Cannabis och lungcancer

Tashkins forskning

Eftersom majoriteten av studierna som berör cannabis och cancer på ett eller annat sätt involverar Dr. Donald Tashkins forskningsresultat så vi kan börja med att förklara bakgrunden.

Tashkin ledde forskningen om huruvida cannabisrök var skadligt på 1970-talet. Det var han som publicerade foton som visade att cannabisrök skadade celler i övre luftvägarna och det var hans lab som kom fram till att bensopyren (cancerogent ämne som finns i rök från bränder, tobak m.m) även finns i röken från cannabis, dessutom i 50% högre koncentration än ofiltrerade cigaretter. Tashkin visade även att cannabisrökare hade större benägenhet att hosta slem, nysa, m.m.. Som ni kommer att se i förbudsförespråkarnas argumentation längre ner så är Tashkins äldre studier och forskningsresultat den primära källan.

Men 2006 satte nog många av dessa personer kaffet i halsen för då publicerade Tashkin resultatet av en ny studie som inte kunde påvisa sambandet mellan cannabis och någon typ av cancer. Det var en studie med 1200 personer som hade lung, nack, eller hjärncancer. Tvärtom antydde resultatet att cannabisrökare hade en minskad cancerrisk! Det förbluffade naturligtvis Tashkin som trodde att han skulle att resultatet skulle stödja hans hypotes om högre cancerrisk. Men till skillnad från många andra "övertygade" som vägrar att låta bevis vara bevis utan letar vidare in i oändligheten efter bevis på det man tror på, så ändrade han sin åsikt för att återspegla den vetenskapliga upptäckten. Hedervärt!

“

A major limitation of previous studies was the relative lack of subjects with use >10 joint-years, which limited their power to detect effects. In contrast, we had ample numbers of such users for oral and lung cancers. Nonetheless, and contrary to our expectations, we found no positive associations between marijuana use and lung or UAT cancers. Although we observed positive dose-response relations of marijuana use to oral and laryngeal cancers in the crude analyses, the trend was no longer observed when adjusting for potential confounders, especially cigarette smoking. In fact, we observed ORs <1 for all cancers except for oral cancer, and a consistent monotonic association was not apparent for any outcome. Similar findings were found when the analyses were restricted to subjects who never smoked cigarettes. The 95% confidence intervals for the adjusted ORs did not extend far above 1 (e.g., were under 2 for marijuana and lung cancer), which suggests that associations of marijuana use with the study cancers are not strong and may be below detectable limits for this type of study. Despite several lines of evidence suggesting the biological plausibility of marijuana use being carcinogenic, it is possible that marijuana use does not increase cancer risk, as suggested in the recent commentary by Melamede. Although the adjusted ORs <1 may be chance findings, they were observed for all non-reference exposure categories with all outcomes except oral cancer. Although purely speculative, it is possible that such inverse associations may reflect a protective effect of marijuana. — Hashibe (2006) (Tashkin är medförfattare)

”

“

The new findings are surprising for several reasons, Dr. Tashkin said. Previous studies have shown that marijuana tar contains about 50% higher concentrations of chemicals linked to lung cancer, compared with tobacco tar, he noted. Smoking a marijuana cigarette deposits four times more tar in the lungs than smoking an equivalent amount of tobacco. "Marijuana is packed more loosely than tobacco, so there's less filtration through the rod of the cigarette, so more particles will be inhaled," Dr. Tashkin said. "And marijuana smokers typically smoke differently than tobacco smokers--they hold their breath about four times longer, allowing more time for extra fine particles to deposit in the lung." — ScienceDaily (2006-05-26)

”

Se även: Washinton Post 2006-05-25: Study Finds No Cancer-Marijuana Connection

“

Tashkin himself has long believed in a causal relationship, despite a study in which Stephen Sidney, MD, examined the files of some 64,000 Kaiser patients and found that marijuana users didn’t develop lung cancer at a higher rate or die earlier than non-users. Of five smaller studies on the question, only two (involving a total of about 300 patients) concluded that marijuana smoking causes lung cancer. Tashkin decided to settle the question by conducting alarge, population-based, case-controlled study. “Our majorhypothesis,” he told the ICRS, “was that heavy, longtermuse of marijuana will increase the risk of lung and upper-airways cancers. ... The data on tobacco use, as expected, revealed “a very potent effect and a clear dose-response relationship - a 21-fold greater risk of developing lung cancer if you smoke morethan two packs a day.” Similarly high odds obtained for oral/ pharyngeal cancer, laryngeal cancer and esophageal cancer. “So, in summary,” Tashkin concluded, “we failed to observea positive association of marijuana use and other potential confounders.” There was time for only one question, said the moderator, and San Francisco oncologist Donald Abrams, M.D., wasalready at the microphone: “You don’t see any positive correlation, but in at least one category, it almost looked likethere was a negative correlation, i.e., a protective effect. Could you comment on that?” (Abrams was referring to Tashkin’slung-cancer data for marijuana-only smokers, 1-10 j-yrs.) “Yes,” said Tashkin. “The odds ratios are less than onealmost consistently, and in one category that relationship was significant, but I think that it would be difficult to extract from these data the conclusion that marijuana is protective against lung cancer. But that is not an unreasonable hypothesis.” Tashkin noted that in recent years other cannabinoidresearchers had reported anti-tumoral effects. — Gardner (2005)

”

En intressant notering är att forskningen sponsrades av NIDA (National Institute on Drug Abuse), dvs myndigheterna och att denna gången var det inte intressant att kalla till presskonferens för att föra ut budskapet från den nya forskningen, trots att resultatet var helt banbrytande. Tydligen var det ett oönskat resultat...

förbudsförespråkaren Pelle Olssons skriver i boken "Marijuana och frihet" (ett större citat finns längre ner): "Resultaten har uppmärksammats på många olika cannabisvänliga hemsidor och tolkats som att långvarig marijuanarökning inte innebär någon ökad risk att utveckla lungcancer. Tashkin själv reserverar sig mot en sådan slutsats, men konstaterar att den här studien inte visar något samband."

Ja, han reserverar sig i artikeln, men vad som hänt efteråt är det intressanta! Tashkin har nämligen ändrat ståndpunkt dramatiskt till att bli en legaliseringsförespråkare som numera gärna pratar om att cannabis hämmar cancer! Sug på den!

“

"Early on, when our research appeared as if there would be a negative impact on lung health, I was opposed to legalization because I thought it would lead to increased use and that would lead to increased health effects," Tashkin says. "But at this point, I'd be in favor of legalization. I wouldn't encourage anybody to smoke any substances. But I don't think it should be stigmatized as an illegal substance. Tobacco smoking causes far more harm. And in terms of an intoxicant, alcohol causes far more harm." — Donald Tashkin (2009)

”

Tashkins senaste forskning och åsiktsbyte har blivit en rejäl nagel i ögat på cannabismotståndarna.

Dr. Donald Tashkin Marijuana Lung Cancer Study Pt 1 of 2

Dr. Donald Tashkin Marijuana Lung Cancer Study Pt 2 of 2

Dr. Tashkin- Smoked Cannabis' Effect on Lungs, pt. 1

Dr. Tashkin- Smoked Cannabis' Effect on Lungs, pt. 2

Dr. Tashkin- Smoked Cannabis' Effect on Lungs, pt. 3

Argument från förbudsförespråkare

Dr. Donald Tashkin är naturligtvis genomgående en huvudkälla för förbudsförespråkarna. Men det har man tydligen slutat med på senare tid... Den generella åldern på forskningen man hänvisar till är anmärkningsvärd i förbudsförespråkarnas skrifter. Dessutom utelämnas flera omfattande studier som hade publicerats innan böckerna gavs ut. En möjlig förklaring till det är att nyare studier inte visar "rätt" resultat i samma utsträckning som förr...

Jan Ramström verkar har varit helt säker på sin sak redan 1997. Då var det bevisat:

“

Cannabisrökens dokumenterade innehåll av höga halter av dels cancerogena substanser, dels förstadier till cancer som påvisats vid undersökning av stora grupper cannabisrökare, utgör indicier för cannabis cancerframkallande effekter. När dessa undersökningsresultat kombineras med de många rapporterna om sambandet mellan tidig debut av cancer i luftvägarna och cannabisrökning, måste cannabisrökens cancerframkallande egenskaper anses bevisade. — Jan Ramström, Social Politik (nummer 2-3, 1997)

”

Vi ska naturligtvis fördjupa oss i vad han menar. Boken "Skador av hasch och marijuana" av Jan Ramström som gavs ut av Folkhälsoinstitutet är en litteraturstudie av forskningen om cannabis med inriktning på skadorna. Här är några citat från avsnitten om lungcancer och bronkit:

“

I allmänhet röker man fler nikotincigaretter än cigaretter/pipstopp med cannabis per dag. Å andra sidan röks cannabis – åtminstone i västvärlden – med en annan inandningsteknik som tillvaratar cigaretten/pipstoppet på ett helt annat sätt än vid konventionell rökning med halsbloss. Cannabisrökaren drar djupare halsbloss och håller kvar röken i lungorna så länge det är möjligt. Dessutom brukar cannabisrökaren röka så stor del av cigaretten som möjligt medan tobaksrökaren dels har filter, dels ”fimpar” mindre sparsamt. Dessa förhållanden gör att den som under flera år röker cannabis på beroendenivå (det vill säga flera ”joints” eller pipstopp dagligen eller nästan dagligen) med all sannolikhet får i sig tjära i motsvarande mängder som den inbitne tobaksrökaren (Tennant, 1983). ... Kliniska iakttagelser av hur cannabisrökning ökar risken för akuta infektioner i näsa, bihålor, svalg och luftrör är vanliga (Tennant, 1983). De viktigaste långsiktiga skadeverkningarna på andningsorgan (och angränsande organ) är 1) kronisk bronkit (eventuellt åtföljd av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom) och 2) cancer i luftvägar inklusive mun, svalg och hals. ... Kronisk bronkit Det är så vanligt med kliniska fynd av kronisk bronkit hos unga beroende cannabisrökare att läkare tillråds att alltid misstänka cannabismissbruk när bronkit uppträder hos unga personer. Tashkin (1993) visade ett tydligt samband mellan kronisk bronkit och regelbunden, hög konsumtion av cannabis (3–4 ”joints” per dag i fem år eller mer). Kronisk bronkit leder inte sällan till KOL. Bloom och medarbetare (1987) fann att kronisk marijuanarökning ”hade en slående effekt på lungsymtom och lungfunktion”. Denna lungpåverkan tog sig bland annat uttryck i att cannabisrökarna i signifikant högre grad uppvisade sådan nedsättning av lungfunktionen som karakteriserar förstadier till KOL. Hos marijuanarökande män var denna funktionsinskränkning mer uttalad än hos jämförbara tobaksrökare. Det har dock uttryckts tveksamheter till att cannabisrökare skulle utveckla KOL. W. C. Tan et al har nyligen (2009) visat att cannabis ensamt inte ger förhöjd risk att utveckla KOL. Däremot ökar kombinationen av cannabis och tobak synergistiskt risken att utveckla KOL. cancer i lungor, luftrör, struphuvud, munhåla, svalg och matstrupe Tashkin (1993) räknar upp en rad förhållanden som talar för att cannabisrökning är förenat med en ökad risk för cancer i luftvägarna: Tjäran från cannabisrök innehåller 50 procent större mängd av vissa cancerframkallande ämnen (bland annat det starkt cancerframkallande ämnet benspyren) än tobakstjäran. Rökning av en marijuanacigarett ger fyra gånger så stor mängd tjära som en tobakscigarett. Djurförsök har visat att cannabisrök eller tjäran av röken har cancerframkallande effekt. Högkonsumenter av cannabis uppvisar signifikant högre frekvens av cellförändringar som utgör förstadier till cancer. Detta är visat bland annat av Tennant (1983) och Tashkin (1993). Flera iakttagelser om grupper av unga patienter med kombinationen cannabismissbruk och utveckling av cancer har rapporterats. Dessa tumörer debuterade 10–30 år tidigare än då enbart tobak varit orsak till tumören: Av 887 patienter med cancer i övre eller nedre luftvägarna fann Taylor (1988) tio som var under 40 år. Av dessa var fem högkonsumenter av cannabis, två rökte frekvent men inte dagligen och en var trolig cannabisrökare. Två hade cancer i lungorna, fyra i struphuvudet och fyra i tungan. Endicott (1991) fann vid en retrospektiv genomgång av patienter med hals- och huvudcancer vid två centra i USA 26 patienter som var 41 år eller yngre vid tumörens upptäckt. Medelåldern i gruppen var 32 år (17–41) medan medelåldern för debut av dessa cancerformer annars är 57 år. Alla var eller hade varit marijuanarökare. Donald (1993) fann vid en genomgång av sina patienter med huvud- och halscancer under en 20-årsperiod 22 patienter som hade skivepitelscancer och som var 40 år eller yngre vid tumörens upptäckt. Deras medelålder var 26 år. Av patienterna var 19 stycken cannabisrökare varav 16 högkonsumenter. Tumören var lokaliserad till tungan eller munhålan i övrigt hos 13 av patienterna. Endast hälften av dessa patienter var också tobaksrökare. Caplan et al. (1990) som rapporterat om två fall av tungcancer hos två marijuanarökare (som inte använde alkohol eller tobak) har framlagt hypotesen att cannabis som enskild faktor skulle vara orsak till tumörer i framför allt de övre luftvägarna. Sedan Tashkins genomgång har fler rapporter publicerats. Sridhar och medarbetare (1994) studerade sambandet mellan cannabisrökning och tidig debut av lungcancer. Av 110 patienter med lungcancer var 13 stycken yngre än 45 år (27–45) medan genomsnittsåldern för debut av lungcancer är 55 år eller äldre. Samtliga av dessa tretton var cannabisrökare, mot 6 procent i den äldre gruppen. Dessutom var tolv av dem tobaksrökare. I en översikt går den ledande forskaren inom detta fält, Tashkin, åter igenom frågan om cancer och andra risker för de som röker cannabis under lång tid. Förutom de ovan nämnda förhållandena lägger han till ytterligare riskfaktorer. Han framhåller att undersökningar av slemhinnan hos långtidsrökare tyder på att THC försvagar immunförsvaret mot tumörceller. Vidare redogör han för fem separata serier av unga män som fått cancer i luftvägarna. Alla eller en majoritet av dem var cannabisrökare. I en fall–kontrollstudie hade man jämfört 170 patienter som fått en cancerdiagnos med 170 matchade personer utan cancerdiagnos. Andelen cannabisrökare var klart högre i cancergruppen. Risken var större ju högre samlad cannabisdos man fått i sig. Det allvarligaste var kanske att de som både rökt tobak och cannabis hade en mångdubbelt (36-faldig) högre risk att få cancer. Det finns anledning att misstänka att kombinationen tobak och cannabis inte bara ger en summationseffekt utan också en synergieffekt (Tashkin, et. al., 2002). S. Aldingon et al. (2008) fann vid en fall–kontrollstudie att cannabisrökare hade en förhöjd, totaldosberoende risk att få lungcancer. Man utgick från lungcancerfall hos patienter under 55 år. Cannabisrökarna indelades i grupper beroende på totaldos uttryckt i ”jointår” (motsvarande en joint/dag i ett år). De med den högsta volymen – tio ”jointår” – löpte 5,7 gånger högre risk att få lungcancer. Sammanfattningsvis finns det nu en omfattande dokumentation om cannabisrökens innehåll av cancerframkallande substanser och troliga negativa immunologiska effekter. De fynd av förstadier till cancer som påvisats i undersökningar av stora grupper cannabisrökare utgör indicier för att cannabis har cancerframkallande effekter. En rad fallstudier pekar på sambandet mellan cannabisrökning och tidigt debuterande cancer framför allt i de övre luftvägarna. I en sen fall–kontrollstudie visar man att cannabisrökande personer under 55 år har en totaldosberoende förhöjd risk att få lungcancer. — Jan Ramström, Folkhälsoinstitutet - Skador av hasch och marijuana

”

Och här ett citat om lungskador från Boken "Marijuana och frihet" av Pelle Olsson.

“

"Det tog flera decennier av forskning innan det blev en allmänt accepterad sanning att tobaksrök ökar risken för lungcancer och andra sjukdomar i luftvägarna. Långt in på 60-talet var läkarna skeptiska till larmrapporterna. För att inte tala om tobaksbolagen och rökarna själva som envist sjöng cigarettens och pipans lov (Torell 2002 sidan 105-120). Samma slags förnekelser upprepas kring skadeverkningarna av cannabis. När det gäller lungsjukdomar är sambandet nästan helt klart. Men bara nästan. Dels finns det mycket färre studier om hur cannabis skadar lungorna jämfört med hur tobak gör det. Dels är de flesta cannabisrökare även cigarettrökare (Cohen, Sas 1998) eller också blandas tobak i marijuanacigaretten vilket gör det svårt särskilja skadorna av respektive drog. För att kunna bevisa sambanden mellan cannabis och lungsjukdomar krävs med andra ord noggrant designade studier som pågår under lång tid. Cannabis och tobak innehåller samma giftiga ämnen med undantag av nikotinet i tobak och cannabinoiderna i cannabis. Mängden cancerframkallande ämnen är ungefär lika, men cannabisröken innehåller 20 gånger mer ammoniak och 3-5 gånger högre koncentrationer av vätecyanid och kväveoxid. Mängden tjära är något större i cannabis och genom att röktekniken skiljer sig åt får den som röker en marijuanacigarett 4 gånger så mycket tjära i sig jämfört med att röka en vanlig cigarett (Moir 2008, Tashkin 2002). Å andra sidan röker inte ens en inbiten cannabisrökare lika många marijuanacigaretter som en normal nikotinist förbrukar av tobakscigaretter. En av de ledande forskarna på området är amerikanen Donald Tashkin vars karriär började för över 30 år sedan. 1993 kunde han visa på ett tydligt samband mellan kronisk bronkit och regelbunden, hög konsumtion av cannabis. I samma studie räknade han upp en rad förhållanden som pekar på att cannabis ökar risken för cancer i luftvägarna. Förutom den högre halten tjära innehåller cannabisröken mer cancerframkallande ämnen än tobaksrök. Det finns också högre frekvens av cellförändringar hos högkonsumenter av cannabis (Tashkin 1993). I en senare översikt går han åter igenom frågan om cancer och andra risker för dem som röker cannabis under lång tid. Förutom det han upptäckte i ovan nämnda studie lägger han till ytterligare riskfaktor; att THC försvagar immunförsvaret mot tumörceller. Vidare redogör han för fem separata serier av unga män som fått cancer i luftvägarna. En majoritet av dem var cannabisrökare. I samma översikt finns en studie där man jämfört 170 patienter som fått en cancerdiagnos med lika många som inte fått det. Andelen cannabisrökare var klart högre i cancergruppen. Risken var större ju högre samlad cannabisdos man fått i sig. Den som rökt både tobak och cannabis hade 36 gånger högre risk att få cancer. Det leder till misstanken att kombinationen av tobak och cannabis är värre än att bara lägga ihop riskerna. Sålunda en synergieffekt (Tashkin et. al 2002). I en ny studie från Los Angeles lyckades dock inte Tashkins forskargrupp se någon ökad risk för cancer i lungorna eller övre luftvägarna för den som röker mycket marijuana (Tashkin 2006). Resultaten har uppmärksammats på många olika cannabisvänliga hemsidor och tolkats som att långvarig marijuanarökning inte innebär någon ökad risk att utveckla lungcancer. Tashkin själv reserverar sig mot en sådan slutsats, men konstaterar att den här studien inte visar något samband. En rad andra studier om sambandet mellan cannabis och lungcancer har gjorts, bland annat av Sarah Aldington i Wellington, Nya Zeeland. Hennes forskargrupp kunde visa att cannabisrökare hade en förhöjd, totaldosberoende risk att få lungcancer. Forskarna utgick från lungcancerfall hos patienter under 55 år. Cannabisrökarna indelades i grupper beroende på totaldos uttryckt i ”jointår” (motsvarande 1 joint/dag i ett år). De med den högsta volymen – 10 ”jointår” – löpte 5,7 gånger högre risk att få lungcancer (Aldington 2008). Det finns sålunda en omfattande dokumentation över cannabisrökens cancerframkallande egenskaper och att den sannolikt försvagar immunförsvaret mot tumörceller. Undersökningar av stora grupper cannabisrökare utgör indicier för att cannabis har cancerframkallande effekter. Slutligen finns en rad fallstudier som pekar på sambandet mellan cannabisrökning och tidigt debuterande cancer framför allt i de övre luftvägarna. Så långt har forskningen kommit idag. Ytterligare en stor sjukdomsgrupp som hänger samman med rökning är KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Sambandet med tobaksrökning är klarlagt, men när det gäller cannabis har man hittills bara kunnat visa att det är kombinationen med tobak som kan ge sjukdomen (Tan 2009)." — Från boken "Marijuana och frihet" av Pelle Olsson

