Gymnopilus spectabilis

Namn: Ringbitterskivling (sv), Big laughing Gyms (eng), Gymnopilus junonius & Pholiota spectabilis (lat. syn.)

Innehåller: Se nedan

Generell information

Psilocybinsvamp i släktet Gymnopilus som växer i kluster på nedfallna stockar och stubbar av lövträd. Har en mycket bitter smak. Går att finna i Norra Asien, Europa och Nordamerika. G. spectabilis är inte allmänt förekommande i Sverige, men skall enligt vissa källor vara vanligast i de sydligaste landskapen.

I Japan kallas den waraitake (skratt-svamp) eller maitake (dans-svamp). Det finns en berättelse om svampen i Konjaku monogatari som dateras till 1000-talet, där några nunnor och skogshuggare äter svampen och blir berusade. Det förekommer även omnämnanden av svampar man skrattar av i annan litteratur från Kina och Japan[1]. Samma källa antyder att bitterheten kan minska vid tillagning.

Det just nu gällande namnet på arten är Gymnopilus junonius.

Identifiering

G spectabilis Acephale.jpg

Varning! Var noga med identifieringen. Det finns förväxlingsbara svampar i släktet Galerina med liknande utseende och habitat som är mycket giftiga! Bland andra förväxlingsarter finns släktena Armillaria och Pholiota, som är mindre och även saknar flera andra kännetecken. Även andra arter i släktet Gymnopilus, exempelvis G. picreus (Mörkfotad bitterskivling) kan förväxlas med G. spectabilis.

Hatten: 5 - 40 cm i diameter. Konvex, planar ut med åldern. gulorange färg, blir mörkare med åldern. Har fiberaktigt skalmönster på hatten. Gult svampkött med bitter smak. Unga exemplar kan ha kvar delar av hatthinnan och kan bli blåfärgade vid beröring.

Foten: 3 - 25 cm. Tjock, solid. Gul till orange. Har en ring av hatthinnan kvar på foten och blir täckt av orangebruna sporer när svamparna mognat.

Skivorna: Yngre är blekgula. När sporerna mognat blir skivorna rostigt orange. Skivorna sitter tätt ihop.

Om innehållet

Innehåller ibland Psilocybin. Förekomsten varierar, av 13 prover på olika kollektioner visade sig 4 innehålla psilocybin. Exemplar från Korea och östra delarna av USA är mer sannolika att innehålla Psilocybin än exemplar från västra USA eller Europa. Ett prov från England visade positivt för Psilocybin[2]. Möjligen kan det bero på enzymatisk nedbrytning, att det är två närbesläktade arter som är svåra att skilja på, eller någon annan faktor som orsakar detta.

Unga exemplar som visar blånad påstås vara potentast. Fullvuxna exemplar undviks.

Man har även hittat kavalaktonerna bis-noryangonin (4-hydroxy-6-(4-hydrostyryl)-2-pyrone) och hispidin (4-hydroxy-6-(3,4-dihydroxystyryl)-2-pyrone)[3][4] i Gymnopilus spectabilis. De är strukturellt lika den aktiva drogen i kava.

Det finns även en substans som heter Gymnopilin som kan ha ett finger med i spelet[5].

Dosering

Torkade unga svampar: 5g (låg) 15g (Stark)

Färska sägs vara potentare än torkade

Videoklipp

Gymnopilus spectabilis. Champimaginatis

Externa länkar

  1. Japan's Laughing Mushrooms (Sanford, 1972)
  2. Occurence of Psilocybin in Gymnopilus Species (Hatfield & Valdes, 1978)
  3. Occurrence of bis-noryangonin in Gymnopilus spectabilis. (Hatfield, 1969)
  4. Chemical Constituents of Gymnopilus spectabilis and Their Antioxidant Activity (Lee, 2008)
  5. Gymnopilin--a substance produced by the hallucinogenic mushroom, Gymnopilus junonius--mobilizes intracellular Ca(2+) in dorsal root ganglion cells. (Miyazaki, 2012)

Foton

Svampinfo

Sidan ändrades senast 30 juni 2015 klockan 18.19.
Den här sidan har visats 6 804 gånger.

Translate this page: