Kaktusalkaloider

Generell information

Denna artikel behandlar olika alkaloider som återfinns naturligt i olika kaktusar.

Ett flertal är fenetylaminer, men även isoquinoliner förekommer.

Karotten peyote 1.jpg

Olika substanser och deras effekter

Namn Information
Anhalinin Stimulernade effekt[1]
Anhalonidin Ger tungt huvud och sedering liknande pellotin, men har bara 1/4 av potensen. Doser mellan 100 - 250 mg gav markerad sedering utan sensoriska förändringar.
Anhalidin (2-metyl-6,7-dimetoxi-8-hydroxi-1,2,3,4,-tetrahydroisoquinolin) Funnen i Lophophora och Pelecyphora.
Anhalonin Har bara utvärderats i ett försök med en oral dos på 100mg som bara gav en ointressant trötthet utan några observerade sensoriska effekter. (Heffter, 1898).
B-O-metylsynefrin Funnen i vissa citrusträd och I vissa kaktusar. Det finns ingen farmakologisk information om ämnet men det liknande ämnet B-O-metylepin-efrin påverkar CNS (det centrala nervsystemet) betydligt.
3-dimetyltrichocerein (N,N-dimetyl-3-hydroxi-4,5-dimetoxi-B-fenetylamin). Funnen i Pelecyphora och i vissa Trichocereus-arter.
Dolichothelin (N-isovalerylhistamine). Finns enbart i Dolichothele och Gymnocactus. De farmakologiska effekterna är hittils okända.
Lophophin (3-Metoxi-4,5-metylendioxifenetylamin). Ej funnen i Lophophora trots sitt namn. Anledningen är att den är den naturliga föregångaren till tetrahydroisoquinolinerma anhalonin, lophophorin och peyophorin. Har visat sig ge svaga effekter runt 200mg. [2]
Lophophorin (6-Metoxi-1,2-dimetyl-7,8-metylendioxi-1,2,3,4-tetrahydroisoquinolin) Försök på djur visar att det är den mest toxiska substansen i peyote. Människor får av 20mg en vasodilerande effekt, omedelbar huvudvärk och pulser av värme [3]. 50 mg gav en markerad sänkning av pulsen med en kompenserad ökning av blodtrycket, men inga tecken på meskalinliknande effekter [4]
Homoveratrilamin (3,4-dimetoxi-B-fenetylamin). En dimetoxiform av meskalinmolekylen. Tagen själv har den ingen effekt men den kan höja meskalinupplevelsen om den tas i kombination. Den finns i San Pedro (Trichocereus pachanoi) och i urinen på människor som som lider av vissa former av schizofreni.
Hordenin (N,N-dimetyltyramin) Även känd som anhaline. Den återfinns i korngroddar och i flera olika kaktusarter. Den påverkar det symtomatiska nervsystemet (kroppsliga funktioner vi inte kan styra över) och har antiseptiska egenskaper. Se separat artikel om Hordenin. Återfinns i små mängder i öl p.g.a att den skapas vid tillverkning av malten (grodda korn)[1]
Macromerin (N,N-dimetyl-3,4-dimetoxi-B-hydroxi-B-fenetylamin). Finns enbart i Coryphantha-arterna. Enligt rykten besitter det ca. 1/5 av potensen av meskalin.
Meskalin (3,4,5-trimetoxi-B-fenetylamin). Den främsta psykoaktiva substansen i Peyote (Lophophora williamsii), San Pedro och i flera andra trichocereus-arter. Finns även spår av meskalin i Pelecyphorea. Se separat artikel om Meskalin.
Metanefrin (4-(1-hydroxi-2-metylamino-etyl)-2-metoxi-fenol). Svagt symtomatisk, finns i Coryphantha-arter. Är en metabolit av adrenalin.
3-metoxityramin (4-hydroxi-3-metoxifenetylamin). Funnen för första gången i växtriket i San Pedro. Finns även i urinen hos människor som lider av olika typer av hjärnrubbningar och cancer i nervsystemet. Är en metabolit av dopamin.
3-hydroxi-4-metoxifenetylamin Metabolit av dopamin.
DMPEA (3,4-dimetoxifenetylamin). Saknar effekter i doser <1g enligt Shulgin. Uppgifter saknas om högre doser.
N-metyl-3,4-dimetoxi-B-fenetylamin Finns i Pelecyphora aselliformis, Coryphantha runyonii och Ariocarpus-arter men inte i Peyote.
N-metylfenetylamin Alkaloid nyss funnen i Dolichothele-arter. Finns också i Acacia-arter och andra växter. Getter och får i Texas äter ibland Acacia berlandia och drabbas då av ett tillstånd som kallas för "limberleg" (böjliga, mjuka muskler). Blodtryckshöjande effekter har påträffats.
Normacromerin (N-dimetyl-3,4-dimetoxi-B-hydroxi-B-fenetylamin). Funnen i vissa Coryphantha-arter. Påvisar mindre effekt på råttor än macromerin.
Pellotin (1,2-dimetyl-6,7-dimetoxi-8-hydroxi-1,2,3,4-tetrahydroisoquinoline). Funnen Lophophora och pelecyphora. Kallas även peyotlin. Ämnet bidrar till att ge vissa kaktusar sin speciella karaktär på ruset. I doser mellan 50-60mg är den sederande, hypnotisk, sömngivande. Såldes som sömnmedel i Europa på 1800-talet, övergavs när barbituraterna uppfanns. Personer som tar rent pellotin kan inte hålla sig vakna. Pellotin har inga kända bieffekter när det används på detta sättet. I Lophophora williamsii är det den näst vanligaste alkaloiden, men i andra arter är den dominerande[1]
Synefrin (N-metyl-4-hydroxi-B-fenetylamin). Funnen i citrusväxter, vissa kaktusar och i mänskligt urin. Besitter välkända symtomatiska effekter.
Tyramin (4-hydroxi-fenetylamine) Funnen i flera olika kaktusar. Besitter milda symtomatiska effekter och är förmodligen antiseptisk.

Kemi

Kaktusalkaloider.jpg


Kaktusalkaloider2.jpg

Externa länkar

  1. 1,0 1,1 1,2 Pharmacokinetic and Pharmacodynamic Aspects of Peyote and Mescaline: Clinical and Forensic Repercussions (Dinis-Oliveira, 2018)
  2. "PIHKAL" - #95 LOPHOPHINE
  3. Heffter, 1898
  4. Dixon, 1899

Mescaline: The Chemistry and Pharmacology of its Analogs av Shulgin.

Psychotomimetic Drugs: Structure-Activity Relationships

Cactaceae Alkaloids. X1,. Alkaloids of Trichocereus Species and Some Other Cacti

Sidan ändrades senast 22 februari 2020 klockan 06.05.
Den här sidan har visats 8 081 gånger.

Translate this page: