempel: ”Gud finns för Bibeln säger det, och Bibeln är Guds ord”. Cirkelbevis kan givetvis vara längre än exemplet här, och är vanligare än man tror i vardagen.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande

Cum hoc ergo propter hoc

En till tjusig latinare, mycket lik nr 4 i del 1, men här med betydelsen ”med det, därför på grund av det”. Man förväxlar alltså korrelation med kausalitet. Exempel: ”Vi kan se att glassförsäljningen sjunker under vinterhalvåret, därför orsakar lägre glasskonsumtion lägre utomhustemperatur”. Felslutet torde vara uppenbart för alla; att något sker samtidigt är inte samma sak som att det ena orsakar det andra.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Inkonsistens

Motsägelser. När bevisen som ställs upp inte är logiska. Exempel "Det enda vi kan säga med säkerhet att ingenting är sant eller falskt.". Men vi vet alla att att det finns åtminstone en sak som är enbart sann eller falsk. Exempel2: "Alla regler har undantag". Citatet påstås vara en regel. Då måste även den reglen ha undantag, dvs regler behöver inte ha undantag.
— Fallacies and biases[4]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Förväxlande av oförklarligt och oförklarat

Personer med böjelser för det paranormala svänger sig med detta ofta. De påstår att ljudet de hörde, eller något de såg, är oförklarligt. Om så vore fallet, då skulle det betyda att alla tänkbara och möjliga orsaker är uteslutna, och endast paranormala förklaringar återstår. Kontentan är alltså att bara för att man just nu inte kan förklara något, t.ex. på grund av knapphändig information, så är det inte oförklarligt under alla omständigheter; det är helt enkelt oförklarat än så länge.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Det sluttande planet

Ofta benämnt som ”Slippery Slope” och innebär att man (felaktigt) argumenterar för att om ett påstående gäller, då måste även ett överdrivet eller på annat sätt extremt resonemang också gälla, eftersom man inte tycker att det går att dra en gräns mellan det verkliga påståendet och extremfall. Exempel: ”Om vi ska tillåta marijuana är det bara en tidsfråga innan vi börjar dela ut heroin till frukosten på förskolor”.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Se citatet...


Ad hoc-argumentation

Latin för ”till detta”. Det här argumentationsfelet begås när man ändrar eller omformulerar sitt påstående så det passar den uppkomna situationen eller de argument man bemöter. Man omdefinierar alltså premisserna så att de håller för nuvarande situation. Exempel: - Jag ser aldrig svensk film! - Men.. du såg ju Jägarna igår, väl? - Jag ser aldrig svensk film som inte handlar om jaktrelaterade mord!
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: "-Alla droger ska vara förbjudna" "-Även alkohol?" "-Alla förbjudna droger ska vara förbjudna"


No True Scotsman

Mycket lik föregående exempel, men med skillnaden att man inte ändrar själva premissen, utan snarare att man omdefinierar kärnan i motargumentet så att premissen fortfarande håller. Detta är inte ovanligt i diskussioner kring religion. Exempel: - Ingen kristen kan acceptera homosexuella äktenskap! - Men prästerna i min församling gör det. - De är inte riktiga kristna!
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: "-Inga forskare stöder legaliseringsivrarnas argument" "-*Räknar upp namn* " "Inga av oss erkända forskare!"


Argumentum ad baculum

Ungefär ”hot med käppen”. Tillhör gruppen av felslut som anspelar på känslor istället för rationella argument. I det här fallet med hot om våld eller annan negativ konsekvens. Som ni säkert märker är detta ett specialfall av nr 10 i del 2, Argument from Final Consequences, men här säger inte argumentet något om premissens sanningsvärde. Exempel: ”Om ni inte tror på Gud kommer ni att hamna i helvetet!”. I exemplet säger förstås inte bestraffningen något om premissens sanningshalt, och här är dessutom bestraffningen starkt beroende av att premissen är sann, vilket slutar i en petitio principii som exemplifieras under punkt 11 i del 3.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Det kristna hotet med helvetet appliceras även på droger. När det gäller hot så är Polismakten annars ganska framträdande. Ett exempel är frasen "du uppträder lite nervöst, ska du följa med på ett urinprov?" som användes i argumentation mot en privatperson som filmade ett ingripande i tunnelbannan[5]


Argumentum ad populum

Detta är ett fall av de så kallade genetiska argumentationsfelen, som alla utgår från att trovärdigheten för ett argument bestäms av källan för påståendet. Vi lärde oss i del 1 om ad hominem som tillhör samma klass av felslut. I det här specifika fallet använder man populariteten hos något som indikation på dess sanningshalt. Exempel: ”Kristendom är den största religionen, så du kan väl inte påstå att den inte är sann?” Felet ligger som ni förstår i att det inte är antalet personer som tror på något som avgör huruvida det är sant.
— Logiska felslut och argumentationsfel [3]

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Sveriges befolkning stöder en repressiv narkotikapolitik, därför är den effektiv.


Ekvivokation

Att använda ett ord med flera betydelser i samma argument som om de vore samma. Exempel: ”Livet är en strid. Striden är en kamp. Kampen är en häst. Hästen är en dragare. Dragaren är ett stadsbud. Stadsbudet är en knöl. Knölen är en potatis. Alltså är livet en potatis.”
— Niklas E

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Exempel saknas för närvarande


Argumentum ad hominem

Personangrepp. Att diskutera den andres person istället för att diskutera sakfrågan. Exempel: ”Du har fel för att du har så ful slips.”
— Niklas E

Hur tekniken används av förbudsförespråkare: Angrepp mot dreads, rasta-färger, eller andra kulturella uttrycksformer, exempelvis reggae och rave. Förakt för saker som kan förknippas med drogbruk.

Se även:

Argumentationsfel - Wikipedia (sv)

Fallacy - Wikipedia (en)

Logical Fallacies: The Fallacy Files

https://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda_techniques Propaganda techniques - Wikipedia (en)]

Källor

  1. Del 8: Disposition
  2. Del 3: De retoriska grundstenarna
  3. 3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3,10 3,11 3,12 3,13 3,14 3,15 3,16 3,17 3,18 Tankebrott - Logiska felslut och argumentationsfel
  4. University of Hong Kong - Fallacies and biases
  5. Jesper Nilsson: "Det var utpressning"

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en dekriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

 

Sidan ändrades senast 6 juli 2015 klockan 06.49.
Den här sidan har visats 6 872 gånger.

Translate this page: