Hyoscyamus niger

Namn: Bolmört (sv), Henbane, Black Henbane, Stinking nightshade (eng)

Innehåller: Atropin, hyoscyamin, skopolamin.

Generell information

Bolmörten tillhör släktet Bolmörter, som ingår i familjen Potatisväxter.

Den är ett till två-årig. Blir upp till en meter hög. Bladen är tandade och hela växten luktar illa. Den blommar vanligen under andra året från Juni till September. Blommorna är gula och växer i knippen.

Var vanlig i Sverige förr i tiden, men är nu sällsynt och förekommer bara i södra och mellersta Sverige. Fröna har hög grobarhet efter lång tid, håller i flera årtionden.

Historia och användning

Bolmörten (främst bladen) har även förekommit som medicinalväxt. Dessa blad skördas under blomningstiden. I lägre doser har det används som lugnande och smärtstillande medel. Även i nutid så används (-)-Hyoscyamin som kramplösande medel. Sägs ha används mot tandvärk. Man lade fröna i elden och lät röken stiga i ett rör som satt mot tanden. Retzius (1806) som beskriver metoden berättar även att istället för tandvärken så fick patienten som biverkningar ofta våldsamma kräkningar, svindel och i andra fall raserianfall som slutade med döden. Under medeltiden så användes även växten som bedövningsmedel under operationer. [1][2][3]

Hyoscyamusniger.jpg

Om innehållet

Sammansättningen av tropanalkaloider i Bolmörten är ungefär densamma som i Atropa belladonna, men ej i lika stora koncentrationer. Örten är överlag mildare än Belladonna och är i större utsträckning mer sömninducerande. Bolmört innehåller en rad olika alkaloider, men främst Hyoscyamin, Skopolamin och Apoatropin, där Hyoscyamin förekommer i störst koncentrationer. Övriga alkaloider är cuscohygrine, daturamine, α och β bellodonine, choline, hyoscypicrin, skimmanie och apohyoscine (eng). Koncentrationer av Hyoscyamin i bladen är 0.06-0.17%, 0.08% i rötterna och 0.05-0.3% i fröna. Egyptisk bolmört (Hyoscymus mulicus) har 25 gånger större alkaloidinnehåll än Hyoscymus niger. [4][5][6]

Hälsorisker

Varning! Bolmörten innehåller tropanalkaloider som är starka nervgifter och bör inte användas av personer som inte är extremt insatta i ämnenas effekter. Bieffekter av konsumtion av växten innefattar muntorrhet, törst, vidgade pupiller, ansiktsrodnad, feber, hjärklappning och hallucinationer. Dessa effekter kan bestå i flera dagar. [7]

Läs mer i artikeln om potatisväxter.

Odling

Är härdig upp till zon A, trivs bäst i sol-halvskugga men trivs ej i allt för stark sol. Odlas från frö och planteras om i valdränerad jord. Kan behöva stratifieras för att gro. Höstsådd är gynnsamt.

Videoklipp

Sacred Weeds - Henbane

Externa länkar

Datura FAQ Version 1.11

Hyoscyamus niger - Google Bildsökning

Henbane - The Insane Seed that Breedeth Madness By Rowan

Hyoscyamus (U. S. P.) Hyoscyamus (Henriette's Herbal Homepage)

  1. Bilder ur Nordens Flora (1917) s. 110
  2. Finlands natur och arter (2009)
  3. Carl von Linné på Internet, Digitalt växtbibliotek (2009)
  4. Plant Biotechnology of Tropane Alkaloids (PDF) Hoppe 1981. In Taschenbuch der Drogenkunde, p.417
  5. The British Pharmaceutical Codex. Pharmaceutical Society of Great Britain, 1911.
  6. Medicinial Plants: Horticulture Science Series Vol 2 (2007)
  7. Uppsala universitet, Linné on line (2009)

Sidan ändrades senast 30 maj 2017 klockan 05.24.
Den här sidan har visats 12 232 gånger.

Translate this page: