Visa källkod för Trichocereus terscheckii

[[kategori:Växter och svampar]]
'''Namn:''' Cardon Grande, Echinopsis terscheckii, Echinopsis werdermanniana, Trichocereus werdermannianus, Pilocereus terscheckii, Cereus terscheckii

== Generell information ==
[[Image:T_terscheckii.jpg|thumb|right|180px|T. terscheckii]]
[[Kaktus]] i släktet [[Trichocereus]].

Trichocereus terscheckii (Echinopsis terscheckii) beskrevs först 1837 och tillhör en grupp kaktusar som är än mer komplicerad än vad "San Pedro-gruppen" är skulle jag (SanktePer) säga. Båda dessa grupper är dåligt utredda och i och med det faktum att de kan hybridisera kors och tvärs med varandra så blir det mycket svårt att dra distinkta linjer arterna inom samma grupp emellan. Att kaktusar från Anderna med sina lik/olikheter ligger mycket nära varandra genetiskt råder det ingen tvekan om.

I naturen korsar sig T. terscheckii och dess likar bland annat med [[Trichocereus taquimbalensis]], [[Trichocereus validus]] och [[Trichocereus atacamensis]] (samt T. atacamensis ssp. pasacana).
Enligt kaktusentusiasten Patrick Noll så är den kaktus man kallar T. validus en lokal boliviansk form av T. terscheckii. Han påstår även att den kaktus man kallar [[Trichocereus werdermannianus]] är någonting mittemellan T. terscheckii och T. taquimbalensis. Endast framtida DNA-analyser kan komma att påvisa hur det egentligen ligger till. Ibland dyker namnet T. terscheckiioides upp, denna form/varietet av T. terschekii är mycket ovanlig.

T. terscheckii växer naturligt i [[Sydamerika|södra Bolivia och norra Argentina]] (Catamarca, Tucuman, La Rioja, Jujuy, San Juan, Salta). T. terscheckii är en mycket långsamväxande kaktus som inte behöver mycket vatten alls. I naturen kan det ta upp till 50år innan kaktusen får en vuxen storlek. Växthastigheten går dock att påverka om man odlar denna kaktus. Ju mer vatten, ju mer näring och ju större utrymme för rötterna, ju snabbare kommer den att växa och ju tidigare kommer den att blomma.
Som med alla kaktusar så kan fullvuxna exemplar se mycket annorlunda ut från unga plantor. T. terscheckii är ändå relativt lätt att identifiera som ung. Kaktusen tål kortvarig nattfrost men under 10grader Celsius i medeltemperatur är inte att rekommendera.

Denna planta innehåller bland annat alkaloiden [[meskalin]] men jag (SanktePer) har aldrig hört om att varken denna eller någon annan kaktus inom ”Terscheckiigruppen” skulle ha använts traditionellt av curanderos([[shaman|shamaner]]). Däremot har jag läst några få tripprapporter som bekräftar att detta är en mycket potent planta. Men har också läst om folk som provat utan någon som helst effekt. Huruvida det verkligen är T. terscheckii som testats går inte att veta.
Går relativt ofta att finna i blomsterbutiker.

'''Beskrivning:''' Börjar som en tjock och ganska typisk kolumnar kaktus. Äldre exemplar bildar karaktäristiska sidoarmar som kommer ut längs stammen eller vart kaktusen gått av eller skadat sig.. Blir väldigt höga, 10-15m. Stammens diameter blir 10-60cm. 8-18st mer eller mindre vågiga åsar utmed stammen.
Areolerna är brunaktiga, 2cm i diameter och 1.5-4cm ifrån varandra.
Taggar, 8-16st per areol, gulaktiga till brunaktiga, blir upp till 10cm långa. De radiala taggarna är inte raka som på kaktusar inom ”San Pedro gruppen” de böjer sig inåt mot kaktusen. Detta är ett mycket bra identifikationsknep inom ”Terscheckiigruppen”
Blommor vita, 15-22cm långa, upp till 14cm i diameter. Blommorna kommer ut från stocken främst närmast toppen men även en bra bit ner på stammen. Grå/bruna hår på blomman. Både natt och dagblommande enligt Backeberg.

==Om innehållet==
Enligt Agurell är mängden [[kaktusalkaloider]] 10-50mg/100g

*[[meskalin]] (50%)
*3,4-dimethoxyphenylethylamin (<1%)
*tyramin (mycket små mängder)
*3-methoxytyramin (<1%)
*3,5-dimethoxy-4-hydroxyphenylethylamin	(mycket små mängder)

== Externa länkar ==

[http://www.desert-tropicals.com/Plants/Cactaceae/Echinopsis_terscheckii.html Echinopsis terscheckii]

[http://images.google.se/images?q=Trichocereus+terscheckii Trichocereus terscheckii - Google Bildsökning]

[http://www.tacethno.com/info/trichocereus/tterscheckii.txt T. terscheckii still active after removal of Mescaline]