”

Boken recenseras för övrigt här: Drogsociologi.se: Marijuana och frihet av Pelle Olsson. Läsvärd!

Stöd för att cannabis orsakar lungcancer/lungproblem

Resultaten från Tashkins tidiga studier hoppar vi över här, själva grundbudskapet (faran för cancer) har han reviderat sedan dess och antaganden som var korrekta kommer att redovisas i nyare studier. När det gäller andra gamla studier och forskning från 1970-1990 så har dessa i många fall stora brister. Man tar exempelvis inte hänsyn till att personer som röker cannabis även röker tobak och justerar för detta, vilket gör att cancerfall till följd av tobaksrökning felaktigt kategoriseras som cannabisrelaterade. Flera studier pekar även på att kombinationen av cannabis och tobak ger en högre cancerrisk än enbart tobak, vilket har haft en allvarlig påverkan påverkat tidiga formler för att justera bort riskökningen från tobak hos cannabispopulationen eftersom man använt riskfaktorn för enbart tobakrökare.

Vi fokuserar därför främst på studier/forskning från 1990-nutid eftersom det är först den senaste tiden som man börjat få en utvecklad insikt om hur metoderna i studierna skall kvalitetssäkras och bli så korrekta som möjligt utan att andra cancerrisker inverkar på resultatet. Dock verkar det i flera fall inte blivit så bra, eftersom stora hål i metoderna avslöjas i kritiken som vi också kommer att redovisa.

British Lung Foundation sammanfattar vad man tycker är forskningarnas sammanlagda resultat, här från 2002:

“

Studies comparing the clinical effects of habitual cannabis smokers versus non-smokers demonstrate a significantly higher prevalence of chronic and acute respiratory symptoms such as chronic cough and sputum production, wheeze and acute bronchitis episodes. 3-4 Cannabis cigarettes a day are associated with the same evidence of acute and chronic bronchitis and the same degree of damage to the bronchial mucosa as 20 or more tobacco cigarettes a day. Cannabis tends to be smoked in a way which increases the puff volume by two-thirds and depth of inhalation by one-third. There is an average fourfold longer breath-holding time with cannabis than with tobacco. This means that there is a greater respiratory burden of carbon monoxide and smoke particulates such as tar than when smoking a similar quantity of tobacco. Cannabis smoking is likely to weaken the immune system. Infections of the lung are due to a combination of smoking-related damage to the cells lining the bronchial passage (the fine hair-like projection on these cells filter out inhaled microorganisms) and impairment of the principal immune cells in the small air sacs caused by cannabis. The evidence concerning a possible link between cannabis smoking and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) has not yet been conclusively established. A number of studies indicate a causal relationship between the two whereas others contradict these findings. Research linking cannabis smoking to the development of respiratory cancer exists although there have also been conflicting findings. Not only does the tar in a cannabis cigarette contain many of the same known carcinogens as tobacco smoke but the concentrations of these are up to 50% higher in the smoke of a cannabis cigarette. It also deposits four times as much tar on the respiratory tract as an unfiltered cigarette of the same wieght. Smokers of cannabis and tobacco have shown a greater increase in cellular abnormalities indicating a cumulative effect of smoking both. The THC in cannabis has been shown to have a short term bronchodilator effect. This has lead to suggestions that THC may have therapeutic benefits in asthma. However, the noxious gases, chronic airway irritation or malignancy after long term use associated with smoking would seem likely to negate these benefits. — British Lung Foundation (2002)

”

Kritik av studien kan läsas här: UKCIA critique of the BLF report "A smoking gun"

En genomgång av litteraturen kring cannabis och lungproblem som publicerades 2010 av engelska forskare ger också stöd för att lungproblemen existerar. Det kan dock riktas kritik mot källorna som anges och därmed resultatet, det handlar om många gamla Tashkin-studier och Aldingtons från 2008 (vi kommer till den).

Det finns ett par studier från Nordafrika som indikerar en högre cancerrisk för cannabisrökare, en från Tunisien 1988-1989, publicerad 1993 och en från Marocko 1996-1998 publicerad 2002. En granskning visar dock brister i forskningen:

“

An eightfold increase in risk among marijuana users was observed in a lung cancer study in Tunisia. However, there was no assessment of the dose response, and marijuana may have been mixed with tobacco ... The two lung cancer studies with assessment of marijuana use as a possible risk factor were conducted in North Africa. Hsairi et al. (1993) reported a highly elevated OR for ever use of cannabis in a case–control study in Tunisia, including 110 lung cancer cases and 110 control subjects (OR 5 8.2, 95% CI 5 1.3-15.5). Dose-response relations for frequency and duration of marijuana use were not assessed. The amount of marijuana and tobacco used among these subjects would be of great interest to know because marijuana is thought to be used in larger amounts, and together with tobacco, in this region. Sasco et al. (2002) studied hashish and kiff use in Morocco in a case–control study, including 118 lung cancer cases and 235 control subjects. Kiff (or kif), prevalent in Northern Morocco, is a preparation of powder from the dried flower of the female Cannabis sativa plant mixed with tobacco (Nahas et al., 1975). They reported an increased risk of lung cancer for subjects who used hashish/kiff and snuff (OR 5 5.64, 95% CI 5 1.55-20.54), but results were less clear for subjects who used hashish/kiff without snuff (OR 5 1.99, 95% CI 5 0.63-6.30) and subjects who used snuff only (OR 5 1.06, 95% CI 5 0.33-3.47). A possible explanation for the observed association may be that this category captured subjects who used hashish/kiff and snuff at higher durations and frequencies. Because kiff includes tobacco, the independent effect of marijuana cannot be assessed in this study. — Hashibe (2005)

”

Det finns dock även nyare studier från Nordafrika där man påstår att man justerat för tobaksbruket men fortfarande ser en förhöjd risk.

En grupp amerikanska statliga toxikologer gick 2009 igenom litteraturen och granskade forskningen som letade efter cancerrisker associerade till cannabis. Artikeln visar på brister i de flesta undersökningar, men lyfter också upp att några av studierna visar signifikata samband

I en litteraturgenomgång av Canadian Centre on Substance Abuse (CCSA) från 2009 tycker författarna att det är svårt att se ett samband gällande cancerrisken men ser samband med några andra former av lungproblem. Samtidigt lyfter man dock upp vaporisering som ett alternativ för att mildra skadeeffekterna.

Forskningen av Aldington 2008

En studie från Nya Zeeland 2008 gjord av Sarah Aldington visar att risken för lungcancer ökar med 8% om man röker en joint om dagen per år, risken ökade med 8% för varje år som adderades. Man uppskattar att en joint orsakar lika mycket skada som 20 cigaretter:

“

A major differential risk between cannabis and cigarette smoking was observed, with one joint of cannabis being similar to ~20 cigarettes for risk of lung cancer. This is consistent with the observation that smoking “a few” cannabis joints a day causes similar histological changes in the tracheobronchial epithelium as smoking 20–30 tobacco cigarettes a day. It has also been reported that smoking two joints per day results in cytomorphological abnormalities in the sputum, similar to ~30 cigarettes per day. These differential risks are greater than the 1:5 dose ratio between cannabis and tobacco for carbon monoxide levels and the 1:3 dose ratio for amount of tar inhaled. This suggests that, as well as differences in smoking topography, in which cannabis joints are usually smoked without a filter, to a smaller butt size, using deeper and longer inhalation techniques, differences in chemical composition of cannabis and cigarette smoke may also be responsible for the differences in their lung cancer risks. In this regard, cannabis smoke has been shown to have greater concentrations of the carcinogenic polyaromatic hydrocarbons benz[a]pyrene and benz[a]anthracene than cigarette smoke. — Aldington (2008)

”

Aldingtons forskningsmetoder kritiseras av Tashkin i en artikel från 2010:

“

Since lung cancer, like COPD, is largely attributable to tobacco smoking and marijuana tar contains more of some carcinogens, including the highly carcinogenic aromatic polycyclic hydro-carbon, benzo[a]pyrene, than does the tar from tobacco, a related question with important public health implications is whether marijuana, like tobacco, is a risk factor for lung cancer. A review of the evidence relating to this question in 2005 concluded that insufficient data were available from which to come to definitive conclusions. Subsequently, two carefully designed prospective case–control studies have been published specifically addressing this issue . The first of these, a large-scale study that included 611 lung cancer cases and 1,040 matched controls, of whom 183 cases and 112 controls reported a heavy history of marijuana smoking, failed to show any association between marijuana use and lung cancer with odds ratios after adjustment for potential confounders ranging 0.60–0.94 for various levels of marijuana use. In contrast, the second study, which included only 79 cases and 324 controls, of whom only 14 cases and four controls had a history of heavy cannabis use, reported an adjusted risk ratio of 5.7 (95% CI 1.5–21.6) for the heaviest tertile of cannabis users. In the same study, however, the lower two tertiles of cannabis use were associated with risk ratios of only 0.3 (0.5–2.6) and 0.9 (0.3–2.9). Although the latter authors concluded that marijuana smoking was associated with an increased risk of lung cancer (8% increased risk for each joint-yr of marijuana smoking, equivalent to only 365 lifetime joints, compared to 7% increased risk for each pack-yr of tobacco smoking, equivalent to 7,300 lifetime tobacco cigarettes), the possibility should be considered, when assessed in conjunction with the clearly negative results of the earlier and larger-scale study, that the small sample size led to inflated risk estimates. Thus the possible relationship between marijuana use and lung cancer remains unclear. — Tashkin (2010)

”

Även andra forskare kritiserar Aldingtons forskning:

“

First, Aldington et al. 1 argue that the risk of lung cancer increases linearly by 8% per pack-yr smoked, based on the assumption that cancer risk from cannabis smoking is similar to cancer risk from tobacco smoking, which also increases linearly with pack-yrs. However, their own data show that the cancer risk from tobacco smoking does not increase linearly, but rather geometrically, rendering the assumption invalid. Furthermore, the authors found an increased risk of lung cancer only in the highest tertile of cannabis smokers, rendering the posited linear relationship inappropriate. Secondly, since over half of the subjects were >50 yrs of age, it seems misleading to refer to them as “young adults”. Thirdly, although the study is powered at 80% to detect an odds ratio (OR) of 2.4 for lung cancer in the 15% of the population who smoke cannabis, it is only the considerably smaller population that had smoked >10.5 joint-yrs that showed an increased risk. Epidemiological data on the percentage of the population that has smoked >10.5 joint-yrs are not available, but if the sample provided by Aldington et al. 1 is representative, the figure is only 4.5%. Therefore, the study is underpowered at 25% for an OR of 2.4 and 31% for an OR of 2.7. A sample of 12,000 cases and 50,000 controls would be required to detect, at 80% power, a relative risk of 1.08 per joint-yr reported by the authors. Consequently, their conclusion is probably only a chance finding. Fourthly, although the study is termed “case–control”, the cases are adequately matched with controls only for sex. Subjects in the case group were disproportionate in age, education, wealth, heritage and smoking history; all of which are independent risk factors for lung cancer. With that in mind, Aldington et al. 1 dismissal of a much larger study of 2,252 subjects by Hashibe et al. 2 in 2006, which found no increase in cancer risk, even in those patients who smoked >60 joint-yrs on the grounds that controls were matched for neighbourhood is puzzling, because controls should be matched for neighbourhood. Finally, an observational study such as Aldington et al. 1 cannot establish causality, only correlation. Even presupposing that the study was methodologically impeccable, the strongest conclusion that could be drawn would be that “long-term cannabis use is associated with an increased risk of lung cancer”, not that cannabis use causes lung cancer. — Sewell (2008)

”

I Juni 2012 kunde man läsa följande rubrik/ingress i Dagens Nyheter "En av tre tror att cannabis är ofarligt. I själva verket kan man drabbas av både cancer och schizofreni av drogen, uppger den brittiska Lungfonden i en ny undersökning.". Studien jämför en rökt joint med 20 cigaretter. Men är det en ny studie? Nej, den är varken ny eller en studie. Det är en sammanställning av de senaste årens forskning och hänvisningarna till cancerrisken bygger till stor del på Aldingtons resultat från 2008 som nyss visat sig vara vetenskapligt haltande:

“

“It is alarming that, while new research continues to reveal the multiple health consequences of smoking cannabis, there is still a dangerous lack of public awareness of quite how harmful this drug can be. “Young people in particular are smoking cannabis unaware that, for instance, each cannabis cigarette they smoke could increase their chances of developing lung cancer by as much as an entire packet of 20 tobacco cigarettes. — Dame Helena Shovelton, Chief Executive of the British Lung Foundation (2012)

”

David Nutt kritiserar pressreleasen i sin blog och i ett kortare referat som en insändare:

“

"The British Lung Foundation finds it alarming that almost 90 per cent of the British public think the cancer risk from a tobacco cigarette exceeds that from a cannabis one (Metro, Wed). The BLF can relax - the public may be right. Scientific evidence should be used to discover the truth about drugs and some prefer to cherry-pick evidence to support their prejudices. The BLF's claim that the cancer risk from one joint equates to 20 cigarettes is not the result of its rigorously assessing evidence. It is an unfounded inference from a 2008 study headed by S Aldington, a study that never made that particular claim and was criticised for incorrect methodology and false reasoning. While the evidence is not fully conclusive, other studies have found no link between cannabis and lung cancer or moderate cannabis use and lung function. Scaremongering over cannabis does not equip the public to make wiser choices. Neither does making tobacco look safer with this false comparison. The best evidence-based advice to help cannabis smokers look after their lungs would be to abandon the peculiar British habit of mixing cannabis with tobacco." — David Nutt, chair, Independent Scientific Committee On Drugs

”

Stöd för att cannabis inte orsakar lungcancer/lungproblem

En undersökning som gjordes i USA och som publicerade 1997 skulle hitta ett samband mellan cannabis och cancer. Ca 65000 personer fick mellan 1979-1985 fylla i ett formulär med bl.a drogvanor och det följdes upp igen 1993. Inget samband kunde påvisas... Eller ja, möjligen för prostatacancer då, men ytterst marginellt. Som en liten sidonotis kan man jämföra med att dricka mjölk vilket också har visat ett statistiskt samband med prostatacancer...

“

Compared with nonusers/experimenters (lifetime use of less than seven times), ever- and current use of marijuana were not associated with increased risk of cancer of all sites ... in analyses adjusted for sociodemographic factors, cigarette smoking, and alcohol use. Marijuana use also was not associated with tobacco-related cancers or with cancer of the following sites: co lorectal, lung, melanoma, prostate, breast, cervix. Among nonsmokers of tobacco cigarettes, ever having used marijuana was associated with increased risk of prostate cancer ... and nearly significantly increased risk of cervical cancer. We conclude that, in this relatively young study cohort, marijuana use and cancer were not associated in overall analyses, but that associations in nonsmokers of tobacco cigarettes suggested that marijuana use might affect certain site-specific cancer risks. — Sidney (1997)

”

Två professorer uttalar sig 2001 om cannabis och påverkan på lungorna:

“

"It is claimed that cannabis smoke is more harmful to the lungs than tobacco smoke because it contains much the same mixture of noxious substances, and because cannabis users inhale more deeply and deposit more tar in their lungs. On the other hand, cannabis users do not smoke 20 to 40 times a day, as many cigarette smokers do. There may be a health risk, and it is compounded by the combination of cannabis with tobacco, but there is currently no indisputable evidence for a link with cancer. The reports of cancers of the throat, mouth and larynx in cannabis users were based on small numbers and did not rule out effects of the concomitant use of tobacco. A much larger study in the United States monitored the health of a group of 65,000 men and women over a ten-year period. The 27,000 who admitted to having used cannabis showed no association between cannabis use and cancers, nor were there any other serious adverse effects on health." — Leslie Iversen, professor i farmakologi vid Oxfords Universitet & Colin Blakemore, professor i fysiologi vid Oxfords Universitet

”

Robert Melamede, Ph.D. leder forskningen om cannabis vid University of Colorado, USA. Han sammanställer i en artikel från 2005 vad vetenskapen kommit fram till angående cannabis och tobaks cancerframkallande förmåga och förklarar mycket ingående varför tobak orsakar cancer och cannabis inte gör det. I korthet kan man säga att nikotinreceptorer finns i cellerna i det yttre lagret av luftvägarna, men inte cannabinoidreceptorer. Nikotinet avaktiverar cellens förmåga att begå automatisk celldöd (apoptos). Det leder till att celler som fått sitt DNA muterat och därmed blivit cancerceller kan leva vidare och delas, varvid vi får tumörer. Just faktumet att man inte hittat cannabisreceptorer hos denna typ av celler kan vara förklaringen till att cancerrisken är annorlunda. Cannabinoiderna kan nämligen också orsaka avaktivering av celldöd, det är exempelvis därför man använder cannabinoidinjektioner i hjärnan för att undvika celldöd hos personer som fått hjärnskador eller stroke.

Läs artikeln, den är mycket intressant!

“

In conclusion, while both tobacco and cannabis smoke have similar properties chemically, their pharmacological activities differ greatly. Components of cannabis smoke minimize some carcinogenic pathways whereas tobacco smoke enhances some. Both types of smoke contain carcinogens and particulate matter that promotes inflammatory immune responses that may enhance the carcinogenic effects of the smoke. However, cannabis typically down-regulates immunologically-generated free radical production by promoting a Th2 immune cytokine profile. Furthermore, THC inhibits the enzyme necessary to activate some of the carcinogens found in smoke. In contrast, tobacco smoke increases the likelihood of carcinogenesis by overcoming normal cellular checkpoint protective mechanisms through the activity of respiratory epithelial cell nicotine receptors. Cannabinoids receptors have not been reported in respiratory epithelial cells (in skin they prevent cancer), and hence the DNA damage checkpoint mechanism should remain intact after prolonged cannabis exposure. Furthermore, nicotine promotes tumor angiogenesis whereas cannabis inhibits it. It is possible that as the cannabis-consuming population ages, the long-term consequences of smoking cannabis may become more similar to what is observed with tobacco. However, current knowledge does not suggest that cannabis smoke will have a carcinogenic potential comparable to that resulting from exposure to tobacco smoke. — Melamede (2005)

”

En amerikansk litteraturgenomgång från 2006 drar slutsatsen att kopplingen mellan cancer och lungcancer inte går att fastställa:

“

Nineteen studies met selection criteria. Studies that examined lung cancer risk factors or premalignant changes in the lung found an association of marijuana smoking with increased tar exposure, alveolar macrophage tumoricidal dysfunction, increased oxidative stress, and bronchial mucosal histopathologic abnormalities compared with tobacco smokers or nonsmoking controls. Observational studies of subjects with marijuana exposure failed to demonstrate significant associations between marijuana smoking and lung cancer after adjusting for tobacco use. The primary methodologic deficiencies noted include selection bias, small sample size, limited generalizability, overall young participant age precluding sufficient lag time for lung cancer outcome identification, and lack of adjustment for tobacco smoking. — Mehra (2006)

”

En studie från Kanada som publicerades 2009 visar att cannabis ger en ökad risk för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) om personen även röker tobak. Enbart cannabis ger ingen riskökning:

“

Smoking both tobacco and marijuana synergistically increased the risk of respiratory symptoms and COPD. Smoking only marijuana was not associated with an increased risk of respiratory symptoms or COPD. — Tan (2009)

”

En studie från 2010 visar att cannabisanvändare inte har nedsatt lungförmåga. Cannabisrökare hade t.o.m en högre lungkapacitet än ickerökare:

“

Cumulative cannabis use was associated with higher forced vital capacity, total lung capacity, functional residual capacity and residual volume. Cannabis was also associated with higher airway resistance but not with forced expiratory volume in 1 s, forced expiratory ratio or transfer factor. These findings were similar among those who did not smoke tobacco. In contrast, tobacco use was associated with lower forced expiratory volume in 1 s, lower forced expiratory ratio, lower transfer factor and higher static lung volumes, but not with airway resistance. Cannabis appears to have different effects on lung function from those of tobacco. Cannabis use was associated with higher lung volumes, suggesting hyperinflation and increased large-airways resistance, but there was little evidence for airflow obstruction or impairment of gas transfer. — Hancox (2010)

”

2012 publicerades den största och längsta studien som hittills gjorts. 5115 personers lungfunktion testades under loppet av 20 år, med start från 1985 när personerna var mellan 18-30 år. . Man kom fram till att cannabis motsvarande 7 jointår (dvs 1 joint om dagen under 7 år eller 1 joint i veckan under 49 år inte påverkade lungfunktionen. Time Magazine skriver lite mera om studiens resultat:

“

Marijuana does not impair lung function—at least not in the doses inhaled by the majority of users, according to the largest and longest study ever to consider the issue, which was published today in the Journal of the American Medical Association. Researchers working on a long-term study of risk factors for cardiovascular disease (the Coronary Artery Risk Development in Young Adults or CARDIA study) tested the lung function of 5115 young adults over the course of 20 years, starting in 1985 when they were aged 18 to 30. ... The study was “well conducted” and is “essentially confirmatory of the findings from several previous studies that have examined the association between marijuana smoking and lung function,” says Dr. Donald Tashkin, professor of medicine at UCLA and a leading scientist in the area. He was not associated with the new research. “The major strengths of this study are that it included a far larger number of subjects followed for longer than any of these previous studies,” he adds. ... While tobacco smokers showed the expected drop in lung function over time, the new research found that marijuana smoke had unexpected and apparently positive effects. Low to moderate users actually showed increased lung capacity compared to nonsmokers on two tests, known as FEV1 and FVC. ... The improvement wasn’t seen in the heaviest users, however. At high levels of marijuana use—for example, in those who smoked more than 20 times a month—FEV1 slipped back to levels seen in nonusers and a reduction was seen in, um, the most chronic smokers. But FVC remained high in even the longest term, heaviest users. — Time Magazine (2012-01-10)

”

Se även: San Francisco Chronicle 2012-01-11: Pot smoking not so harmful to lungs, study finds

2013 genomförde en internationell forskargrupp en analys av sex olika studier. Man kommer fram till att man inte kan se någon ökad risk för lungcancer hos cannabisrökare:

“

Our pooled results showed no significant association between the intensity, duration, or cumulative consumption of cannabis smoke and the risk of lung cancer overall or in never smokers. Cannabis use is under international control and its legal status varies, so reporting bias is of concern. However, since the reported prevalence in our data is comparable to nation-specific survey results and not differential between cases and controls, it is unlikely to fully explain the lack of significant association. Our results cannot preclude the possibility that cannabis may exhibit an association with lung cancer risk at extremely high dosage. We will also present data after applying restricted cubic splines to explore non-linear relationships. — Zhang (2013)

”

“

Dr. Zhang of the University of California, Los Angeles, performed two analyses. One compared all lung cancer cases and all controls, regardless of concurrent or past tobacco use. Then, to reduce confounding by tobacco, she restricted the analysis to those who had never smoked tobacco. That group comprised 370 cancer cases and 1,358 controls. The models were also adjusted for age, sex, sociodemographic factors, and tobacco pack-years. Habitual use was defined as one joint per day per year. When compared with cannabis smokers who also used tobacco, habitual pot smokers had no significant increase in cancer risk. In an analysis of marijuana smokers that excluded tobacco smokers, there were no significant differences in any of the comparisons, including habitual vs. nonhabitual use; number of joints smoked per day; duration of up to 20 years or duration of more than 20 years. Other literature has shown a link between cannabis smoking and lung cancer, pulmonologist Michael Alberts said in an interview. However, he said, "The conventional wisdom is that cannabis smoking is not as dangerous as cigarette smoking. — The Oncology Report 2013-05-08

”

2015 publicerades den hittills största tvärsnittsstudien om cannabis och FEV1 (Ett mått inom spirometri som visar hur mycket patienten kan andas ut under den första sekunden efter full inandning) som bygger på hälsoundersökningar av vuxna amerikaner. Forskarna använde datan för att undersöka om det fanns ett samband mellan bruk av cannabis med en nedsatt lungfunktion. Man hittade inga bevis för att cannabis leder till sämre lungfuktion hos personer med mindre än 20 jointår (en joint om dagen i 20 år), hos de med mer än 20 jointår kunde man se en försämring som dock inte kan associeras till obstruktiva lungsjukdomar:

“

In a large cross-section of U.S. adults, cumulative lifetime marijuana use, up to 20 joint-years, is not associated with adverse changes in spirometric measures of lung health. Although greater than 20 joint-years of cumulative marijuana exposure was associated with a twofold increased odds of a FEV1/FVC less than 70%, this was the result of an increase in FVC, rather than a disproportional decrease in FEV1 as is typically associated with obstructive lung diseases. — Kempker (2015)

”

Alternativa administeringsmetoder

I debatten används ibland cancer/lungproblem-frågan av förbudsförespråkare som ett argument mot cannabisbruk. Det är mycket underligt, då man inte nödvändigtvis måste röka cannabisen, dvs tända eld på den och andas in röken.

Att äta cannabis i mat är ett totalt riskfritt sätt att inta drogen. Anledningen till att inte fler gör det är att det kräver en högre dos, vilket kostar mer pengar. Men dagens drogpolitik är inte gjord för att människor ska kunna "slösa" bort drogerna. Jämför med heroin där inhalering/rökning innebär mindre skador på kroppen än injicering, men den senare ger mer effekt/dos. Det är med andra ord en konsekvens av förbudet att folk röker cannabis och håller inne röken längre tid än vad som är nödvändigt.

Lägg där till till faktumet att cannabisen som röks inte är kvalitetssäkrad. I fallet med hasch så kan den vara utblandat med organiskt material av tveksam karaktär. I myterna/vandringssägnernas värld handlar det om bildäck och kamelbajs men verkligheten är oftast inte så brutal. Det förekommer dock många saker i haschet som inte borde vara där om man hade tänkt på rökarnas hälsa. Det gör man naturligtvis inte för det finns inga lagar reglerar det och inga livsmedelsverk gör kontroller. Marijuana är svårare att blanda ut med främmande medel men det har förekommit en spray med små glaspartiklar som sprayats på för att efterlikna glittrande trichomer som är fyllda med cannabinoider och ses som ett tecken på hög potens. Därtill så förekommer övernäring och mögel som påverkar slutkonsumentens hälsa.

Vaporisering är en hälsovänligare metod för inhalering som inte heller nämns så ofta. Vaporisering innebär att cannabis hettas upp till en temperatur där cannabinoiderna förångas som är lite drygt 200 grader. Temperaturen är för låg för att cannabisen skall börja brinna/glöda och därmed avge skadliga/cancerogena gaser. En positiv effekt från vaporisering bekräftas av två mindre studier. Att använda metoden är mycket behaglig och föredras av många medicinska patienter. Ångorna är mycket lätta att andas in och smakar bara lite fruktigt/kryddigt.

En enkät som skickats till ett stort antal cannabisanvändare visar att personer som vaporiserar har mindre problem med lungor/andningsvägarna jämfört med rökare:

“

Data from a large Internet sample revealed that the use of a vaporizer predicted fewer respiratory symptoms even when age, sex, cigarette smoking, and amount of cannabis used were taken into account. Age, sex, cigarettes, and amount of cannabis also had significant effects. The number of cigarettes smoked and amount of cannabis used interacted to create worse respiratory problems. A significant interaction revealed that the impact of a vaporizer was larger as the amount of cannabis used increased. These data suggest that the safety of cannabis can increase with the use of a vaporizer. Regular users of joints, blunts, pipes, and water pipes might decrease respiratory symptoms by switching to a vaporizer — Decreased respiratory symptoms in cannabis users who vaporize

”

Navigering

Detta är bara en liten del av Legaliseringsguiden. Klicka på länken eller använd rullistan nedan för att läsa mer om narkotikapolitiken, argumenten för en avkriminalisering & legalisering, genomgångar av cannabis påstådda skadeverkningar, medicinska användningsområden och mycket mera. Det går även att ladda ner hela guiden som pdf.

Snabbnavigering   |-- Svensk förbudspolitik   |------ Den svenska förbudspolitikens historia   |------ Granskning av partiernas narkotikapolitik   |------ Antidrogorganisationer   |------ Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare   |------ Tongivande svenska förbudsförespråkare   |-- Internationell förbudspolitik   |-- Amerikansk förbudspolitik   |-- Konsekvenser av dagens narkotikapolitik   |-- Medias roll i propagandan   |-- Exempel på överambitiös propaganda   |-- Blandade citat   |-- Rätten till medicinskt bruk   |------ Medicinska användningsområden för Cannabis   |------ Medicinska användningsområden för psykedeliska droger   |-- Rätten till rekreationellt bruk   |-- Definitioner av en reglerad narkotikapolitik   |-- Positiva konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Negativa konsekvenser av en reglerad narkotikapolitik   |-- Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken   |-- Rapporter som föreslår en reglerad narkotikapolitik   |-- Genomgång av länder med en reglerad narkotikapolitik   |-- Alkoholjämförelsen   |-- Cannabis farlighet och förklaringar/motargument   |------ Cannabis och beroende   |------ Cannabis och schizofreni/psykoser   |------ Cannabis och dödsfall   |------ Cannabis och hjärnskador   |------ Cannabis och kognitiva nedsättningar   |------ Cannabis och sociala skador   |------ Cannabis och lungcancer   |------ Cannabismetaboliternas psykoaktivitet   |------ Är cannabisanvändare farliga i trafiken?   |------ Är cannabis en inkörsport till andra droger?   |------ Cannabis påstådda potensökning   |------ Cannabis och fortplantning   |-- Dåliga argument mot cannabis   |-- Argument mot psykedeliska droger   |-- Retoriktips för legaliseringsdebattören   |-- Organisationsmodeller tal och presentationer