Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare

Här följer en granskning av några svenska förbudsförespråkare som agerar i media och/eller är förgrundsfigurer för den repressiva narkotikapolitiken. Vem citerar vem? Vilka forskningsartiklar bygger allt på? Finns det vetenskapligt stöd för alla påståenden? Förekommer det att man ibland vrider till sanningen så den pekar åt samma håll som den ideologiska övertygelsen?

Jan Ramström

Jan Ramström har arbetat som klinikchef inom allmänpsykiatrin och har ingått i socialstyrelsens vetenskapliga råd för psykiatri och missbruksfrågor. Han har sammanställt rapporter och läroböcker om droger och missbruk sedan slutet av 1970-talet. Han är b.la författare till "Skador av hasch och marijuana" från 1997 (Reviderad 2003 och 2009) som ges ut av Folkhälsoinstitutet och kan ses som en bibel för svenska förbudsförespråkare. Den citeras även i flera delar av legaliseringsguiden och har varit ett bra hjälpmedel för att sammanfatta forskning och argument från förbudsförespråkare.

Analys

Mats Hilte, Filosofie doktor vid Socialhögskolan, Lunds universitet, kritiserade Ramströms publikation 2003. Bland annat tar han upp flera områden (ej inkluderade i citatet nedan) som han anser vara felaktiga. Observera att FHI har släppt en reviderad upplaga sedan Mats Hilte skrev sin kritik, och vissa delar som kritiserades kan ha förändrats.

“

Jan Ramström fick i uppdrag av Socialstyrelsen att "gå igenom, värdera och sammanställa resultaten av den forskning som gjorts inom området cannabis skadeverkningar" (se förord). Resultatet har publicerats i rapporten "Skador av hasch och marijuana". En central fråga är hur vi som läsare skall värdera den skadebild som Ramström målar upp. Skall vi betrakta rapporten som en saklig, kritisk och allsidig sammanställning av aktuell forskning eller är det en partsinlaga som väljer att filtrera bort vissa perspektiv och resultat? Låt mig återkomma till den frågan mot slutet av min recension. Det råder stor enighet om att cannabisrökning är skadligt för hälsan i likhet med både tobak och alkohol. Är man tillika sjuklig vid konsumtionstillfället eller havande då ökar skaderiskerna. De skadliga akuta effekter som kan uppkomma till följd av cannabisrökning och som ofta nämns i forskningslitteratur är bl a kortvariga cannabispsykoser, ångest- och panikreaktioner, försämrad uppmärksamhet och minnesfunktion och försämrad psykomotorik. Det är emellertid skador som försvinner en tid efter det cannabisrökningen upphört. Till de kroniska skadorna av tung cannabisrökning räknas skador på lungorna och utvecklingen av ett psykiskt beroende (Hall, Solowij och Lemon, 1994, Zimmer och Morgan, 1997). Jan Ramström (1997) lyfter också i sin rapport fram dessa hälsorisker. Men författaren söker samtidigt inpränta en rad andra slutsatser som det enligt min mening inte finns några säkra vetenskapliga bevis för. Det gäller THC-halten i cannabis, sambandet mellan cannabis och psykoser, trappstegsteorin och amotivationssyndromet. Men låt mig först kommentera Ramströms genomgång av de senaste 25 årens internationella cannabisforskning ur ett källkritiskt perspektiv. Författaren har använt sig dels av respekterade sammanfattningar av forskningsläget, dels av vetenskapliga artiklar hämtade ur olika databaser. Men vad gäller sammanfattningar av forskningsläget så saknas både amerikanska och holländska rapporter. Jag tänker på den federala, amerikanska kommissionen "National Commission on Marihuana and Drug Abuse (1972) och den holländska och av regeringen tillsatta "The Dutch Baan Commission" (1972). En annan välrenommerad forskningsgenomgång som lyser med sin frånvaro är Lester Grinspoons grundliga värdering av fördelar och nackdelar med cannabisbruk i "Marihuana Reconsidered" (1977) . Till detta skall läggas att Ramström (1997) begränsat sina litteratursökningar till medicinska och psykologiska databaser med motiveringen att de flesta bieffekterna är direkt eller indirekt medicinska. Det betyder att såväl sociologiska som socialantropologiska studier och aspekter inte tagits med i värderingen av cannabisbrukets skadeverkningar. Genom att utesluta sociologiska och socialantropologiska aspekter minskar studiens trovärdighet, eftersom drogbruk i grunden är ett mångfaktoriellt fenomen. Drogbruket och dess effekter bör därför studeras mot bakgrund av det samspel som finns mellan drogen, brukaren och den sociala och kulturella kontexten. ... För att återknyta till frågan jag ställde inledningsvis så menar jag att Ramströms rapport inte är en heltäckande och nyanserad forskningsgenomgång. Den bör snarare betraktas som ett dokument skapat för att slå fast vissa "sanningar" genom att bortse från perspektiv och resultat som går i en helt annan riktning. Det är enbart genom det upplägget som författaren kan ta fram de allra värsta effekterna av cannabisrökning och skapa en skräckvision, snarare än en nyanserad och saklig presentation av skadebilden. Vad har vi egentligen för nytta av den här typen av skräckbilder när det gäller att begränsa drogbruket bland ungdomar? Eller är det kanske tack vare skräckpropagandan som narkotikabruket blir intressant i ungdomsgruppen? — Mats Hilte, forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund

”

Ramströms källor har även granskats av skribenten på bloggen Nolltolerans & Narkotikafritt . Den visar på stora brister när det gäller tolkningen av forskningarnas slutsatser. Kort sagt så kan man säga att Ramström plockar russinen ur kakan och ignorerar motstridigheter och alternativa hypoteser som forskarna själva lägger fram.

Se även:

Äldre inlägg med tydligare propaganda: Socialpolitik nr 2-3 1997: Kan man dö, bli galen eller få cancer av hasch- och marijuana-rökning?

Videoklipp från en föreläsning: UR Samtiden 2013-03-17: Fakta om cannabis. Skador av hasch och marijuana

Pelle Olsson

Pelle Olsson är författare, föreläsare och sjuksköterska och har även har varit redaktör för RNS tidning "Narkotikafrågan".

Analys

Om man i korta drag skall sammanfatta Olssons inställning i cannabisfrågan så är han övertygad om att cannabis är en mycket farlig drog och menar att forskare blivit mer och mer övertygade om detta för varje år som går. Alla vet om det utom cannabisrökarna som är förblindande av drogen, samt forskare som sponsras av "rika företag" eller finansmannen George Soros...

Pelle Olssons skrifter kan mer anses vara debattinlägg snarare än faktainlägg eller rapporter. Propagandainslagen liknar de som förekom på 1970 och 1980-talet, dignande av stigmatisering och retoriska fulknep. Endast ett fåtal artiklar har källhänvisningar. Märkliga påståenden som ibland är unika för Olsson framställs ändå som odiskutabel fakta levererat direkt från forskarna. Förmodligen är det tillräckligt för att skapa auktoritet inför RNS och åhörarna på hans föreläsningar.

Det tycks även finnas en stark selektivism i hans val av personer som intervjuas och framställs som drogernas offer och forskningen hanteras på samma sätt. Han lyfter i vissa fall fram några få forskningsresultat som stödjer hans egna ståndpunkter, men ignorerar hundra andra som pekar på motsatsen.

“

"Att protestera mot cannabisförbudet är egentligen skamligt, särskilt när de kommer från personer i rika länder med relativt kort erfarenhet av cannabis. I utvecklingsländerna finns ingen legaliseringsrörelse. De som vill legalisera cannabis talar i egen sak och har inte ens på hemmaplan någon folklig opinion bakom sig. Att försvara det globala förbudet mot cannabis handlar förutom allt annat om internationell solidaritet. — Pelle Olsson

”

Olsson beskriver bakgrunden till sin bok "Marijuana och Frihet" från 2010:

“

Ända sedan jag själv kom i kontakt med cannabis på 60-talet har jag varit fascinerad av drogen. Några gånger försökte jag bli påtänd. Antingen hände ingenting alls eller också blev jag hungrig och fick underliga tankar. Jag lade ner de försöken. Det finns så mycket annat i världen att vara nyfiken på än att experimentera med kemikalier i min egen hjärna. ... Jag misstänker att övertygelsen om drogens harmlöshet är ett symtom på en cannabisskada. Regelbunden konsumtion förändrar tänkandet och världsbilden. En kultur, som ibland gränsar till religion, uppstår kring plantan och ruset. Det är därför cannabisrökarna är sådana lidelsefulla försvarare av sin favoritsysselsättning. De bärs fram av känslan att vara utsatta för en personlig kränkning. ... Cannabisrökaren själv har lämnats åt sitt öde med begränsade möjligheter att leva upp till sin fulla potential som människa. ... Idag vet vi mycket mer om cannabis än för bara för tio år sedan. Det är inte bara de fysiska skadorna hos inbitna haschare som blivit mycket bättre dokumenterade. Vi vet också mer om varför cannabis leder till beroende, psykoser och depressioner. Drogen förändrar synen på världen och människan, den förflackar känslolivet, minskar nyfikenhet och livslust samt hämmar utvecklingen av den växande hjärnan. Så många som möjligt borde ha de kunskaperna. Det är därför jag har skrivit den här boken. — Marijuana och Frihet (2010)

”

I skriften 8 myter om Cannabis går Pelle Olsson igenom vad han anser vara myter som sprids av legaliseringsförespråkare. Dessa påstådda myter och åsikter granskas närmare under respektive kapitel i legaliseringsguiden:

• Cannabis är en ”lätt” drog
• Alkohol är mer skadligt
• Bruket är alltför utbrett
• Staten ska inte lägga sig i vad människor gör med sina egna kroppar
• Cannabis är ett läkemedel
• Det är skillnad på bruk och missbruk
• Förbudet fungerar inte och det göder maffian
• FN-konventionen tillkom av ett misstag

Här är ett citat från inledningen av häftet, ett exempel på den totala övertygelsen:

“

Det är naturligtvis inget konstigt att ha åsikter om narkotikapolitik och att de åsikterna går isär. Problemet är att debattörerna, särskilt de som diskuterar cannabis, hoppar över att det faktiskt finns vetenskapliga bevis att ta hänsyn till innan man föreslår hur samhället ska hantera cannabisfrågan. Forskarna är nämligen i stort sett överens om hur cannabis påverkar kroppen och hjärnan. Det kan man inte ha någon åsikt om. Ingen tvivlar på att jorden är rund, att Sverige har drygt 9 miljoner invånare eller att tobaksrökning ökar risken för lungcancer. Det finns heller ingen debatt om vilka skador alkoholen har. — "8 myter om Cannabis" av Pelle Olsson

”

Bloggaren Magnus Callmyr recenserar Pelle Olssons bok "Opium, Heroin, Subutex – ett globalt reportage" och listar flera exempel på Olssons selektiva användning av källor som gynnar hans huvudargument om att "harm reduction" är dåligt:

“

Pelle Olssons bok är inte bara ett subjektivt debattinlägg i den svenska narkotikapolitiska debatten om underhållsbehandling, utan även om harm reduction-åtgärder i allmänhet. Hela boken präglas av den diskursiva retoriken, och i tillägg till detta har forskningsreferenser valts ut ensidigt och ibland även redovisats direkt felaktigt för att belägga författarens åsikter i debatten om att underhållsbehandling inte är en riktig behandling. Givet detta är det mycket svårt att ta boken på allvar, och omdömet blir givet ovanstående att den är ett taffligt försök att kritisera och gå i polemik med Sveriges utveckling med en mer tillgänglig underhållsbehandling. — Magnus Callmyr

”

Se även:

Videoklipp från en föreläsning: UR Samtiden: Fakta om cannabis. En kritisk analys

Chat med Pelle Olsson: Knarkkrigare - argument från en vilsen retoriker

Underlag till en föreläsning: En kritisk analys av debatten om att legalisera cannabis

Tre artiklar där det faktiskt förekommer källhänvisningar:

Drugnews 2013-02-25: Pelle Olsson - Dummare av att röka cannabis

Drugnews 2013-02-11: Pelle Olsson - Cannabis ökar risken för psykos

Drugnews 2013-02-04: Pelle Olsson - Cannabis inkörsport till andra droger

Thomas Lundqvist

Thomas Lundqvist är psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet och aktiv vid Rådgivningsbyrån i Lund som är en öppenvårdsmottagning för narkotikamissbrukare. Lundqvist har sedan slutet av 1970-talet föreläst och propagerat om cannabis skadeverkningar och har bl.a suttit i socialstyrelsens grupp för framtagning av riktlinjer för missbruksbehandlingar. Arbetet har resulterat i etablerandet av liknande verksamheter på flera andra ställen i landet. Han påstås av media vara Sveriges främsta expert på cannabis och får ofta utrymme i media för att sprida sitt budskap.

Jan Ramström, Pelle Olsson, diverse antidrogorganisationer och andra förbudsförespråkare hänvisar i sina faktablad/böcker till Thomas Lundqvist forskning. Man kan t.o.m påstå att stora delar av myndigheterna som driver förbudspolitiken förlitar sig på Lundqvist expertutlåtanden. Så stor är tilltron till Lundqvist och hans forskning i Sverige.

Samtidigt bör man nämna till Lundqvist fördel att han har blivit mindre extrem med åren; han har förmågan att sakta anpassa sin bild av cannabisens skador i takt med att vetenskapen gör framsteg och avfärdar olika skadeteorier. Läser man igenom hans artiklar återfinns t.o.m påståenden som står i motsats till uppfattningen hos flera andra förbudsförespråkare. Numera handlar artiklarna främst om att cannabinoiderna har lång halveringstid i kroppen, och att dessa hämmar kognitiva funktioner. Det är en inriktning på områden där det kvarstår vissa frågetecken, och det är fortfarande möjligt att spekulera kring allvarlighetsgraden och konsekvenserna. Han är såpass påläst och skicklig att han vet vilka argument han skall lyfta upp och vilka han numera skall undvika.

Några exempel på risig retorik och vetenskap a la Lundqvist:

“

– Det finns ett antal studier som visar att om du röker cannabis tills dess du är 23-24 år, så är det inte helt säkert att du kan återfå full funktionsnivå det vill säga att du får en vuxen hjärnas struktur, säger Thomas Lundqvist. Den enda vägen till behandling är enligt Thomas Lundqvist att först helt sluta med cannabis. Sedan finns det avancerad behandling för cannabisrökare på många platser, och den går ut på att träna upp funktioner som legat i dvala och att anstränga sig för att hålla koncentrationen. – För om man inte gör det är det ganska stor risk att man utvecklar socialfobiska eller depressiva symtom som sätter sig , som du inte får ur systemet, säger Thomas Lundqvist. Det finns många som vill legalisera cannabis och som menar att det inte finns några egentliga studier som visar att cannabis är farligare än alkohol. – Dom har ju inte läst. Det finns hur mycket forskning som helst så det är bara att läsa på, säger Thomas Lundqvist. — Sveriges Radio

”

“

Om tonårshjärnan är ett gammalt modem och en vuxenhjärna ett modernt bredband så gör cannabismissbruket att den yngre hjärnan inte kan utvecklas till det sistnämnda. ... Dessutom ska man vara medveten om att när du köper droger så finansierar du ett vapeninköp för ett krig någonstans i världen där oskyldiga mördas. Kriget i Afghanistan var exempelvis finansierat av opium. — Thomas Lundqvist citeras av Norra Skåne

”

“

- Du vet inte vad som händer när du använder det, så det är lika bra att låta bli, oavsett om det är lagligt eller olagligt. Ibland händer det saker, i bland inte, det vet du inte förrän du testat. — Thomas Lundqvist svarar på frågan "Vad är ditt bästa argument mot cannabis?" i City Malmö 2012-09-27

”

Internationell analys

Tim Boekhout van Solinge vid Utrechts Universitet har analyserat en av Lundqvists publicerade forskningar kallad "Cognitive Dysfunctions in Chronic Cannabis Users Observed During Treatment. A integrative Approach" från 1995. Han anmärker att Lundqvists bild av den "normala" cannabisanvändaren inte kan liknas med den bild man har av cannabisanvändare i Amsterdam. Han spekulerar kring att den stora skillnaden i bilden av cannabisanvändare antingen kan bero på eventualiteten att svenskar i högre grad använder högre doser, eller mer sannolikt, att bilden är resultatet av förföljelse och lobbyism emot cannabis. Stigmatiseringen av brukarna har lett till att personer som korsar barriären till det förbjuda i större grad är personer som redan förbiser samhällets normer och värderingar och gör vad de vill. Andelen "normala" samhällsmedborgare blir p.g.a förbudet inte representerad i den grad som den varit om drogen var mer accepterad av samhället:

“

A publication that is used in Sweden and is often referred to is Thomas Lundqvist’s Cognitive Dysfunctions in Chronic Cannabis Users Observed During Treatment. Lundqvist who works at the Drug Addiction Treatment Centre of Lund University Hospital, studied approximately 400 patients with chronic cannabis use (consuming hash containing 6- 8% thc), who all displayed the seven criteria of cannabis dependence according to the definitions of dsm iii and dsm iv. Lundqvist found various brain impairments and cognitive dysfunctions among cannabis users. However, while looking at the typical client profile of the patients, one can come to the conclusion that the patients by no means match the adjective ‘normal’ or non-deviant, simply because these patterns of use are not part of the observations. The typical client profile is as follows: “S(he) has problems finding exact words to describe what he really means; has limited ability to enjoy reading, motion pictures, theatre, music, etc.; has feelings of boredom and emptiness in daily life, loneliness, being misunderstood; externalises problems and avoids accepting blame; is certain that he functions adequately, is not able to examine his own behaviour critically; has feelings of being incapable and unsuccessful; is unable to maintain a dialogue; has difficulties with concentration and attention span; has fixed opinions and pat answers to questions; makes statements like ‘I am different, other people don’t understand me, I don’t belong to the community’; doesn’t plan the day; thinks he is active because he has many ongoing projects, which are seldom finished; has no daily or weekly routine.” This ‘typical client profile’ makes it clear that the patients described by Lundqvist neither represent a cross-section of the general population, nor are there indications that they are representative of cannabis users in general. For example, this clinical picture is completely different from the average cannabis user in Amsterdam that emerges from a population survey. According to the data from this survey the ‘average’ cannabis user in Amsterdam is relatively highly educated. In any case, it is safe to say that no conclusions about cannabis use in general can be drawn on the basis of Lundqvist’s selective, clinical data. The question is actually whether the chronic cannabis users as observed and described by Lundqvist are representative for chronic cannabis users in general. Bearing in mind the typical client profile and the different dysfunctions that are mentioned, a entirely different picture of cannabis users appear in other studies that outline chronic cannabis use. Two possible explanations can be considered. The first possible explanation is that (chronic) cannabis users in Sweden can be considered to be ‘heavy smokers’. ... A second possible explanation for the extremely negative consequences being attributed to cannabis use, based on clinical evidence, has to do with the fact that cannabis use in itself is already considered very deviant behaviour. Because cannabis use in Sweden is completely marginalised, in other words deviant, most ‘normal’ people will not even try cannabis. Because cannabis use in Sweden is completely marginalised, in other words deviant, most ‘normal’ people will not even try cannabis. Its use is so socially unacceptable that those who have tried, will only tell their most intimate friends. In conversation with Swedes who had tried cannabis, many of them had done so outside Sweden. An important consequence of the deviance attached to cannabis use, is the effect that those who do try cannabis, and especially those who continue to consume it, are fundamentally people who were already deviant. Furthermore, because of this deviance, it is unlikely ‘normal’, moderate cannabis consumption patterns will (easily) develop. The barrier to use cannabis is made so high that most normal citizens will not even think about it. On the other hand, those who have crossed the barrier – again, probably people already on the margins – know they have transgressed the norms, meaning they are now ‘on the other side’, where normal norms do not exist at all, and there is no longer any need to develop such norms, just because they are already deviant. The norms that may exist once one has crossed the barrier, are those of the subculture one becomes a part of. To summarise, by marginalising cannabis use and attributing many dangers to its use, in a way creates a ‘self-fulfilling prophecy’. The negative effects attributed to (the deviant behaviour) cannabis use will, in a manner of speaking, be proved by those who consume. — The Swedish Drug Control System - An in-depth review and analysis

”

Analys av Lundqvists källor

Bakgrunden är en artikel i DN från 2011 där man bl.a kan läsa följande:

“

-Att alkohol beskrivs som farligare beror på att det är fler som dricker. Om lika många rökte cannabis skulle det ses som ännu farligare. ... Men cannabinoiderna (de verksamma beståndsdelarna) har en förödande effekt på på tankeförmågan, visar ny forskning. ... -Dessutom urholkar cannabis dig som känslomässig individ, säger Thomas Lundqvist. Tar du cannabis befäster du inte de fina ögonblicken i livet, det blir ingen omsorgsfull bearbetning av intrycken. Du får en ”teflonhjärna”. Att man blir ”dum i huvudet” av att röka hasch var det många som upptäckte redan under 60-talets hippievåg, när drogen blev populär. Nya amerikanska studier bekräftar nu att cannabis kan ge bestående skador i de kognitiva (tankemässiga) förmågorna. ... ett av de områden där cannabis slår hårdast är just självkännedomen, eftersom förmågan att reflektera och bearbeta intryck försämras. För vissa kan den här förmågan att reflektera försvinna innan de hunnit reagera på sitt eget beteende, och då lyckas de inte bryta missbruket. ... Knappt tio procent blir beroende av cannabis, och hamnar, med Thomas Lundqvists ord i ett ”psykiskt fängelse som de inte vet om att de sitter i”. ... De negativa effekterna på intellektet drabbar alla som använder cannabis, även om det förstås märks mindre hos dem som från början har större intellektuella resurser. Det finns ingen ”ofarlig” konsumtion av cannabis, menar Thomas Lundqvist. -De som vill avkriminalisera cannabis är antingen fullständigt okunniga eller så har de någon form av vinst av cannabisrökning, känslomässigt eller ekonomiskt. ... -Man måste se frågan i ett större perspektiv. En demokrati kräver att människor kan lyssna på och respektera varann. De förmågorna försvinner hos cannabisrökaren. — DN: 2011-08-15: Cannabis gör dig känslomässigt urholkad

”

Artikeln verkar till stor del vara en kopia av en artikel från 2002 med samma val av fraser.

När Lundqvist blev tillfrågad om vilka källor han hade för dessa och andra påståenden om cannabis skador som lyfts fram i artikeln som citeras ovan, så svarade han med en lista med källor som påstås vara underlaget till artikeln. Nedan följer en analys av listan för att se om det handlar om fakta som kan verifieras i källorna, eller om det finns feltolkningar eller viktiga detaljer som han bortser eller utelämnar. Nästan hela listan förekommer även i artikeln "Cannabis och tonårsperioden", det är från den vi saxar citaten i analysen nedan:

• Anthony, J. & Helzer, J. (1991). Syndromes of drug abuse and dependence, in: Robbins et al (eds) Psychiatric disorders in America, New York: Free Press, 116-154:

Kan ej hitta originalet. När andra artiklar hänvisar till denna så är det i sammanhang som nämner prevalenssiffror. Exempelvis att män oftare använder cannabis, att det i totalbefolkningen finns fler som kan anses vara beroende av cannabis än kokain etc.

• Ashtari, M., Cervellione, K., Cottone, J., Ardekani, B.A., Sevy, S., Kumra, S. (2009). Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use. J Psychiatr Res. Jan;43(3):189-204.:

14 unga manliga cannabisanvändare som deltog i ett drogrehabiliteringsprogram och hade en historik med minst ett års "tungt bruk", men varit rena i 3 månader jämförs med 14 icke-cannabisanvändare. Man studerar den neurologiska utvecklingen av hjärnan och finner en lägre utveckling för cannabisgruppen. I studiens slutsats skrivs dock att påståendet att cannabis hämmar utvecklingen är preliminärt, och skribenterna noterar att 5 personer i cannabisgruppen tidigare varit alkoholmissbrukare, 2 hade ADHD och 3 andra hade en historia av dåligt uppförande (kan inbegripa skolk, snatterier, etc.). Man noterar även att hela cannabisgruppen kom från en socioekonomiskt utsatt grupp, samt att de hade låga IQ-poäng. Därtill kontrollerades inte försöksgruppen för nikotinbruk. Det går med andra ord inte att dra några kausala samband då resultatet kan vara en effekt av en mängd andra faktorer såsom alternativa droger, sjukdomar och/eller sociala problem. Lundqvist tolkar det hela med att "Ashtari och medarbetare (2009) fann att det framförallt är områden som är ansvariga för minne, exekutiv och affektiv funktion som påverkas negativt (av cannabis/red.anm)".

• Becker, B., Wagner, D., Gouzoulis-Mayfrank, E., Elmar Spuentrup, E., Daumann, J. (2010). The impact of early-onset cannabis use on functional brain correlates of working memory. Progress in Neuro-Psychopharmacology and Biological Psychiatry Volume 34, Issue 6, 16 August 2010, Pages 837-845.:

Studien visar att personer som börjat röka cannabis i unga år har en en ökad aktivitet i övre vänstra hjässminiloben (Lobulus parietalis superior). Detta anses vara ett tecken på att hjärnan måste anstränga sig mera för att kompensera för bortfallet cannabis skapar. Man noterar dock att ingen skillnad kan observeras mellan frekvensen på användandet eller mängderna som används, samt att man saknar en icke-användande kontrollgrupp för att kunna utesluta andra eventuella faktorer som kan påverka resultatet. Lundqvist refererar till detta med att "en tidig cannabis debut (Becker et al. 2010) kan associeras med en ökad hjärnaktivitet när de är vuxna cannabisanvändare, vilket kan spegla ett suboptimalt användande av hjärnan vid en kognitiv ansträngning".

• Baudelaire, Charles (1860) Les Paradis Artificiel, Paris: Poulet-Malassis:

Det enda stället vi kan hitta där Lundqvist citerar Baudelaire är i presentationen "Cannabis och tonårshjärnan – eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv" där citatet lyder "What hashish gives with one hand it takes away with the other: that is to say, it gives you power of imagination and takes away the ability to profit by it". Ett fint citat, men knappast ett med vetenskapligt belägg... Man kan även notera att Baudelaire på andra ställen tillskriver cannabis en rad positiva egenskaper.

• Chang, L & Chronicle, E.P. (2007). Functional Imaging Studies in Cannabis Users. Neuroscientist 13; 422.:

Metastudie som granskar forskningen om förändringar av hjärnan. Forskarna drar slutsatsen att förändringar kan observeras, men: "It is not yet certain whether these changes are reversible with abstinence. Given the high prevalence of cannabis use among adolescents, studies are needed to evaluate whether cannabis use might affect the developing brain". Lundqvist refererar till detta som att "individen inte förmår avläsa signaler av social fara (störd amygdala aktivitet)" vilket bör vara en felcitering då den mer stämmer in på Grubers forskning längre ner, som citeras i samband med denna referensen.

• Copeland, J., Swift, W., Rees, V. (2001). Clinical profile of participants in a brief intervention program for cannabis use. Journal of substance abuse Treatment 45-52.:

229 personer deltog i en studie som främst undersökte vuxna cannabisanvändares villighet att delta i avvänjningsprogram. Personerna samlades in genom att man annonserade i tidningar efter personer som ville avsluta sitt missbruk. Med andra ord fanns det redan i studiens begynnelse och upplägg en felkälla då en distinktion skedde med inriktning på personer som hade problem med sitt bruk . En ganska hög andel upplevde problem med andningsvägarna, vilket kan kopplas till att 43% av hela gruppen var tobaksrökare. Bland psykologiska problem fanns ångest och depressioner. 21% upplevde även problem med minnet. Man kan även notera att försöksgruppen har en mer komplicerad problembild; 20% hade tidigare haft problem med andra droger och 65% hade missbrukshistorik i släkten. Man exkluderade 9 alkoholister från gruppen som användes i studien, men konstaterar ändå att 40% av de kvarvarande drack så mycket alkohol att det låg på en potentiellt skadlig nivå. Man kan även notera att gruppen rökte i snitt 8 bongar om dagen och lade en fjärdedel av sin inkomst på cannabis. Egentligen säger inte studien så mycket mer än att det finns en grupp med cannabisrökare som använder höga doser, har problem med andra droger, lever ett socialt utsatt liv och mår dåligt av det och vill sluta. Det är inte en bild som kan appliceras gruppen med vanliga, skötsamma personer som brukar cannabis; gruppen som inte behöver söka hjälp. Hursomhelst är det oklart vad Lundqvist refererar till.

• Crews, F., He, J. & Hodge, C. (2006) Adolescent cortical development: A critical period of vulnerability for addiction. Pharmacology, Biochemistry and Behavior 86: 189-199:

Artikeln återfinns inte i någon fri version på internet, och abstraktet berättar inget om slutsatserna. Lundqvist använder referensen i en inledning som förklarar att tonårsperioden är en viktig tid i hjärnans utveckling. Det verkar inte beröra cannabis specifikt.

• Ehrenreich, H., Rinn, T., Kunert, H.J., Moeller, M.R., Poser, W., Schilling, L. et al. (1999). Specific attentional dysfunction in adults following early start of cannabis use. Psychopharmacology (Berl). Mar;142(3):295-301:

En studie med 99 cannabisanvändare som undersökte om cannabisanvändande i tidig ålder kan ge bestående förändringar av hjärnan. Studien visade att personer som börjat röka innan 16 års ålder fick längre reaktionstider på ett testmoment som mäter visuell skanning, en funktion som finns i en del av hjärnan som växer fram under åldern 12-15 år. Man kunde dock inte se försämringen hos personer som börjat röka efter 16 års ålder. Deras resultat var lika bra som kontrollgruppen som inte använde cannabis. Lundqvist refererar till forskningen med "Tidig debut (före 16 år) ger också en långvarig försämring av uppmärksamhetsprocesserna".

• Gruber, S.A., Rogowska, J., Yurgelun-Todd, D.A. (2009). Altered affective response in Marijuana smokers: an FMRI study. Drug Alcohol Depend. Nov 1;105(1-2):139-53.:

I studien jämfördes hjärnaktiviteten hos 15 cannabisrökares med 15 ickerökare. Cannabisrökarna hade rökt minst 3000 jointar under livet och rökte i genomsnitt 25.6 jointar i veckan. Det är mer än en genomsnittlig cannabisrökare, men forskarna var skickliga och noggranna med att försökspersonerna skulle vara vid god hälsa, och de kontrollerade och justerade för en stor mängd variabler. Man undersökte alla deltagarna med funktionell magnetresonanstomografi samtidigt som de fick se bilder på ansikten som var glada, arga eller skräckslagna. Man noterade att cannabisrökarna visade mindre aktivitet i Limbiska systemet (gyrus cinguli) och ingen aktivitet i amygdala när de fick se arga ansikten. Med glada ansikten aktiverades olika områden mellan grupperna, men inte i amygdala för cannabisrökarna. Det fanns även ett samband mellan antalet röktillfällen per vecka och lägre aktivering. Forskarna drar slutsatsen att: "it would appear that within the marijuana smoking group, increased marijuana use tends to normalize cingulate response to masked angry stimuli while it enhances the positive response to masked happy stimuli. This interpretation is consistent with previous self-reports of marijuana smokers feeling mellow and happy when smoking marijuana". Kanske är detta även anledningen att cannabisrökare inte blir aggressiva, då de inte har samma aktivitet i amygdala? Man noterar även att man inte kunde diagnosera deltagarna som beroende eftersom deras drogbruk inte inverkade negativt på livet, varken socialt, fysiskt, eller sett till boende, arbete eller studier. Inte heller såg man tecken på abstinens under dygnen av avhållsamhet då studien pågick. Lundqvist tolkar det hela som att "Den sänkta funktionsnivån i frontalloben, som bland annat är ansvarig för att bedöma emotionell information, kan medföra att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-cannabismissbrukare"

• Huestegge, L., Radach, R., Kunert, H.J., Heller, D. (2002). Visual search in long-term cannabis users with early age of onset. Prog Brain Res. 140:377-94.:

Kroniska cannabisrökare som börjar röka mellan 14 och 16 års ålder deltog i en studie där man testade deras visuella sökförmåga. Deras ögonrörelser granskades och undersökningen visade att de hade en mindre effektiv sökförmåga och längre responstid. Samtidigt hade de en grad av fel som motsvarade kontrollgruppens. Det pekar på en nedsättning av det visuella korttidsminnet. Lundqvists tolkar i detta fall resultat på ett korrekt sätt.

• Jager, G., Block, R.I., Luijten, M., Ramsey, N.F. (2010). Cannabis Use and Memory Brain Function in Adolescent Boys: A Cross-Sectional Multicenter Functional Magnetic Resonance Imaging Study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry.Volume: 49, 6:561-572.:

21 cannabisrökande pojkar mellan 13-19 år som inte hade rökt under en längre period undersöktes med funktionell magnetresonanstomografi och jämfördes med 24 ickerökare. Man undersökte delarna av hjärnan som hanterar arbetsminnet och associationsminnet. Reaktionstiden och säkerheten i testerna som gjordes av arbetsminnet och associationsminnet visade samma resultat för båda grupperna, men man såg att arbetsminnet hos de unga cannabisrökarna var överaktivt vid nya uppgifter, vilket tyder på en kompenserande effekt. Aktiviteten var dock normal vid automatiserat arbete. Det kan samtidigt noteras att gruppen med cannabisrökare konsumerade tre gånger mer alkohol i veckan än ickerökarna, samt använde 10 gånger mer tobak. Därtill hade cannabisrökarna lägre IQ. Det kompenserade dock studiens upphovsmän för. Vad de dock inte kunde kompensera för är effekten som forskarna kallar "den cannabisanvändande livsstilen"; man observerar att 9 av cannabisrökarna tidigare i livet hade fått noteringar om misskötsel (kan vara skolk eller snatteri eller liknande) vilket kan tyda på sociala problem. Lundqvist tolkar det som att "Jager med kolleger (2010) finner hos cannabis användande tonåringar en överaktivitet i arbetsminnet vid en ny uppgift, vilket indikerar en funktionell kompensation. Detta stödjer också antagandet att tidig cannabis debut har en negativ effekt på den mognande hjärnan." vilket knappast är helt självklart eller fastslagit med tanke på alla faktorer och de felkällor som medföljer.

• Kierkegaard, S. (1964). Samlade verk, Band 18, Synpunkter på min författarverksamhet, andra avsnittet, kapitel 1 A. §2. Gylendal:

Referensen handlar inte om forskning utan om Sören Kirkegaards filosofi om att vara ödmjuk inför den man försöker hjälpa, genom att vilja tjäna istället för att härska.

• Lundqvist,T. & Ericsson,D. (1988). Vägen ut ur haschmissbruket. Lund. Studentlitteratur.:

Lundqvists behandlingsmanual från 1988. Den har högre klass än Allan Rubins missfoster till böcker, men är fortfarande inte en referens som borde användas på 2010-talet eftersom den främst summerar 1970-talets undermåliga forskning.

• Lundqvist, T. (1995). Cognitive dysfunctions in chronic cannabis users observed during treatment, an integrative approach, Stockholm, Almqvist & Wiksell International.:

Se kritiken från Boekhout tidigare i detta kapitlet.

• Lundqvist, T. (2003). Rapport om cannabismissbrukare i Sverige, Statens Folkhälsoinstitut:

Går inte att finna online.

• Lundqvist, T. (2009). Imaging Cognitive Deficits in Drug Abuse. In Self, D.W. & Staley, J.K. (eds.). Behavioral Neuroscience of Drug Addiction, Current Topics in Behavioral Neurosciences 3, 249-273. Springer Verlag, Berlin, Heidelberg.:

En metaanalys av Thomas Lundqvist, därav många källhänvisningar vilket är positivt. Artikeln handlar inte enbart om cannabis utan om flera olika droger. Det är inga unika uppgifter som framgår, de flesta referenserna ingår i listan, och det känns underligt att Lundqvist hänvisar till sin egen artikel när den i sin tur enbart hänvisar vidare till andras forskning. Det är enklare att göra direkta hänvisningar, än att behöva gå i flera led för att hitta källorna... Legaliseringsguiden kommer i framtiden gå igenom hela artikeln och dess källor.

• Mata, I., Perez-Iglesias, R., Roiz-Santiañez, R.,Tordesillas-Gutierrez, D., Angel Pazos, A., Agustin Gutierrez, A., Vazquez-Barquero, J. L., Benedicto Crespo-Facorro, B.? Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use. (2010) Brain Res Mar 4:1317:297-304:

30 cannabisrökare som använt drogen regelbundet i genomsnitt 8,4 år jämfördes i en studie med 44 ickerökare, och anormaliteter gällande volym och form på delar av hjärnan analyserades. Cannabisrökarna hade en mindre konkavitet i fårorna i högra frontalloben. Man såg att ickerökarna hade en åldersberoende korrelation där fårorna gick från att vara konkava till att bli mer konvexa, men hos cannabisrökarna fanns ingen signifikant korrelation med den nuvarande åldern, åldern då man börjat använda cannabis eller den totala exponeringen. Från detta kan inte några egentliga slutsatser dras, men hur tolkar Lundqvist detta? Jo: "De studier som talar för en neurotoxisk effekt på mognadsprocessen indikerar att hjärnan åldras i förtid". Hans slutsats är mycket långtgående och presumerade, och delas förmodligen inte av forskarna.

• Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA (1995).:

Går ej att finna online. Symposiet kan förmodligen bygga på "The relationship between alcohol and marijuana use and competence in adolescence" från 1990. Inget abstrakt finns att läsa. Lundqvist använder referensen för meningen "Om man börjar använda cannabis innan 18-års ålder påverkas den psykologiska mognadsprocessen negativt"

• Pattij, T., Wiskerke, J., Schoffelmeer, A.N.M. (2008). Cannabinoid modulation of executive functions. European journal of Pharmacology 585: 458-463.:

Metaanalys med ett 100-tal källhänvisningar som behandlar cannabinoidernas påverkan på neurologiska funktioner. Studiens skribenter menar att i det långa loppet kan det visa sig finnas bestående skador. Med andra ord en hög grad av ovisshet. Lundqvist tolkar detta helt korrekt med att "den ökade sensitiviteten i det kroppsegna s.k. endocannabinoid systemet som sker under tonåringens mognadsprocess, kan innebära att den som använder cannabis kan riskera en ökad sårbarhet och därmed bestående skador i de kognitiva funktionerna."

• Petrell, B., Blomqvist, J., Lundqvist, T. (2005) Ut ur dimman, en uppföljning av Maria Ungdoms cannabisprogram. FoU-rapport, Stockholm.:

Artikeln beskriver en uppföljning av 50 ungdomar som genomgått Maria Ungdoms cannabisprogram. Ungdomarna hade börjat röka när de var i genomsnitt 14,2 år. De flesta missbrukade även andra droger. Lundqvist hänvisar till att "Subskalan som mäter fobisk ångest visar höga värden innan drogfrihet och behandling. Efter behandling med drogfrihet normaliseras dessa värden" vilket förmodligen är helt sant och inte speciellt anmärkningsvärt. Personer som kommer till Maria Ungdom tillhör sällan den mest välmående gruppen av ungdomar.

• Pope, H.G. Jr., Gruber, A.J., Hudson, J.I., Cohane, G., Huestis, M.A., Yurgelun-Todd, D. (2003) Early-onset cannabis use and cognitive deficits: what is the nature of the association? Drug Alcohol Depend Apr 1;69(3):303-10.:

Notera skillnaden mellan Lundqvists tolkning av den 3:e möjliga orsaken: "individer som börjar med cannabis innan 17 års ålder är mer känsliga för längre tids negativ påverkan på de kognitiva funktionerna framförallt när det gäller verbalt IQ. Däremot kunde man inte härledda orsaken utan spekulerar utifrån tre aspekter: 1. Individens ursprungliga funktionsnivå; 2. Att cannabis har en faktisk neurotoxisk effekt på den mognande hjärnan; 3. Att det är en effekt av försämrad inlärning och träning av kognitiv funktion pga. cannabis avskärmande effekt." och forskarnas "Early-onset cannabis users exhibit poorer cognitive performance than late-onset users or control subjects, especially in VIQ, but the cause of this difference cannot be determined from our data. The difference may reflect (1) innate differences between groups in cognitive ability, antedating first cannabis use; (2) an actual neurotoxic effect of cannabis on the developing brain; or (3) poorer learning of conventional cognitive skills by young cannabis users who have eschewed academics and diverged from the mainstream culture." . Punkt nummer 3 skall mer rättvist översättas till att gruppen har haft sämre resultat för att deras verbala IQ är beroende av ordförrådet. Cannabisbruk i lägre ålder ökar risken för att de hoppat av sin utbildning och kan lika gärna orsakats av stigmatisering som farmakologisk verkan. Lundqvist påstår dock att bördan enbart ligger på cannabis. Notera forskarnas resonemang angående detta:

“

Since verbal IQ is estimated on the basis of a vocabulary test, a second possible hypothesis is that early-onset users were not innately lacking in cognitive capacity, but simply failed to acquire comparableverbal skills because of their more limited education. Under this hypothesis, individuals who begin smoking cannabis at an early age, for whatever reason, are less motivated to pursue an education (which would be consistent with our observations in Table 1, as well as those of other investigators (Bray et al., 2000; Hammer and Vaglum, 1990; Lynskey and Hall, 2000), and would thus remain particularly disadvantaged on tests requiring verbal abilities. This prediction is consistent with our observation that early-onset users were sharply distinguishable from controls primarily on tests requiring verbal abilities, including VIQ itself, memory of word lists on the BSRT, and semantic categories on the FAS test. By contrast, early-onset users showed no significant differences from the controls on the non-verbal tests, as shown in Table 2. ... Individuals who smoke cannabis heavily as young teenagers may miss numerous opportunities for academic, social, and practical learning. As members of a drug-using culture, spending considerable amounts of time in drug-related behavior, they diverge from mainstream culture in their interests, skills, and vocabularies. Thus, a cannabis-associated ‘cultural divergence’ might lead to almost irreversible deficits on skills as measured by neuropsychological tests that were developed for and standardized to individuals in mainstream culture even if cannabis itself were not directly toxic to the brain. — Pope (2003)

”

• Smith, A.M., Fried, P.A., Hogan, M.J., Cameron, I. (2006) Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fMRI study in young adults. Neurotoxicology and Teratology. Volume: 28:2: 286-295.:

En studie med magnetresonanstomografi visar att delar av cannabisrökares hjärnor aktiveras i högre grad än ickerökares, vilket tyder på en kompenseringseffekt. Lundqvist refererar till studien såhär: "Ytterligare en komplikation kommer ur en studie av Smith och kolleger (2006), vars resultat indikerar att prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuo-spatiala minnesprocessen hos unga vuxna" i studien står det tvärtom att man inte kunde se att prenatal (under fosterstadiet) cannabisexponering hade något samband med den uppmätta förändringen.

• Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.:

Osäkert vad Lundqvist refererar till.

• Swift, W., Hall, W., Copeland, J. (1998). Characteristics of long-term cannabis users in Sydney, Australia. Eur Addict Res 4:190-197.:

Intervjuer med 100 cannabisrökare i Australien om hur och varför de röker cannabis. Osäkert vad Lundqvist refererar till.

Att Lundqvist utelämnar viktig information från studier och förändrar resultatet till att visa något annat än de gör har även uppmärksammats av Magnus Callmyr i en genomgång av en föreläsning Lundqvist höll 2015

Artiklar av Lundqvist

• 2013-02-05 - Spice är syntetiska cannabinoider/CB1agonister och inte Cannabis
• 2012-05 - Syntetiska cannabinoider ett experiment på ungdomar
• 2012-05 - Cannabis och tonårsperioden
• 2005-11-03 - Cannabismissbrukares känsla av sammanhang
• 2005-06-16 - Sniffning
• 2005-01-26 - Psychosocial behandling vid cannabisberoende
• 2004-11-18 - Den kognitiva apparaten
• 2004-11-16 - Cognitive functions neurpsychological
• 2004-11-16 - Hjärnan ett nätverk
• 2003-12-15 - Alkohol vs Hasch
• 2003-12-15 - Cannabis - en användbar medicin eller ett medel att fly undan vardagens realitet?
• 2003-12-15 - Cannabismissbruk i tonåren
• 2003-12-15 - Cannabis och farlighet
• 2003-12-15 - Cannabis och medvetandet
• 2003-12-15 - Cannabis psykiska och beroendeskapande effekter
• 2003-12-15 - Cannabispsykos
• 2003-12-15 - Ecstasy
• 2003-12-15 - Från vaggan till tonåren
• 2003-12-15 - GHB
• 2003-12-15 - Lagar och droger
• 2003-12-01 - Missbrukande ungdomar
• 2003-10-20 - Recent scientific data
• 2003-12-15 - Skunk Läs även versionen från 1998: . Den bemöts även av en användare på Swecan
• 2003-12-15 - Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk
• 1997-xx-xx - Cannabis - memory
• 1995-xx-xx - Coherence
• 1995-xx-xx - Thought patterns
• 1988 - Lundqvist & Ericsson - Vägen ut ur haschmissbruket. En behandlingsmodell för öppenvård

Se även:

Videoklipp från en föreläsning: UR Samtiden 2013-03-17: Fakta om cannabis. Metod för behandling

Haschboken

Haschboken av Barbro Holmberg är en bok på ca 80 sidor som gavs ut av Socialstyrelsen 1983 och har utgivits i flera uppdaterade utgåvor, den sista i mitten på 1990-talet. Boken har varit tongivande i utbildningen av de flesta äldre generationerna. Den nådde stor spridning eftersom den användes i skolundervisningen samt nyttjades av polisen, socialtjänsten och andra myndigheter som faktaunderlag. Idag är den endast sparsamt förekommande som faktakälla för förbudsförespråkare, men under sin storhetstid hjälpte den till att stigmatisera brukarna och skapa myter om cannabis som stämmer dåligt överens med vad vetenskapen vet idag.

Analys

Haschboken inleds med den självklara botaniska beskrivningen samt förklaringar av vad cannabis är och hur drogen används. Man får läsa om anledningarna till att ungdomar hamnar snett och börjar missbruka, hur man får tag på droger, vad de kostar och hur de distribueras. Efter att man beskrivit drogens akuta effekter och listat typiska tecken på att ens son/dotter har börjat röka hasch så kommer man in på skador och argument. Enligt haschboken riskerar man att få cancer, reproduktiva skador, psykoser, nedsatt immunförsvar och nedsatt sexuell förmåga. Den som röker hasch stannar upp i utvecklingen och upplever skrämmande återtrippar...

Man ägnar mycket vikt på berättelser om olika ungdomar med problembruk som skall visa hur den typiska cannabiskonsumenten är och beter sig. En kritisk läsare skulle kunna misstänka att berättelserna är fiktiva konstruktioner som skapats för att bekräfta bokens faktauppgifter, men bokens inledning bedyrar att de är äkta. Ett kapitel presenterar nio "myter" om cannabis (att hasch är mindre skadligt än alkohol, inte ger baksmälla, inte kan jämföras med tyngre droger m.m.) och ger motargument som kommer att analyseras i andra kapitel av legaliseringsguiden.

Rubrikerna uppmanar till inställningen "Att reagera är att bry sig om" och att "Du är expert" på att misstänkliggöra dina barn. Mycket vikt läggs på att föräldrarna måste agera. De uppmanas att starta föräldraföreningar, bilda telefonkedjor och sätta in hårda motmedel för att möta haschrökarnas hot mot samhället.

Genom hela boken blandas det in helsidor med tidstypiska foton av ungdomar i vardagliga situationer som oftast inte har någon som helst koppling till droger med undantag från ett barn i Musse Pigg-tröja som sitter och röker vad som kan vara en cigarett eller en joint. Man har även en del med kontaktuppgifter till olika föräldraföreningar och organisationer samt tips på propagandalitteratur och dokumentärfilmer med titlar som "Det förrädiska gräset" och "Ska du med och dra en braja, Micke?".

Boken saknar vetenskapliga referenser, men i inledningen anger man att boken granskats av Erik Änggård, som var professor i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid Karolinska institutet samt ledamot av socialstyrelsens vetenskapliga råd.

Tim Boekhout van Solinge kommenterar haschboken i "The Swedish Drug Control System" från 1997:

“

An important reason many people are ‘aware’ of the dan-gers related to cannabis use is that all parents of 8th grade ( 14-15 years old) school children, receive the Hash Book that is issued by the National In-stitute of Public Health. What is surprising, is that there hardly seems to be a need to know the contents and facts of these ‘studies’ on which the drug scare messages are given; referring to them seems to be sufficient for the sake of drug prevention. In this respect it is relevant to note that this information is rarely spread by scientists specialised in this field, but is dominated by representatives of the popular movements, social workers, and the police. In a manner of speaking, they have the monopoly on spreading information about cannabis. This can mean in practice that a policemen tells school children about the effects of cannabis on the brain. The information that is given is rarely based on scientific facts, or is presented in a wildly exaggerated fashion. One gets the impression the danger of cannabis is merely a ‘construction’ serving a higher goal; one has decided cannabis to be evil, so the arguments that can justify this stand-point are collected. However, there are changes occurring in this respect. In 1996, the National Institute of Public Health decided that the contents of the Hash Book had to be based on scientific facts, which is why most of the drug scare messages have been removed from the book. It will take time though before the more scientifically based information about drugs will penetrate society, since the information that was previously spread has left its traces in the sense that people are still somewhat ‘brainwashed’. — The Swedish Drug Control System - An in-depth review and analysis] av CEDRO

”

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

Snabbnavigering   |-- Svensk förbudspolitik   |------ Den svenska förbudspolitikens historia   |------ Granskning av partiernas narkotikapolitik   |------ Antidrogorganisationer   |------ Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare   |------ Tongivande svenska förbudsförespråkare   |-- Internationell förbudspolitik   |-- Amerikansk förbudspolitik   |-- Konsekvenser av dagens narkotikapolitik   |-- Medias roll i propagandan   |-- Exempel på överambitiös propaganda   |-- Blandade citat   |-- Rätten till medicinskt bruk   |------ Medicinska användningsområden för Cannabis   |------ Medicinska användningsområden för psykedeliska droger   |-- Rätten till rekreationellt bruk   |-- Definitioner av en reglerad narkotikapolitik   |-- Positiva konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken   |-- Rapporter som föreslår en reglerad narkotikapolitik   |-- Genomgång av länder med en reglerad narkotikapolitik   |-- Alkoholjämförelsen   |-- Cannabis farlighet och förklaringar/motargument   |------ Cannabis och beroende   |------ Cannabis och schizofreni/psykoser   |------ Cannabis och dödsfall   |------ Cannabis och hjärnskador   |------ Cannabis och kognitiva nedsättningar   |------ Cannabis och sociala skador   |------ Cannabis och lungcancer   |------ Cannabismetaboliternas psykoaktivitet   |------ Är cannabisanvändare farliga i trafiken?   |------ Är cannabis en inkörsport till andra droger?   |------ Cannabis påstådda potensökning   |------ Cannabis och fortplantning   |-- Dåliga argument mot cannabis   |-- Argument mot psykedeliska droger   |-- Retoriktips för legaliseringsdebattören   |-- Organisationsmodeller tal och presentationer