DUI realitycheck

DUI Reality Check v0.91

DUI wiki.png

Bilden ovan visar ett axplock av de kategorier av individer som kan påverkas av en legalisering av cannabis. Av ovanstående kategorier är kategori D den mest problematiska. Personen väljer att bryta mot både narkotikalagstiftningen och trafikförordningen. Paradoxalt är antagligen ett av de bästa sätten att minska mängden av den här typen av indivder att legalisera, då gruppen mister ett incitament att bryta mot en lag (d.v.s anledningen att personen kör påverkad kan vara att personen redan brutit mot en lag och skulle möjligtvis tänka igen om personen inte redan var kriminell). Detta har också bekräftats i flera studier (ex The Effect of Medical Marijuana Laws on Crime: Evidence from State Panel Data, 1990-2006, Robert G. Morris, Michael, TenEyck, J. C. Barnes, Tomislav V. Kovandzic , http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0092816#pone.0092816-Pedersen1, DOI: 10.1371/journal.pone.0092816).

Så vilken kategori är det förbudssidan oroar sig över? Det är kategori E, den mest osannolika kategorin. Förbudssidan hävdar att om bruket ökar till följd av legalisering (vilket är ett argument vi lämnar för den här diskussionen) så kommer fler köra påverkade. Men det skulle ju betyda att de som det stämmer in på valde att inte använda cannabis eller köra påverkade innan, eftersom annars skulle statistiken inte öka. Så varför är kategori E så osannolik? För att personen väljer att bryta mot lagen först efter en legalisering. Av någon outgrundlig anledning skulle den här personen ha mer respekt för en lag som förhindrar personen att använda en växt än en lag som riktar sig till att öka trafiksäkerheten för både individen själv och andra medtrafikanter. Notera att det inte finns något vetenskapligt belägg för att grupp A minskar efter en legalisering (precis som att grupp B inte heller ökar, båda grupperna existerar redan idag).

Att argumentera mot cannabis på det här sättet är ungefär som att hävda att hot om straff leder till minskad kriminalitet om det handlar om knark, men att straff inte fungerar om det handlar om trafiksäkerhet.

Om man bortser från den högst osannolika kategori E så är alltså den enda sannolika gruppen där narkotikalagstiftningen är relevant kategori B, d.v.s anvarsfulla förare. Det är den gruppen som förbudssidan försöker skydda från drograttfyllor genom att förbjuda cannabis.

Alla kategorier existerar redan i dag. Bara för att man idag inte känner till om en person kör påverkad eller använder cannabis trots det är olagligt betyder det inte att personen automatiskt tillhör kategori A, vilket är en del av det logiska felet förbudssidan gör i det här fallet.

Så vad finns kvar av påståendet att drograttfyllorna skulle öka? Det skulle vara att exempelvis kategori D ökar sitt användande och kör påverkad vid fler tillfällen än tidigare. Detta skulle kräva:

  1. Att användandet ökar p.g.a legalisering (vilket det inte finns vetenskapligt stöd för).
  2. Att personen som befinner sig i kategori D ökar sitt användande trots att personen redan använde innan (d.v.s är det svårt för personen att få tag på cannabis eller vad är argumentet egentligen?)
  3. Att personen kör påverkad i ännu högre utsträckning än personen gjorde innan.
  4. Att personen inte ändrar på sitt beteende trots att personen i kategori D efter en legalisering har flera bra anledningar att sluta köra påverkad.

I slutändan skulle det vara minst fyra kriterier som skulle uppfyllas och hela argumentet om att drograttfylleriet skulle öka skulle alltså vara begränsad till en liten grupp individer som trots vad alla påstår redan kör påverkade idag. Att bygga ett rationellt argument mot en legalisering på sådana grunder när man vet att en kriminalisering leder till ökad kriminalitet är ungefär lika kontraproduktivt som att sätta in eldkastare vid ett gisslandrama.

Sidan ändrades senast 10 maj 2014 klockan 07.11.
Den här sidan har visats 1 908 gånger.

Translate this page: