Organisationsmodeller tal och presentationer

Innehåll

1 Inledning
2 PREP
3 Materialet skall ha
4 Öva
5 Hjälpmedel
6 Förkunskap om publiken
- 6.1 Saker du bör veta om publiken
7 Modeller för organisering av talframföranden
8 Källor
9 Navigering

Inledning

Om du ska hålla ett tal eller en presentation bör du förbereda dig ordentligt. Inte bara för att det är en förnedrande upplevelse att misslyckas, utan också för respekt till de som lyssnar, och den tid och energi de avlagt. Dessutom är ett dåligt framträdande en otjänst mot andra som anstränger sig för att påverka en sakfråga.

Det största problemet med att hålla ett tal eller presentation är rampfeber, vilket även erfarna talare får. Det bästa sättet att undvika rampfeber är att öva mycket.

När det kommer till materialet är det viktigt att du väljer dina ord för ändamålet, tidpunkten och åhörarna. Ett ord eller en formulering kan verka rätt när du planerar presentationen men blir fel p.g.a tidpunkten eller åhörarna. Du kan med största sannolikhet inte använda samma tal för två helt olika grupper med åhörare. En heterogen grupp kräver ett annat anförande för att argumenten skall verka starka än om du pratar med en homogen grupp som du vet har för åsikter om frågan. Materialet du använder bör vara faktabaserat. Det är skillnad på fakta och åsikter. En expertkunnig persons åsikt kan vara auktoritär men det är fortfarande en åsikt. Om en person studerat narkotikapolitik i 10 år är personen antagligen kunnig men det gör inte personen till expert. Kom ihåg att citera tillförlitliga källor för att vara trovärdig.

Om du håller ett tal eller föredrag måste du ha koll på dina etiska förpliktelser. Du kommer att försöka påverka åsikter. Du måste också följa lagen vilket innebär att du inte får förnedra personer som har andra åsikter.

PREP

Ett motiverande tal brukar hålla PREP-formeln:

State Point

Give a Reason

Provide an Example

Restate Point

Materialet skall ha

Inledning

(ca 15% av den totala tiden/ materialet).

Inledningen skall:

Fånga uppmärksamhet från åhörarna
Relatera materialet till åskådarna
Relatera talaren till materialet
Introducera materialet genom att förklara huvudpoängen.

Bas (Body)

Skall vara 75-80%

Skall innehålla allt som du vill få sagt.

Slutsats

Skall vara 5-10%

Skall:

Förvarna om att presentationen strax är slut
Återupprepa huvudpunkterna
Uppmärksamma åhörarna vad de behöver göra för att förbättra situationen.

Feedback från publiken kan

signalera låg förståelse
signalera ointresse
signalera oenighet

För att kontra låg förståelse

Definiera ovanliga ord och begrepp
Omformulera en idé
Lägg till ett exempel eller berättelse
Använd jämförelser eller kontrast

För att kontra ointresse

Emfasera importans
Ge ett levande exempel
Berätta något intressant
Engagera publiken
Visa entusiasm
Flytta dig närmare publiken

Adaptera dig för oenighet

Etablera ethos tidigt. Du bör veta i förväg vad publiken tycker. Det måste

framgå i början varför de skall lyssna på vad du säger.

Citera källor korrekt, använd bara akademiska källor.
Öva tills allt sitter.
Uppträd civiliserat och lugnt. Använd inte svordomar och dylikt.

Öva

Stående

Högt

Börja med ett formellt utkast, gå sedan till nyckelord.

Öva både med och utan hjälpmedel.

Öva med timer.

Öva tills du vet att allt sitter.

De tre sista dagarna innan presentationen bör du kunna tänka på något annat. Börja i tid.

När du övat fem gånger bör det sitta tillräckligt bra för att du ska klara dig med några minneslappar.

Du bör veta ungefär hur många sekunder varje mening tar utifall att du behöver korta av någonting.

Hjälpmedel

Syftet med hjälpmedel som Powerpoints och dylikt är att:

Hjälpa åhörarna att erhålla och processa information
Intressera och motivera
Åskådliggöra information på ett koncist sätt
Göra presentationen mer professionell
Ska vara ett komplement, inte primär.

Generellt är det bättre med för lite material än för mycket. Om du är osäker, ta bort. Se till att ha ögonkontakt med publiken så mycket som möjligt. Det får publiken att lyssna, och gör framträdandet mer naturligt. Håll fokusen på dig och det du säger. Till exemplet kan ha en fjärrkontroll till visuella hjälpmedel så du kan stänga av dem när de inte behövs. Använd inte laserpekaren om du inte är van användare, risken att du lyser på någon i publiken när du är stressad är överhängande och det kan förstöra din trovärdighet.

Du ska prata till åhörarna, inte till hjälpmedlet. Ha en backup-plan utifall att hjälpmedlet inte fungerar. Om du skall använda Powerpoint på en annan dator bör du kolla så att allt fungerar innan. Det kan t.ex. vara en gammal version av programvaran, eller så kan ljuset från projektorn kanske inte fungerar som du tänkt dig. Om du är osäker på hur ljuset blir på projektorn, använd inte färg i presentationen.

Förkunskap om publiken

Du bör veta så mycket som möjligt om publiken innan du organiserar presentationen. Du kan göra en enkät via e-mail. I värsta fall får du börja presentationen med att fråga, vilket sänker din effektivitet och i värsta fall får du ha memorerat flera olika tal.

Saker du bör veta om publiken

Ålder
Utbildning
Yrke/ Socioekonomiskt läge
Vad de tycker om sakfrågan

Mindre viktiga men relevanta, inte nödvändigtvis OK att fråga om:

Etnisk bakgrund
Kön
Religion

Modeller för organisering av talframföranden

Kronologisk
Orsak/ Verkan
Problem-Lösning
Monroe Motivated sequence
Aktuell sekvens
Elaboration Likelihood Model (ELM)

Kronologisk

Beskriver ett händelseförlopp utifrån ett kronologiskt perspektiv. Inte alltför användbart inom Narkotikapolitik men kan användas vid beskrivning av ett specifikt problem eller moment.

Orsak/ Verkan

Beskriver ett koncept utifrån orsak och verkan.

Problem-lösning

En organisationsmodell som presenterar ett problem och en lösning. Tenderar att vara övertygande men kan lätt resultera i en alltför förenklad argumentation.

Typiskt upplägg:

1. Ge bevis

2. Illustrera framtida kris

3. Utvärdera orsaker

4. Ge lösning

Monroe Motivated Sequence (behov i fokus)

Metod utvecklad av Alan Monroe. Monroe Motivated Sequence sätter åhörarna och behov i fokus, materialet måste på så sätt relatera till publiken.

Upplägg:

1. Få intresse från publiken

2. Demonstrera behov

3. Tillfredsställ behov

4. Visualisera resultat

5. Engagera publiken

Aktuell sekvens (Topical Sequence)

Mångsidig organisationsmodell som delar upp innehållet i relaterade delar. Ex: centralidé, primära mål, kritik etc.

ELM: Elaboration Likelihood Model

(Petty & Cacioppo 1980) ELM är en slags vetenskaplig modell för att effektivast möjligt övertyga en publik med argument. Politiker som använder telepromters använder sig med stor sannolikhet av olika modulblock med argument som är organiserade efter ELM. Om du ska hålla mer än ett tal eller presentation kan det vara värt att fördjupa dig i ELM.

Nyckelbegreppen i ELM är Heurestik och förkunskap om publiken. För att ELM ska fungera från ett krasst vetenskapligt perspektiv måste du känna till vilken typ av publik du har och du måste också kunna avgöra styrkan av ett argument hos personer som både är för och emot.

Källor

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.